Säkerhet i teori och praktik

Sedan säkerhetsregler och standarder infördes för trycksatta anordningar i början av förra århundradet har många liv och mycket pengar sparats. Regelverket kräver dock ständig utveckling för att följa med den tekniska utvecklingen. Arbetsmiljöverket håller nu på med en översyn av reglerna för trycksatta anordningar med särskild hänsyn till små och medelstora företags säkerhetsarbete. Samtidigt pågår en intensiv diskussion om vilka regler som skall gälla för cisterner i Sverige.

Rejäl översyn av regler för trycksatta anordningar

Dagens regelverk för trycksatta anordningar är till stora delar 10-15 år gammalt och delvis svårtolkat. Björn Lindberg från Arbetsmiljöverket berättar att man tagit initiativ till en omarbetning och förenkling av regler och föreskrifter. Arbetet bedrivs i samarbete med arbetsmarknadens parter, branschorganisationer, ackrediterade organ som Inspecta och berörda myndigheter.

Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket
Björn Lindberg, Arbetsmiljöverket
”Målet är att under 2016 får fram föreslag till en remiss, som sedan skall leda till ett godkänt förslag som träder i kraft under 2017. Så skall till exempel regelverket om övervakning av pannanläggningar omarbetas helt. Inspektörerna skall se till att det är möjligt i praktiken att utföra en inspektion. Språket skall granskas i flera skeden för att bli så begripligt och entydigt som möjligt.”

”Målet är att under 2016 får fram föreslag till en remiss, som sedan skall leda till ett godkänt förslag som träder i kraft under 2017. Så skall till exempel regelverket om övervakning av pannanläggningar omarbetas helt. Inspektörerna skall se till att det är möjligt i praktiken att utföra en inspektion. Språket skall granskas i flera skeden för att bli så begripligt och entydigt som möjligt.”

Under 2012 gjordes en översyn av EU-ländernas regelverk samt antalet rapporterade olyckor och tillbud. Sammanlagt registrerades 4.500 olyckor eller incidenter, varav 800 hade anknytning till trycksatta anordningar.

”Många tillbud sker i samband med fyllning eller tömning. Det finns fall då chaufförer översköljts med vätska på grund av tekniska fel.”

Övergripande ändringar

Björn säger att de största förändringarna är att bestämmelserna om besiktning och användning slås samman till en föreskrift. Det skall finnas en tydlig instruktion om vem som skall läsa reglerna, användaren eller besiktningsmannen.

”En central fråga är vad som skall hända med AFS 2005:2 (Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anordningar). Tillämpningsområdet kommer att minska jämfört med läget i dag och det är möjligt att föreskriften upphävs helt.”

Man inför också en hänvisningsparagraf till föreskrifterna AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete) och AFS 2006:4 (Om användning av arbetsutrustning). Förtydliganden införs om placering av trycksatt anordning med tanke på klimat eller mekaniska påverkan, till exempel påkörning, där det bland annat finns en Eurokod för dimensionering av påkörningsskydd. Man vill också införa krav på en journal över en anläggnings livslängd.

”Vid fjärrövervakning skall en riskbedömning ske, där man tar hänsyn till övervakningsintervall, inställelsetid och hur operatörerna nås av larm. Rörledningar för hetvatten och ånga, som inte berörs av reglerna för kemiska arbetsmiljörisker, skall märkas.”

Indelning av trycksatta anordningar

För små och medelstora företag blir det en lättnad att de komplicerade diagrammen för indelning av trycksatta anordningar ersätts av tabeller.

”Man tar hänsyn till tillverkarens uppgifter och säkerhetsdatablad för indelning i klass A och B. Krav på förteckning av trycksatta anordningar samt uppgifter om ansvarig person införs. Vid besiktningen är anläggningsägaren bunden till det kontrollorgan som inlett besiktningen fram tills det att den uppfyller de ställda kraven – detta för att undvika tolkningsfrågor. Besvär riktas direkt till SWEDAC. Sanktionsavgifterna höjs i relation till företagets storlek. Flexibilitet införs för intervall mellan driftprov, men däremot kvarstår kraven på besiktning i samband med idrifttagning utan undantag.”

Revisionsbesiktningen omfattar reparation, ändringar, eventuella skador efter incidenter samt anläggningar, där livslängden löpt ut.

”En annan intressant fråga är hur det är med larmprioritering och undertryckning av följdlarm för pannor, Man inför också krav för grundaackreditering vid besiktning av pannor. Enskilda panntyper tas bort, i stället införs funktionskrav. Övervakningsintervallet blir maximalt 72 timmar oavsett om det är helg eller inte.”

Oklart läge för cisternerna

Peter Nilsson, Kemira Kemi AB
Peter Nilsson, Kemira Kemi AB
Peter Nilsson från Kemira Kemi AB sitter på två stolar, dels som användare av cisterner, dels som ordförande för SIS tekniska kommitté 295. Han anser att den svenska industrin behöver tydliga regler för att våga investera.

”I dag finns flera regelverk för cisterner. Arbetsmiljöverkets AFS 2005:2, MSBS 2014:5 från Myndigheter för Samhällsskydd och beredskap, NFS 2003:24 från Naturvårdsverket och cisternanvisningarna I:2012. Nu vill Boverket göra användningen av Eurokoder (EKS 9, BFS 2013:10 om bärförmåga) obligatorisk för cisterner. Minst två regelverk påverkar konstruktionen av cisterner och om det ena uppfylls innebär det inte automatiskt detta för det andra. Många cisterner berörs, till exempel med explosivt, oxiderande, mycket brandfarligt, frätande, cancerframkallande och varmt innehåll.”

Per Nilsson ser med oro på att AFS 2005:2 kanske kommer att upphävas. ”Det innebär en affärsrisk att bygga om en cistern i Sverige i dag. Hur skall resultatet kontrolleras och av vem? Om ett av flera regelverk inte följs får cisternen ju inte tas i drift! Det finns en trygghet i att ha ett ackrediterat kontrollorgan som övervakar efterlevnaden av regelverket. Om Arbetsmiljöverket beslutar sig för att göra undantag eller dra in AFS 2005:2 innebär det att cisternerna kommer att betraktas som en byggnad och övervakningen hamnar hos den kommunala byggnadsnämnden. Då uppstår problemet att cisterner som kan betraktas som farliga kan kontrolleras med egenkontroll av personer som kanske saknar rätt kompetens!”

Som exempel på samarbete mellan myndigheterna framhåller Per att Naturvårdsverkets föreskrifter om placering upphävs och ersätts av MSBS. Också Boverket borde kunna göra EKS 9 till ett frivilligt komplement i stället för ett tvingande krav – exempel på detta finns i andra EU-länder.

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 30 nov 2015