Förnyat tryckkärlsdirektiv och nya AFS-föreskrifter

”Rättvisare, säkrare och enklare” – det är målsättningen för den reviderade versionen av PED, EU:s direktiv för tryckbärande anordningar, som varit obligatoriskt sedan 2002. Att PED förnyats kommer också att påverka marknadskontrollen. I Sverige är det Arbetsmiljöverket(AV) som svarar för denna. AV har därför utarbetat tre nya produktföreskrifter(AFS), som ger tillverkaren och dess representanter samt brukare och kontrollorgan tydligare vägledning kring konstruktion, tillverkning och kontroll av tryckkärl.

Miniutbildning klarlägger det nya regelverket

Christina Persson på Inspecta är insatt i begreppen kring det nya tryckkärlsdirektivet och berättar om detta i en miniutbildning kring nya PED och dess konsekvenser.

Målet med tryckutrustningsdirektivet PED är att garantera säkerheten för tryckbärande anordningar, som ju innebär en potentiell risk för brukarna, oavsett om det är en processindustrianläggning, ett kraftverk eller ett restaurangkök.
Nya PED klargör tydligare vilka krav som finns på de olika ekonomiska aktörerna. Man har ökat kraven på spårbarhet. I klartext innebär det att om man misstänker att ett tryckkärl inte lever upp till sin CE-märkning ska det bli lättare för myndighet att få fram den tekniska dokumentationen. Framförallt är det de företag som importerar CE-märkt utrustning från ett land utanför EU som berörs av detta. Förutom detta har PED också anpassats till CLP-förordningen vad det gäller gruppering av fluider. Detta innebär att ett fåtal fluider kommer att klassas annorlunda.

Nya PED (2014/68/EU), implementeras i Sverige genom AFS 2016:1, som träder i kraft den 19 juli 2016, från detta datum ska den som sätter ett tryckkärl på marknaden CE-märka mot detta direktiv.

Två andra direktiv implementeras också i Sverige, 2014/29/EU om enkla tryckkärl, och 2014/34/EU om utrustning för användning i explosionsfarlig miljö (ATEX). 

Skyldighet ta fram dokumentation

Nya PED innehåller definitioner om vem som skall anses vara ansvarig för olika delar av direktivet. På de anmälda organen ställs krav på ackreditering. Det öppnar för egen ackreditering inom det tillverkande företaget, dock en rätt komplicerad process eftersom det förutsätts att man måste ha god insikt och kännedom om de harmoniserade standarderna, också för dotterbolag och underleverantörer.

Importören är enligt definitionen en fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut en tryckbärande anordning på EU-marknaden. Det innebär kontrollansvar för CE-försäkran och dokumentation, t ex skyldighet att ta fram dokumentation för myndighetens behov under 10 års tid efter att produkten släppts ut. Man måste också kontrollera märkning och ta fram bruksanvisning på svenska. Distributören kan enligt definitionen vara en grossist som lokalt säljer en tryckbärande anordning från ett annat EU-land eller från en tillverkare utanför den gemensamma marknaden.

”Spårbarheten är extra viktig, att tillverkarens/importörens namn och adress anges på produkten. En bra informationskälla för alla som arbetar med tryckbärande anläggningar är ”Blue Guide 2016”, som innehåller fakta och vägledning om PED och EU:s andra produktdirektiv – information finns också på nätet.”

Ökat tillverkaransvar, bättre spårbarhet

”Som sektorsansvarig myndighet i Sverige är det Arbetsmiljöverkets skyldighet att implementera nya direktiv i svensk lagstiftning. I och med de nya föreskrifterna AFS 2016:1 (PED, tryckbärande anordningar), AFS 2016:2 (enkla tryckkärl) och AFS 2016:4 (ATEX, utrustning och säkerhetssystem för explosiva omgivningar) har vi uppfyllt vår uppgift med hänsyn till de förnyade EU-direktiven på området”, säger Teresa Öberg, projektledare för PED på avdelningen för regler vid Enheten för Teknik på Arbetsmiljöverket. 

Teresa Öberg, Arbetsmiljöverket

”Den nya lagstiftningsramen NLF (New Legislative Framework) ger oss effektivare verktyg för att utföra den marknadskontroll som åligger oss. Gamla AFS 1999:4 med tillägg upphävs genom nya AFS 2016:1, som träder i kraft den 19 juli 2016.”

Det nya dokumentet innehåller en hel del nyheter. ”Man inför nya definitioner, utsläppande på marknaden och tillhandahållande på marknaden. Skyldigheterna för tillverkaren och dennes representant framgår klart i föreskriften. Produkter som uppfyller kraven i de harmoniserade standarderna eller delar av dem presumeras överensstämma med de väsentliga säkerhetskraven.”

AFS 2016:1 skärper kraven på spårbarhet – förutom typnummer eller serienummer skall tillverkarens eller importörens namn och adress finnas angivna. Nytt är också att sanktionsavgifter införs för importörer och distributörer i relation till deras storlek – grundavgift + 10 % av försäljningsvärdet för produkten.

”En intressant detalj är att importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare om de släpper ut en produkt på marknaden under eget varumärke eller ändrar en befintlig produkt så att kravet på överensstämmelse påverkas.”

Fungerar certifiering i praktiken?

Ett gediget regelverk är bra och en god ledstång att hålla sig i när man skall manövrera sig fram till en säker anläggning. Men, hur ser det ut i praktiken – är det möjligt att få fram en dokumentation utan luckor? Melanie Larsson och Filip Horkeby vid Linköpings Universitet har under ledning av Peter Mannewald på Siemens i Finspång för sitt examensarbete, med hjälp av, anmälda organ undersökt spårbarheten och certifikatens giltighet för vissa strategiska komponenter i Siemens gasturbiner.

Melanie Larsson och Filip Horkeby, Siemens

”Eftersom de anmälda organen är övervakade av staten samtidigt som de i sin tur står för marknadskontrollen av leverantörerna så kan tillverkarna av produkter under PED i många fall släppa litet på sin egen materialkontroll”, säger Peter.

Melanie och Filip upptäckte att marknadsövervakningen inte var tillräcklig i alla fall. Man fann ett felaktigt certifikat som inte åtgärdats under sju år. Mellan 6 och 30 % av dokumentationen för stålrörssystemet innehöll skriftliga referenser till PED, men i vissa fall på icke-europeiska språk. ”Slutsatsen blir att PED-certifikaten var korrekta, men att man inte alla gånger kan spåra materialet hela vägen tillbaka till stålverken. Inget stålverk kunde visa upp intyg över överenstämmelse med PED. Tillverkare och anmälda organ har skäl att skärpa kontrollen.”

Att det kan bli knepigt med certifieringen om man är en global tillverkare kan Michael Schanner på Alfa-Laval intyga.

”Vi arbetar på många marknader med säljbolag i 55 länder, i USA, Asien, Sydamerika, Ryssland, Afrika etc. Det innebär att vi för våra helsvetsade värmeväxlarpaket kan stöta på ett otal olika standarder och direktiv, PED och EN13445 i Europa, AD2000 i Tyskland, CTP för kylanläggningar i Frankrike, japanska och kinesiska tryckkärlskoder, ASME i USA med mera. 
I vissa länder klassas inte en plattvärmeväxlare som tryckkärl utan har en egen intern kod. En bärande struktur, som tar upp yttre laster gör att man skall använda eurokoder vid beräkningarna i en del fall. I marina tillämpningar med höga spänningar och materialkrav strängare än i PED krävs att hela kedjan måste följa tryckkärlskoderna med klassning för varje godkänd leverantör. Ryssland har ett eget regelverk, t ex TR CU 032 som är rätt likt PED, men dessutom skall alla värmeväxlare förses med EAC-klassning (Euro Asian Certification). Och värmeväxlare på flodbåtar har en helt egen standard! Grundskillnaden mellan den design som bygger på amerikanska ASME respektive det europeiska regelverket är robust design och låga materialkrav mot optimerad design och höga materialkrav. Vår designavdelning i Lund har alltså en del att hålla reda på…”

Text: Tage Erikson

 

 

Sidan skapad: 20 maj 2016