Systematiskt arbete krävs för verklig säkerhet

På sextiotalet omkom i snitt 15 svenska gruvarbetare per år. Sedan början av 2000-talet är siffran totalt enbart fyra personer, trots att det fortfarande förekommer många incidenter. Bakom den markanta förbättringen av säkerheten står ett tålmodigt och systematiskt arbete, som har fått hjälp av ett allt tydligare regelverk, initiativ från myndigheter och forskare och samarbete mellan de svenska gruvföretagen.

Nollvision för skador

”Målet är att ingen ska behöva skada sig på jobbet. Det gäller både arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Enligt Swemins statistik för 2013 är olycksfallsfrekvensen i svenska gruvor cirka 7,9 per en miljon arbetstimmar."

Per Lundström, sektionschef på LKAB
Per Lundström, sektionschef på LKAB
"Vårt mål är att under 2015 komma ner till 5,0 för både projekt och drift. De stora projekten är väl förberedda och uppvisar goda siffror, medan mindre projekt och akuta åtgärder kan slå hål i statistiken”, förklarar Per Lundström, sektionschef på LKAB.

Vanliga olycksfall är halkolyckor, klämolyckor i samband med lyft eller lansering av tunga element och olyckor i maskinintensiva miljöer.

”Nytt för oss är att antalet mantimmar i ett större projekt under 1½ år är nästan lika stort som antalet arbetade mantimmar under hela driftsfasen på 40 år, exempelvis 450 000 timmar och 520 000 timmar, en skillnad på mindre än 20 %. Riskexponeringen under den intensiva projektfasen är större, men olycksfallsfrekvensen är högre under driftsfasen. Intressant är också att CE-märkta industrianläggningar uppvisar 10-20 % lägre olycksfallsfrekvens – men, då tar man inte hänsyn till olyckor vid arbete med egna verktyg och kompletteringar av säkerhetsutrustning vid anläggningar byggda innan 1995.”

Per Lundström lyfter fram många punkter som kan öka säkerheten:

”Ökad prefabricering och mindre produktion på plats, ett gemensamt projektspråk, bättre tidsplaner, där projekteringen inte får stjäla tid av montaget, jämnare belastning av personal på arbetsområdet, fri tillgång till harmoniserade standarder, industrianpassade checklistor för underentreprenörer. Och utbildning - när vi lär oss av olycksfall och reagerar proaktivt genom att åtgärda risker före olycksfall når vi närmare nollvisionen.”

Effektivare utbildning med digital teknik

Kunskap om risker ger en säkrare arbetsmiljö. Per Brännman, sektionschef för bergspel på LKAB, har de tre senaste åren arbetat aktivt för att förbättra utbildningen för de anställda och för entreprenörer i gruvan.

Per Brännman, sektionschef för bergspel på LKAB
Per Brännman, sektionschef för bergspel på LKAB
”Kring 2011 hade vi en generationsväxling då många erfarna gruvarbetare gick i pension samtidigt som vi fick in nya entreprenörer. Vi behövde utbildning för arbete i fjärrstyrda anläggningar samt både i vertikal och horisontal nivå. Målet var en utbildning som passade för alla oavsett om de hade mycket eller litet vana. Vi såg att personlig skyddsutrustning var ett område som var oklart för många."

"Olika regler och rutiner fanns, till exempel blockera-bryt-lås, meddela när arbetet inleds och när det upphör, aldrig arbeta på två ställen i samma schakt, men hur skulle budskapet nå fram – det går inte att samla stora grupper kring en anläggning och det fanns inte resurser att undervisa många små grupper.”

Lösningen blev en ny teknik, 3D panoramadokumentation, som visar arbetsplatsen och anläggningarna så som de ser ut i verkligheten. Olov Zakrisson på Sweco Civil AB, har varit med om att utforma den interaktiva utbildningen så att den fungerar i praktiken.

Olov Zakrisson på Sweco Civil AB
Olov Zakrisson på Sweco Civil AB
 ”Alla har möjlighet att via datorn gå genom varje arbetsplats och varje moment och svara på kontrollfrågor tills man känner sig redo för slutprovet. Utbildningen har genomgående fått bra betyg.”

Hotet från den röde hanen

Brand är fortfarande ett reellt hot i gruvorna. Samuel Bäckman, arbetsmiljösamordnare på Boliden och aktiv inom Swemin, säger att antalet brandincidenter ovan och under jord är rätt jämnt fördelade.

”Fordonsbränder är vanliga, kanske på grund av högt slitage. Olja som droppar ur en trasig hydraulslang mot en het yta är en typisk brandorsak. Kortslutning i 24 V system är en annan. Vid branden i Kristinebergs gruva brann en kompressor med mycket intensiv rökutveckling. Åttio liter hydraulolja räcker till en rejäl brasa. Andra risker är överhettade partikelfilter, dieseltankar som inte är säkrade etc.”

amuel Bäckman, arbetsmiljösamordnare på Boliden
Samuel Bäckman, arbetsmiljösamordnare på Boliden
Samuel Bäckman säger att handboken ”Brandskydd i gruv- och berganläggningar”, som gavs ut av Swemin 2010 är en utmärkt vägledning vid ett systematiskt brandskyddsarbete.

”Den tar upp många väsentliga punkter, daglig tillsyn av fordon, årlig brandskyddskontroll, information om hantering av brandfarliga och explosiva varor, skyltning, släckutrustning, räddningskammare och deras konstruktion och underhåll och mycket mera. Jag vill poängtera vikten av att tredjepartskontrollanterna har en adekvat utbildning.”

När väl en brand är ett faktum gäller det att agera rätt. Mia Kumm, forskare vid SP och Mälardalens högskola har undersökt frågor kring taktik och metodik vid brand under mark.

Maria Kumm, forskare vid SP och Mälardalens högskola
Mia Kumm, forskare vid SP och Mälardalens högskola
”Brand under jord innebär många utmaningar. Man har lång väg ut och in från brandhärden, röken skymmer sikten, det går långsamt att transportera släckningsutrustning, ökad ventilation minskar toxiciteten men ger branden näring, hur skall samarbetet mellan den offentliga räddningstjänsten och gruvans egen personal se ut?"

"Brandförloppet är i många fall längre än förväntat – luften i en räddningskammare räcker kanske bara för 4 timmar. Värmekameran fungerar inte som hjälpmedel för rökdykarna eftersom temperaturskillnaden mellan golv, tak och väggar är för liten och inte ger kontraster. Om bränsle antänds blir röken och värmen intensiva, gör räddningen svår.”

Mia Kumm och hennes kollegor har en rad förslag. En OPA, olycksplatsansvarig, som kan sin gruva och kan svara på frågor, samordnar arbetet med räddningsledningen och fördelar arbetet. Realistiska övningar, som SP gjort tillsammans med ägarna till Tistbrottet i Sala, avslöjar obarmhärtigt svagheterna i organisationen och utrustningen. Utbildning är en annan nyckelfaktor.

”Viktiga frågor är rätt positionering, fungerande kommunikation under jord, i framtiden kanske autonoma släckningsfordon och fler automatiska funktioner.”

Utbilda och förebygga

Branden i Kristineberg väckte också Simon Stenberg, arbetsmiljöchef vid Björkdalsgruvan, en guldgruva nordväst om Skellefteå.

Simon Stenberg, arbetsmiljöchef vid Björkdalsgruvan
Simon Stenberg, arbetsmiljöchef vid Björkdalsgruvan
”Det är ägarens ansvar att förhindra brand och åtföljande konsekvenser genom systematiskt förebyggande brandskyddsarbete. Vi har aktivt arbetat med en god arbetsplatsintroduktion för anställda och entreprenörer – alla som utbildas får släcka en riktig brand med brandsläckare."

"Vi kräver certifikat för heta arbeten av alla som arbetar under jord, vi arbetar med säkerhetskultur i fokus, vilket kan innebära att man aldrig samlar emballage eller bränsle tillsammans. Vid inköp av fordon och maskiner beaktar vi Swemins råd och anvisningar och vi är noggranna med förebyggande underhåll och rengöring av utrustning.”

Några brister som Simon Stenberg upptäckt är att sprinklersystem i maskiner inte har tillräcklig effekt och att kontrolldon för självtest är rätt ovanliga. Man nöjer sig inte med årlig brandskyddskontroll.

”I vår verksamhet ser inte verkligheten ut så, vi tillämpar daglig tillsyn. Bra hyttlister ger föraren en chans att klara en brand betydligt längre. Räddningskammaren ska utrustas med akustisk signal på 80 dB för att man ska hitta den i en rökfylld gruvgång. De är också utrustade med FAST FILL, så att räddningspersonalen kan fylla sina behållare utifrån kammaren – vi bytte kopplingsdon för att slangarna skulle passa."

"Ett uppdaterat taggsystem för passerkontroll gör att ingen kan bli kvar i gruvan utan att vi vet om det. Personalen bär också CO-mätare. Utbildade vägvisare leder räddningstjänsten och vi experimenterar med handdragna räddningsvagnar för att öka inträngningshastigheten.”

Också leverantörerna kan bidra till högre säkerhet. Anders Nilsson och Jonas Stenberg från svenska JAMA Mining Machines AB berömmer de svenska gruvföretagen för deras samarbete kring en gemensam säkerhetsstandard för skrotare.

Anders Nilsson och Jonas Stenberg från svenska JAMA Mining Machines AB
Anders Nilsson och Jonas Stenberg från svenska JAMA Mining Machines AB
”Kravspecifikationen ger bättre säkerhet och ergonomi. Exempel på nya säkerhetsfunktioner är fjärrkontroll, dubbla passiva bromsar, varningssystem för oavsiktlig rörelse, slaklina, fallande hydraultryck, oönskat stopp med mera."

"Vi inför också förbättringar enligt kundönskemål, till exempel bättre märk- och varningsskyltar som inte tvättas sönder. Vår räddningskammare kan också ladda rökdykarnas utrustning utifrån och den klarar upp till 20 timmar med de nya lufttuberna för 300 bar.”

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 05 maj 2015