Gasklart

Intresset för flytande naturgas, LNG, ökar starkt och flera aktörer är i startgroparna för att bygga ut kapaciteten runt Östersjöns kuster. I oktober 2014 invigdes i Lysekil Sveriges andra LNG-terminal. Och mer är på gång, säger Peter Blomberg på naturgasföretaget Skangass.

I mitten av december växlade SSAB över från olja till naturgas i en av de två uppvärmnings­ugnarna vid stålverket i Borlänge. På så sätt minskar ståljätten sina koldioxidutsläpp med 40 000 ton per år och kväveoxidutsläppen med 300 ton per år. Dessutom försvinner i praktiken utsläppen av 400 ton svaveldioxid per år.

Den finska stålkoncernen Outokumpu är inne på samma spår; företaget har en stark tilltro till naturgas och medfinansierar det som kommer att bli Nordens största terminal för flytande naturgas, LNG, i finska Torneå.

SSAB och Outokumpu är två exempel på att den tunga industrins intresse för LNG ökar i Norden. Allt fler lastbilar med iskall flytande naturgas rullar nu från terminaler vid kusterna även till industriföretag som Uddeholm, SCA och Arctic Paper. För dem är LNG i tankbilar en möjlighet att använda naturgas som bränsle i sina industriprocesser trots att de inte är anslutna till gasnätet.

Peter Blomberg, Skangass, Foto: Pontus Johansson
Peter Blomberg, Skangass
Foto: Pontus Johansson
– Det som driver våra kunder är framför allt natur­­gasens goda miljöegenskaper med lägre utsläpp av kväveoxid, svavel, partiklar och koldioxid, säger Peter Blomberg, projektledare för Skangass nya LNG-terminal i Lysekil och ansvarig för företagets portföljförvaltning och logistik i Norden.

Men det är inte bara den tunga tillverknings­industrin som har en ökad aptit på LNG. Sjöfarten efterfrågar alltmer naturgas som bränsle, något som väntas öka i och med de hårdare regler som infördes den 1 januari 2015 för svavelutsläpp för fartyg som trafikerar Östersjön och de svenska kusterna.

Viking Line, vars kryssningsfartyg Viking Grace varit i drift sedan januari 2013, var först ut med LNG i tankarna i Östersjön. Och fler följer – en av de tre fartyg som kommer att trafikera Gotland från 2017 är en LNG-färja med dual fuelmotorer.

– De nya miljöreglerna betyder att LNG blir alltmer konkurrenskraftigt, eftersom rederiernas alternativ annars är att köpa in renare, men dyrare, marindiesel eller att investera i skrubbers som renar rökgaserna, säger Peter Blomberg.

Ett tredje område som kommer starkt är LNG som bränsle inom tunga transporter. Både Volvo Lastvagnar och Scania har nya generationer gasmotorer på gång ut på marknaden för installation i lastbilar och bussar.

– I dag finns det bara fem-sex tankställen för LNG i landet, men intresset ökar och nätet är på väg att byggas ut, säger Peter Blomberg.

Det ökade intresset betyder även att flera aktörer är i startgroparna för att bygga ut infrastrukturen.
I oktober 2014 invigdes landets andra LNG-terminal vid Preems raffinaderi i Lysekil. Den första terminalen ligger i Nynäshamn.

Och fler projekt är på gång i Norden och runt Östersjön. Finska staten gick under förra året in med ett speciellt energistöd som möjliggör ytterligare tre terminaler: i Björneborg och Raumo norr om Åbo samt i Torneå högst upp i Bottenviken. Även i litauiska Klaipėda och polska Świnoujście är importterminaler under konstruktion.

–  Dessutom planerar vi en ny stor anläggning i Gävle hamn som ska stå klar senast 2018 och betjäna industrierna i Mellansverige, säger Peter Blomberg. Målet är att den terminalen ska hantera 500 000 ton LNG per år och få samma lagringskapacitet som vår anläggning i Lysekil, 30 000 kubikmeter.

Flytande naturgas är med andra ord på stark fram­marsch. Ett dilemma är dock vad som kommer
först: marknadens efterfrågan eller utbudet av terminaler. Terminalen behöver en marknad för att bli lönsam och industrin och transportsektorn behöver tillgång till tankställen.

Många gasförespråkare brukar framhålla att LNG är en brygga till biogas. Investeringar som nu görs för LNG skulle enkelt kunna växla över till förnybar flytande biogas, LBG. Men än så länge är tillgången på biogas ett problem.

– Våra industrikunder har stora energibehov och i dagsläget är det bara LNG som kan möta deras efterfrågan, säger Peter Blomberg.

En annan fråga som ofta förs fram är säkerhet.
Hela kedjan av hantering av LNG följer hårda säker­hets­krav, men branschens företrädare brukar understryka att LNG har jämförelsevis färre farliga egenskaper än andra jämförbara bränslen, till exempel eldningsolja.

– Om man jobbar förebyggande och fokuserat som vi gör med till exempel certifiering och besiktningar är riskerna små med LNG. Men vi är naturligtvis medvetna om riskerna och har därför ett stort fokus på att hålla en hög säkerhetsnivå för våra anställda och förebygga olyckor i hela kedjan, säger Peter Blomberg.

Rätt hantering minskar risker

LNG (Liquified Natural Gas) är naturgas som renats och kylts ner till minus 163 grader. Samtidigt minskar volymen till 1/600. LNG består av metan som är ett fossilt bränsle. När LNG används som bränsle försvinner utsläppen av svavel och partiklar helt, samtidigt som utsläppen av kväveoxid och kol­dioxid minskar betydligt.

Naturgasen transporteras i pipelines, från till exempel de norska olja- och gas­fälten, till produktionsanläggningar för vidare transport med LNG-tankers i flytande form till terminaler. Därefter kan LNG transporteras på landsväg till slutkunder inom industrin eller på bunkerfartyg för att tanka andra fartyg.

Hanteringen vid lossning eller lastning av LNG följer hårda säkerhetskrav. Vid terminaler stoppas alla pumpar automatiskt om det finns risk för läckage.

Skulle LNG komma ut förångas den mycket lätt, på grund av den stora temperaturskillnaden mellan LNG och luft, och stiger snabbt eftersom gasen är lättare än luft. Gasen är lukt- och giftfri.

Vid nedkylning blir naturgasen en lukt- och giftfri vätska och LNG är inte explosivt.

Mycket få transportolyckor har skett med LNG-fartyg eller LNG-transporter. Fartyg och trailers har dubbla skrov och vid ytterst få tillfällen har LNG läckt ut efter en olycka. LNG klassificeras som farligt gods och har ett omfattande regelverk som gäller för transporter på väg, järnväg och hav.

 

Text av: Per-Ola Knutas

Sidan skapad: 16 feb 2015