”Ingen vet egentligen hur allvarligt det är”

En avfallspanna utsätts ofta för stora påfrestningar som ställer högre krav på underhållet. Kristinehedsverket i Halmstad har drabbats av både korrosion, erosion och läckage, och sen några år buktande tuber. – Vi behöver få ett helhetsgrepp på hela pannan, men det kräver både kunskap och en hel del hjälp, säger Jonas Jansson, revisionsansvarig på Halmstads Energi och Miljö.

Sedan tre år tillbaka har Jonas Jansson arbetat på Kristinehedsverket i Halmstad. Första året, 2012, som konsult och revisionsansvarig.

Samma år hade pannan, en Babcock, råkat ut för en partiell torrkokning. Vissa delar i överhettaren var i väldigt dåligt skick. Man fann både korrosions och erosionsskador och en hel del rörbyten gjordes i förebyggande syfte.

Förändringar på 259 millimeter

Jonas Jansson berättar att det var i den vevan man lade märke till att panntuberna i den bakre väggen i pannan mot avfallsinmatningen var krökta.

Buktande panntuber
Buktande panntuber Mellan drag 1 och 2 hade tuberna fått formen av en s-kurva. Året efter noterades buktande panntuber mellan drag 2 och 3 och även i överhettaren buktade de. Förändringarna uppgick till 250 millimeter.

För tre år sedan upptäcktes de buktande tuberna mellan drag 1 och 2 i pannan på Kristinehedsverket i Halmstad.

Foto: Jonas Jansson
 

Upptäckten blev början till en större undersökning tillsammans med experter från dåvarande kontrollorganet och panntillverkaren. Varför hade tuberna ändrat sin form? Hur vanligt är det? Och behövs det några åtgärder?

Jonas Jansson, Halmstads Energi och Miljö. Foto: Lena Wreede
Jonas Jansson, Halmstads Energi och Miljö
Foto: Lena Wreede

– Vi har fått många olika svar. Vissa säger att alla tuber buktar. Men det är egentligen ingen som vet hur allvarligt det är.

Tryckkärlet kan bli som en bomb

Jonas Jansson började göra mer efterforskningar. Bland annat intervjuade han några av de äldre medarbetarna som varit med sen starten 2002. Det visade sig att det varit en del problem i början. Bland annat hade pannan kokat delvis torr även 2003.

En mätning visade att hela pannan rört på sig, nedåt framåt. Flera upphängningar var belastade över tillåtna gränser och leverantören togs in för att hänga den rätt igen.

– Det är det värsta som kan hända om en upphängning går av är att tryckkärlet blir som en bomb. Antingen sprutar det ånga eller så smäller det. Då fläks stora delar av tryckkärlet upp.

Stora temperaturskillnader

Slagg- och askbeläggningar påverkar både rent viktmässigt och förbränningsmässigt och kan vara en bidragande orsak till att pannan har rört på sig. Jonas Jansson berättar att bara i överhettarna har de rensat två gånger.

– Där såg det ut som att tuberna var armerade i betong.

Här kommer bränslet in i bilden. Från början var fördelningen ungefär 60 procent hushållsavfall och 40 procent industriavfall. I dag ligger huvudparten på industriavfall, cirka 90–95 procent. Sammansättningen ger antingen ett väldigt torrt bränsle – till exempel frigolit – eller väldigt blött. Det leder till stora temperaturskillnader som i sin tur påverkar pannan.

Samarbete mellan organisationerna saknas

Ansvaret över vilket bränsle som kommer in ligger hos av renhållningsbolaget som köper in avfallet. Där har priset högsta prioritet, inte sammansättningen. I stället blir det driftpersonalens uppgift att avgöra när och hur bränslet ska blandas innan det matas in i eldstaden.

I huvudsak arbetar de tre organisationerna; avfall, drift och underhåll, var och en för sig.

– Ska vi få ordning på allt krävs mer kommunikation och ett större samarbete mellan organisationerna, säger Jonas Jansson.

En annan parameter som gör det svårare att få en helhetsbild över pannan är den unga personalen. När de äldre anställda går i pension försvinner mycket av den grundläggande historiken och kunskapen om anläggningen.

– Det räcker inte att sitta i kontrollrummet och styra med musen utifrån skärmarna. Man måste ner och titta för att förstå, säger Jonas Jansson.

Vad händer nu?

– Den senaste åtgärden var i år då 500 tuber byttes ut i den första överhettaren. Sannolikt kommer vi att byta nästa paket nästa år.

– Vi fortsätter att bevaka förändringar i panntubernas buktningar och försöker lista ut var de kritiska punkterna finns i konstruktionen – tillsammans med Inspecta, Babcock och kanske även Valmet som en oberoende part.

– Frågan vi ställer oss – kontrollerar vi detta tillräckligt? Kan vi förebygga och stoppa förändringarna? Och finns egentligen några experter på pannan i sin helhet?

 

Av Lena Wreede

Fakta/Kristinehedsverket

  • Rosterpanna: Babcock Borsig Power Enivronment.
  • Startår: 2002
  • Bränsle: Ca 110 000 ton avfall/år.
  • Ångdata: 60 ton ånga/h, 40 bar 400 grader.
  • Värmeeffekt: Ca 35 MW
  • Turbineffekt: Ca 10 MW.
  • Fjärrvärmeproduktion i Halmstad: Nära 600 GWh per år.
  • Anläggningsägare: Halmstads Energi och Miljö.
Sidan skapad: 17 nov 2015