Säker drift bygger på många faktorer

Produktion av el och värme är en teknologiskt krävande verksamhet som bygger på en kombination av teknik och kunskap.
För att säkra driften behövs goda rutiner för att hantera driftstörningar, rätt utbildning och ett strukturerat inspektions- och underhållsprogram.
På Kraftvärme 2017 hölls flera programpunkter om hur man kan jobba med dessa faktorer.

Hantera driftstörningarna systematiskt

Händelöanlägggningen utanför Norrköping ingår i företaget E.ON Energilösningar. Här produceras kraft och värme av olika slags bränsle, från kol till hushållsavfall, i fem pannor och två turbiner. Anna Edebo är processingenjör på Händelöverket och aktiv i arbetet med att analysera och förebygga driftstörningar.

”Vi använder oss av den så kallade PDCA-modellen. P står för ”Plan”, D för ”Do”, C för ”Check” och A för ”Act”. Alla tillgänglighetsstörningar som omfattar mer än 20 % eller varar i mer än 20 minuter skall noteras i driftportalen Wistbo. Varje fredag träffas personal från drift-, underhålls- och processavdelningen för att prioritera och komplettera informationen. Processingenjören får ansvar för att utreda rotorsaken tillsammans med kunniga personer inom organisationen, bland annat med hjälp av loggbok, övriga processdata och larmstatistik.”

Anna Edebo
Anna Edebo, Händelöverket

Månadsvis görs en statusgenomgång tillsammans med den anläggningsansvarige personen. Nyckeltalen lämnas till ledningsgruppen som tar beslut om åtgärder. I följande fas, A, uppdaterar man driftinstruktioner och underhållsplaner på basen av inträffande incidenter samt går genom och aktualiserar flödesscheman, operatörsbilder och arbetsrutiner.

”Arbetet dokumenteras grafiskt för att vi skall kunna se status på driftstörningar och åtgärder panna för panna. Många problem härrör sig från bränsleinmatningen eftersom hushållsavfall inte är lika homogent som till exempel kol, som vissa delar av utrustningen är designade för. Modellen att lösa och förebygga problemen fungerar väl; det är stimulerande att lösa problem tillsammans. Vår ledning engagerar sig och tillför resurser, vilket uppmuntrar kreativiteten och i slutänden leder till högre tillgänglighet för anläggningen, en fungerande samhällsviktig service för kunderna och en bättre totalekonomi.”

Utbilda och certifiera pannoperatörer

I arbetsmiljöverkets nya föreskrift 2017:3 om användning och kontroll av trycksatta anordningar finns ett helt nytt krav och begrepp, certifierade pannoperatörer. Roger Malmström, som arbetar med fackutbildning och kvalitet på Kiwa Inspecta säger att det idag inte finns några ackrediterade företag som kan utfärda certifikat.

Roger Malmström
Roger Malmström

”I kapitel 6 sägs att minst en person skall ha kompetens för översyn av pannor enligt bilaga 2 i föreskriften. Kravet gäller alla pannor, ända ner till små ångdrivna högtryckstvättar. Övergångstiden är tre år för pannor i kategori 1 och 2 och fem år för kategori 3 och 4. Men, vänta inte till 2020 innan ni utbildar och certifierar era operatörer för då kommer det att vara kö!”

Roger förklarar att det i dag inte finns något krav på utbildning, men att han rekommenderar att operatören skall få skolning. ”Grunden i certifieringen är de kunskaps- och erfarenhetskrav som ställs i föreskriften. Det måste finnas rutiner för att hantera störningar och tillräckligt många certifierade pannoperatörer skall finnas på plats – i kapitel 4 § 16 sägs att operatören skall befinna sig i ständig kontakt med pannan.”

Magnus Jerlmark på Kiwa förklarar att tanken bakom en certifiering är att definiera en fastställd kunskapsnivå, att få en opartisk bedömning av den och att skapa en likvärdig teknisk bedömning med hög trovärdighet.

”Arbetsmiljöverket uppskattar att certifieringskraven berör cirka 25 000 personer i Sverige. Kravspecifikationen innehåller ett skriftligt prov för att fastslå faktisk kompetens samt intyg om allmän lämplighet för uppgiften från chef eller beställare.”

Certifieringsprocessen inleds genom att man fyller i en blankett, varefter certifieringsorganet granskar uppgifterna. Efter godkänd skriftlig prövning utfärdas ett certifikat, som gäller i 5 år. Det publiceras på det certifierande organets och på myndighetens hemsida.

Magnus Jerlmark
Magnus Jerlmark, Kiwa

”Vid behov skall operatören genomgå fortbildning. Det förutsätts också att man arbetar ett antal timmar per år med relevanta uppdrag.”

I dag finns det alltså inget ackrediterat organ, men ett antal företag har ansökt om ackreditering hos Swedac.

Livslängdsanalys ger säkrare anläggningar

Många av våra högtrycksanläggningar är konstruerade på 1960- och 1970-talen. Den dimensionerade livslängden på 100 000 timmar för krypdimensionerade delar började i vissa fall gå ut redan på 1980-talet. Det gäller till exempel ångledningar, överhettare och turbinkomponenter. När fossila bränslen dominerade var korrosion på eldberörda ytor ett mindre problem, men användningen av biobränsle och avfall som innehåller klor och svavel ledde till en ökning av skadorna.

Jan Storesund på Kiwa Inspecta berättar att Värmeforsk år 1996 startade ett projekt för att ta fram en livslängdshandbok. ”Vårt första uppdrag att göra en livslängdsanalys av en hel panna utfördes 1999. Sedan dess går vi genom 3–5 pannor per år och allt fler ångledningar. Metoderna och analystekniken för oförstörande provning har förbättrats och förfinats, till exempel T-Scan för kontinuerlig scanning av panelväggar och digital röntgen av ångkylare, vilket avslöjar sprickor också på insidan.”

Livslängdsanalysen visar vilka möjligheter det finns att driva anläggningen vidare och vilka investeringar som behövs, till exempel under en period om 15 år. Vilket alternativ blir mest ekonomiskt, renovera, bygga nytt? Om ett nytt bränsle skall användas eller man övergår till spetslastkörning influerar det sannolikt livslängden genom att ingående material påverkas.

”Vår livslängdsanalys studerar kritiska system och komponenter, som klassificeras i tre grupper enligt beräknad återstående livslängd. Vi föreslår sedan livstidsförlängande åtgärder och upprättar ett riktat kontrollprogram samt ett underhållsprogram för fortsatt säker drift. Vi undersöker särskilt sprickutbredning och sprickdjup i olika material – höghållfasta stål ger höga spänningar vid drift och många lastcykler tenderar att öka sprickförekomsten. Efter genomgången föreslår vi åtgärder som återställer säkerheten till den föreskrivna nivån.”

Text: Tage Erikson
Bilder: Kiwa Inspecta

Sidan skapad: 23 nov 2017