Teknisk kunskap skyddar liv och egendom

En gruva är en krävande miljö för teknisk utrustning: hård belastning som leder till högt slitage, många faktorer som frestar på material - fukt, salter, kyla. Samtidigt är kraven stora på att utrustningen är säker och fungerar. Regelverk, mångsidig teknisk kunskap och regelbundna inspektioner samverkar för ökad säkerhet för människa och maskin.

Många risker döljer sig i gruvans mörker

Järnets naturliga tillstånd är oxiderat, d v s rost. Men, rostigt järn och stål förlorar sin styrka, vilket kan leda till brott på konstruktioner och fara för skador på människor och egendom.

Pernilla Utterström. Inspectas, säger att korrosionen på järn och andra metaller kostar Sverige uppskattningsvis 70 miljarder kronor per år motsvarande 3 % av BNP.

Pernilla Utterström, Inspecta
Pernilla Utterström, Inspecta
”Men, om samhället och industrin arbetade mer med förebyggande kontroller och underhåll så kunde man i teorin minska dessa kostnader med 25-30 %; i praktiken åtminstone var tionde skada motsvarande 7 miljarder kronor per år! "

"Det handlar om logiska åtgärder, rätt material på rätt plats, blanda inte metaller utan eftertanke, tänk på faktorer som tryck, pH, temperatur. Just temperaturskillnader kan vara förödande. Korrosion under isolering är ett lömskt hot.”

Vatten är en aktiv faktor vid korrosionsangrepp.  säger att processvattenrening i gruvor kan minska korrosionsangrepp på vattenledningar, kopplingar, kylvattensystem och kondensorer mm.

Magnus Nilsson från Veolia Water Technologies AB
Magnus Nilsson, Veolia Water Technologies AB
”Halten av löst syre samt förekomsten av joner som sulfat, klorid och vätekarbonat med kalcium eller magnesium påverkar korrosiviteten tillsammans med fysikaliska faktorer som strömningshastigheten och mängden mikrober eller tillsatta biocider. Vattenrening kan påverka risken för beläggningar, halten lösta gaser, pH-värdet och antalet mikroorganismer.”

I cirkulerande system kan minst 95 % av processvattnet återanvändas genom rening. De vanligaste reningsmetoderna är kemisk rening med utfällning av föroreningar, tillsats av inhibitorer som bildar en tunn hinna på metallen och rening via en ”njure” av ett delflöde.

”I gruvor använder man sig ofta av råvatten i form av ytvatten. Det är viktigt att få bort humus som är näring för bakterier. Jämfört med andra processindustrier är kloridhalten ofta låg, men alla vatten är olika. Man kan använda diskfilter med galler för grövre partiklar, membranrening eller jonbytesfilter för avkalkning för extra rent vatten. Generellt gäller att renat vatten sänker korrosionsbenägenheten och sparar kemikalier.”

Kan brandskadade konstruktioner återanvändas?

Enligt statistik från GRAMKO är antalet bränder i klass 1-2 och tillbud i klass 3 i svenska gruvor i stort sett konstant under 2000-talet. Konsekvenserna på anläggningar har i vissa fall varit betydande. Hur är det med material som utsatts för brand?

”Vi vet att stål som utsätts för hög temperatur förändras genom deformationer på grund av ojämn belastning, eller för att stålet mjuknar, att stålet växer, vilket leder till krökning i inspända konstruktioner, och att materialets egenskaper kan försämras permanent på grund av sprickbildning och ändrad kristallin struktur – bestående mjuknande eller sprödhet/hårdhet. Det sistnämnda är ofta en följd av snabb nedkylning vid släckning”, förklarar Jan Wåle, materialexpert på Inspecta.

 

Temperaturen är avgörande för materialskador på kolstål och låglegerade stål. Vid ett underskott av luft nås sällan temperaturer över 650 grader. Utsätts stålet för mer än 550 grader sker en temporär försämring av hållfastheten. Vid bränder inomhus drabbas 50 % av mikroskopiskt struktursönderfall medan endast 10 % drabbas vid bränder utomhus. Däremot kan sprickbildning och deformation göra att materialet ändå inte kan användas.

Jan Wåle, Inspecta Technology

Jan Wåle, Inspecta Technology

”En undersökning då man tar ut ett stort materialprov för dragprovning fungerar bra på alla material. Små materialprov eller replikprovning passar bäst för olegerade och låglegerade stål men sämre för seghärdade eller termomekaniskt valsade stål. Vid en större brand, särskilt där man kan anta att hög temperatur förekommit, finns det vägande skäl att göra en analys av hållfastheten innan konstruktionen återanvänds.”

Regelverk och riskanalyser stöd för säkerhetsarbetet

En upplyst kund är den bästa kunden eftersom man då lägger ribban högt för både livslängd och säkerhet hos konstruktionen. Vägen dit är dock kantad av många fallgropar, som regelverk och rätt metodik kan hjälpa oss att undvika.

Bertil Forsberg, Inspecta
Bertil Forsberg, Inspecta
”Riskanalys är ett bra verktyg både vid tillverkning och vid användning av en anläggning. Vid konstruktion kan man konstruera bort risker, skapa skyddsanordningar för kvarvarande risker och lägga upp information om dessa. Vid drift i en gruva kan man bedöma personlyftanläggningar med tanke på direkta fallrisker, evakuering, fallande föremål och användarnas kunskaper."

"Riskanalysen väger samman sannolikhet och konsekvens – risken kan minskas genom att en av dessa eller bägge reduceras. Men, man måste dra en gräns för vad som är rimligt!”, berättar Bertil Forsberg på Inspecta.

Christina Persson, Inspecta
Christina Persson, Inspecta
Regelverk innehåller mycket samlad kunskap och erfarenhet. Christina Persson på Inspecta har koll på vad tryckkärlsdirektivet PED säger för reparationer och ändringar av tryckbärande anordningar.

”Vid nytillverkning skall god teknisk praxis följas, alternativt väsentliga tekniska krav beroende på temperatur, tryck, medium eller volym. Vid ändring gäller AFS 2005:3 om revisionsbesiktning. Om man byter användningsområde för en äldre konstruktion tillverkad enligt dåvarande regelverk följs PED. Vid reparation följs alltid det nationella regelverket med dess besiktningsklasser. En ny besiktningsföreskrift väntas år 2017.”

Thomas Öhman, HP Welding
Thomas Öhman, HP Welding
Svetsning är en kritisk punkt för konstruktionens livslängd och hållfasthet. Thomas Öhman på HP Welding är IWS (internationell svetsspecialist), en utbildning som omfattar cirka 200 timmar.

 

”Vad behöver beställaren kunna vid upphandling av svetsarbeten? Det finns fyra delområden som man bör ha en viss koll på, direktiv, föreskrifter, harmoniserade standarder och svetsningsstandarder med kvalificerande procedurer. Om man ställer krav att arbetet skall utföras enligt dessa är man rätt säker. Lägg alltså inte tid och fokus på befintligt regelverk utan koncentrera er på sådant som inte finns i standarden, till exempel tidigare erfarenhet och referenser.”

Arbetsmiljöverket (AV) har också synpunkter på säkerhetsarbetet. Åsa Dahlfors, handläggare på AV, berättar att sanktionsavgifter sedan juli 2014 i många fall ersätter de straffavgifter som tidigare utdömdes i samband med brister som uppdagats vid inspektioner eller olyckor.

Åsa Dahlfors, Arbetsmiljöverket ”De företag som inte följer lagen och alltså snedvrider konkurrensen kan få ett föreläggande om sanktionsavgift från våra inspektörer. Fördelen jämfört med det tidigare bötesförfarandet är en snabbare handläggning, färre inblandade parter och tydligare regler. Ingen fysisk person kommer heller att noteras i belastningsregistret."

"Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning undanröjer ofta behovet av att utfärda en sanktionsavgift. Mer information finns på vår hemsida och i en helt ny app som är på kommande.”

 

 AV: Tage Eriksson

Sidan skapad: 05 maj 2015