Ökad flexibilitet utmaning för kraftvärmebranschen

Stora variationer i bränslet ställer krav på både drift och underhåll. Samtidigt sätts anläggningarna på prov av nya direktiv och hårdare miljöregler. Om det och mycket annat handlade årets Kraftvärmeseminarium som lockade över 200 deltagare.

Verktyg och kunskap för att hantera variationer i bränslet

Bränsleflexibiltet är viktigt och kommer att fortsätta att vara det även i framtiden. Samtidigt tillkommer nya utmaningar så som reglerbarhet, korrosion och emissioner i samband med att bränslet ändras.

Genom ökad kunskap går det att hantera variationerna, säger Margareta Lundberg, ansvarig för produktutveckling och produktsupport på panntillverkaren Valmet.

Innan man byter bränsle bör man titta på tillgängligheten – hur får man in det i systemet, men även hur man får ut askan, hur värmebalansen ändras samt förändringar av emissioner och risk för korrosion.

Margareta Lundberg, Valmet
Margareta Lundberg, ansvarig för produktutveckling på Valmet
– Verktygen som man kan jobba med vid ett bränslebyte är värmebalans, placering av överhettare, rökgastemperaturer och typ av rengöring. Beroende på vilka kemiska föreningar som bildas kan man jobba med olika tillsatser och eller temperaturer.

– Bränslet står ofta för femtio procent av kostnaderna. Därför är det viktigt hitta rätt bränsle till rätt pris, men också ta reda på hur det påverkar anläggningen, säger Margareta Lundberg.

Komplexa pannor kräver detaljerat rengöringsprogram

Henrik Birkestad, projektledare på Wistrand AB kom med tips på hur man kan göra den kemiska rengöringen så enkel och billig som möjligt. Målet är att få en metalliskt ren yta som kan bilda ett skyddande magnetitskikt som ger pannan lång livslängd.

När pannan varit i drift en tid bildas beläggningar. Dessa kan ha olika kemiska sammansättningar och för att ta bort dem används ofta kemisk rengöring.

En ny modern kraftverkspanna är ofta komplex och kräver ett detaljerat rengöringsprogram.

Henrik Birkestad, Wistrand ABHenrik Birkestad, projektledare
på Wistrand AB

– Ett råd är att inte vänta för länge. Fundera redan från början hur pannan ska rengöras. Tag kontakt med experter. Går det inte att göra rent är risken att man måste ersätta rör som slaggat igen.

– En stor utmaning är också miljöbiten och att hitta optimala avfallshanteringar. Tänk också på att ta kontakt med miljömyndigheterna i tid för att få rätt tillstånd för processen.

Industrin bör dra nytta av konsumenttekniken

Mycket av teknikutvecklingen i dag utvecklingen sker runt konsumentprodukter. Av den måste industrin dra mer nytta. Det säger Tomas Lagerberg, chef för automationsforskning på ABB.

Tomas Lagerberg, ABB
Tomas Lagerberg, chef för automationsforskning på ABB

– Vi har dataspel som kommit långt i 3D-visualisering, det finns spel du kan interagera enbart med kroppen med och så vidare. Det måste vi ta till oss och anpassa till industrin.

Tomas Lagerberg tar storbildsskärmar med interaktion via ögonföljning och gester som exempel där syftet är bland annat att visualisera driftsdata direkt ute i anläggningen. Du kan alltså interagera med systemen utan att ta av skyddskläder och så vidare.

Till skillnad mot konsumenterna måste tekniken anpassas så att de fungerar dygnet runt. Till exempel ska den vara säker, stå emot fukt, hålla mot intrång. Programvaran ska vara möjlig att uppgradera.

– Men vi måste lära oss vad andra gör och dra nytta av det.

Maximera frikylan i utbyggnaden av fjärrkyla

Fjärrkyla i Göteborg började byggas 1995. Tjugo år senare finns 14 produktionsanläggningar på mellan 0,5 MW – 32 MW. Från dessa anläggningar levereras absorptionskyla, kompressorkyla samt fri-kyla från luft och älvvatten. Temperaturen håller runt 6 grader ut till kunderna.

Att nå försäljningsmålet som sattes upp 2007 har tagit längre tid än väntat, berättar anläggningsägaren Anders Strand vid Göteborg Energi.

Anders Strand, Göteborg EnergiAnders Strand, anläggningsägaren Göteborg Energi

– Men vi närmar oss det nu. Hittills har områdena runt centrala Göteborg, Almedal, Lindhomen med flera ett distributionsnät. Planen är att komma in i fler områden och öka försäljningen från 90 till 140 GWh fram till 2025.

Enligt senaste kundundersökningen ligger nöjdkundindex på 93 procent.

Anders Strand delade med sig av sina lärdomar av att bygga ut fjärrkyla. Bland annat vikten av att ha ett komplett tekniskt underlag vid upphandling av utrustning, att förbereda en sälj- och projektorganisation och tänka på att få fjärrkylan så miljövänlig och energieffektiv som möjligt.

– Maximera frikylan från luft och vatten, utnyttja spillvärmen sommartid och håll nere mängden växthusgaser i systemet.

Verktyg visar på konsekvenserna med nya BREF-dokumentet

EU:s miljölagstiftning för utsläppsvillkoren uppdateras kontinuerlig i takt med den tekniska utvecklingen. I arbetet tas referenser in för bästa tillgängliga teknik (BAT) för olika industrisektorer, bland dem större förbränningsanläggningar och avfallsförbränning. Dessa ligger sen till grund för de så kallade BREF-dokument.

I slutänden kan det betyda hårdare krav på ombyggnationer och ny utrustning vad gäller rökgasreningen.

BREF-dokumenten gäller bara anläggningar på över 50 MW. I det nya dokumentet omfattas utsläpp av NOx, svavel och bly men även kvicksilver, väteklorid och väteflourid.

Henrik Lindståhl är utvecklingsingenjör på T, men sitter även med i den expertgrupp som arbetar med att ta fram nya BAT. Han har utvecklat ett verktyg, BAT-AEL Wizard för att se hur det nya dokumentet påverkar den egna anläggningen.

Henrik Lindståhl, Tekniska Verken i Linköping
Henrik Lindståhl, utvecklingsingenjör på Tekniska Verken i Linköping.
– Det här verktyget kan ni få mot att jag inom några veckor får veta vilka konsekvenser det innebär för er, säger Henrik Lindståhl. I så fall kan jag via Svensk Fjärrvärme och Euroheat&Power verka för ändringar nu, innan det är försent, om konsekvenserna blir för allvarliga, säger han.

Högre miljökrav i EU:s nya upphandlingsregler

Från och med 1 april 2016 börjar EU:s nya upphandlingsdirektiv att gälla. Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL, informerar om nyheterna.

Bland annat har upphandlaren fått ökade möjligheter att ställa högre sociala- och miljökrav. E-upphandling ska användas så långt det går i syfte att förenkla processen. En annan nyhet är satsningen på innovationspartnerskap – en myndighet ska kunna inleda ett långvarigt partnerskap med en leverantör för att skapa en ny produkt eller tjänst som inte finns på marknaden.

Eva Sveman, SKL
Eva Sveman, förbundsjurist på SKL
– Men det är oklart vad som menas med en innovation. Det får inte röra sig om en vara eller tjänst som redan finns på marknaden. Möjligen kan man tänka sig utveckling av en existerande tjänst eller vara. Samtidigt krävs att företaget har en egen forsknings- och utvecklingsavdelning. Hur många företag har det?

– Tyvärr har det nya direktivet inte blivit förenklat. För dem som är intresserade anordnar SKL utbildningar, säger Eva Sveman.

 

Text av: Lena Wreede

Sidan skapad: 17 nov 2015