Överproduktion av el försvårar för kärnkraften

Stödsystem och skatter har ändrat spelplanen för elmarknaden. Bland annat har det lett till extremt låga elpriser vilket främst drabbar kärnkraften. Det menar Mats Nilsson, rådgivare på Svensk Energi och professor i ekonomi vid Luleå tekniska universitet.
– Skyndar vi på utfasningen av kärnkraften är risken att vi förlorar möjligheten att skapa ett stabilt elsystem.

”Framtidens elsystem och kärnkraftens roll i denna” är rubriken på Mats Nilssons föredrag under Inspectas kärnteknikseminarium 2015. Ämnet hänger tätt ihop med de beslut och händelser som präglat året.

Under sommaren togs beslut om att förtid avveckla fyra av Sveriges totalt tio reaktorer, Oskarshamn 1 och 2 och Ringhals 1 och 2. En av de bidragande orsakerna är de låga elpriserna, och på det en höjning av den så kallade effektskatten på kärnkraft.

Subventioner och skatter

1996 avreglerades elmarknaden. Syftet var att konkurrensutsätta handeln och produktionen av el. Regleringen av elnätsverksamhet kvarstod dock.

Sedan dess har en rad politiska beslut tillkommit. Bland annat subventioner till förnybara energislag, till exempel vind. 2014 låg den på cirka 18 öre/kWh. Samtidigt har den så kallade effektskatten höjts till 6,7 öre/kWh vilket främst slår mot kärnkraften, förklarar Mats Nilsson.

Överproduktion av el

Mats Nilsson jobbar som rådgivare för branschorganisationen Svensk Energi och är professor i ekonomi vid Luleå tekniska universitet.

Mats Nilsson, rådgivare för branschorganisationen Svensk Energi och professor i ekonomi vid Luleå tekniska universitet.

– Som det är i dag får vindkraftsproducenter betalt för att producera el, inte alltid för att det behövs. Det har lett till en överproduktion av el och en sänkning av elpriset. Vindelen börjar kannibalisera på sig själv.

– Det bästa vore om marknaden fick reglera sig själv. Är priset på el för lågt installeras inget mer.

En annan aspekt som han tar upp är att vind och sol-elen är intermittent, den producerar bara när det blåser och inte alltid när behovet finns. För att få ett stabilt elsystem krävs en baslast, till exempel vatten- eller kärnkraft.

– För varje megawatt producerad vindkraft behöver du 0,9 megawatt av nåt annat för att säkerställ att det finns produktion i alla väderförhållanden. Det blir kostsamt.

Koldioxidfri energi

Förutom den ojämna konkurrensen står kärnkraften inför andra påfrestningar. Hit hör stora investeringsbehov. Flera av anläggningarna planeras för långtidsdrift på uppemot 50–60 år. Dessutom har det kommit nya säkerhetskrav efter av olyckan i Fukushima som kräver åtgärder.

Av de reaktorer som kommer att stängas i Ringhals och Oskarshamn är E.ON en av ägarna. Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft AB, säger att deras beslut grundar sig på ekonomisk analyser men främst politiska signaler.

Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft AB
Ingemar Engkvist, vd för E.ON Kärnkraft AB
– Jag kan inte förstå varför vi fasar ut en koldioxidfri energi – kärnkraft – för att ersätta med annan koldioxidfri energi – vind. Pengarna det kostar kan vi använda bättre på andra delar i energisektorn. Som uppvärmningen av hus eller i transportsektorn som har betydande koldioxidavtryck.

Övriga sex reaktorerna

Och han får stöd av Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation AB, som även tar upp frågan om Sveriges övriga sex reaktorer, varav fem har statliga Vattenfall som huvudägare.

Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation AB
Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation AB
– För tillfället finns inga planer på att stänga dem. Men vi har ganska tunga investeringar framför oss. Det är inte självklart att de är lönsamma i fortsättningen. Det beror på marknaden och effektskatten. Jag anser att den måste tas bort.

Mats Nilsson – Vad tror du händer om kärnkraften fasas ut?

– Då måste vi ersätta den med en likvärdig baslast. Vindkraft med lager – batterier – kan vara en sådan. Men i dagsläget är det inte möjligt finansiellt. Att storskaligt ersätta den med bioeldade kraftverk har jag också svårt att se.

– Så det som kan hända är en avindustrialisering. Redan i dag ser vi att europeisk tillverkande industri inte återinvesterar. Pappers-, skogs- och stålindustrin med flera står för ungefär en tredjedel av elbehovet i Sverige i dag. Driver vi ut industrin så är det klart att vi klarar oss med mindre kraftproduktion. Men vår välfärd bygger mycket på den och vi har mycket kompetens här.

Så vad skulle behövas göras, anser du?

– Att vi ser problemet och hur det kostnadseffektivt kan lösas. Framför allt bör man sluta ge stöd till mogna tekniker, som ju vind faktiskt är. Det kan ändå bli så att kärnkraften fasas ut för det kommer vind och lager. Men då får vi ta den diskussionen då. För om vi skyndar på utfasningen av kärnkraften förlorar vi tid och möjlighet att skapa ett stabilt elsystem.

 

Av Lena Wreede

Sidan skapad: 19 nov 2015