Erfarenheter av skador är bästa botemedlet

Ett återkommande inslag under Skogsindustridagarna är Skador och haverier. Intresset var stort när Magnus Kammerlind från Valmet Power och Inspectas ingenjörer diskuterade orsaker och gav råd hur skador ska undvikas i fortsättningen.

Magnus Kammerlind från Valmet redovisade tre skadefall i primärluftsnivån i sodapannor. Samtliga visade sprickor i nedre delen av luftporten, från mitten och ner till en bit under porten.

Sprickorna uppträdde både längs och tvärs med tuben, särskilt i anslutning till membranen under portarna. Gemensamt för alla tre skadorna var att de främst berodde på termisk utmattning.

Magnus Kammerlind, ValmetMagnus Kammerlind, Valmet

– Undvik felaktig lutspridning, för hög bädd och svartlutsdroppar för nära väggtuber, säger Magnus Kammerlind och påpekar att det också är viktigt med rätt distribution av luft, främst primär- och sekundärluft.

Regelbundna inspektioner är ett viktigt verktyg för att undvika skador.

– Du kan också installera en bäddkamera och sätta termoelement i primärluftsnivån så har du ännu bättre kontroll.

Höjd temperatur förkortar livslängden

Som materialexpert har Jonas Höwing, Inspecta Technology, stor erfarenhet av skador. Han visar en sprucken tubböj i ett ångsystem.

Jonas Höwing, Inspecta Technology
Jonas Höwing, Inspecta Technology
– Den har spruckit där godset är som tunnats, där man bockat den. De flesta sprickorna finns på ryggsidan men även på in- och utsidan, säger Jonas Höwing som i ett ljusoptiskt mikroskop kan se att det är krypinducerade sprickor.

– Vi kan också se att det ligger ett tjockt oxidskikt på tubens insida. Det tyder på att det har varit väldigt varmt i tuben. Temperaturen har varit 125°C över designtemperaturen.

Den höga temperaturen är också orsaken till skadorna.

– Krypskadorna beror på en kraftigt förhöjd drifttemperatur, jämfört med designtemperaturen, säger Jonas Höwing och förklarar hur en hög temperatur kraftigt kan påverka ett materials livslängd.

– Vi kan beräkna Larson-Miller-parametern för materialet vid olika temperaturer. Det här materialet har 450 000 drifttimmar och med en drifttemperatur på 475°C får vi L-M = 19188, vilket är ett mått på hur kryppåverkat materialet har hunnit bli. Men om vi höjer drifttemperaturen till 600°C så får man samma kryppåverkan på bara 95 timmar som det hade fått under 450 000 timmar vid den designade temperaturen.

Sprick tubböj – Vi vill ju kunna skruva på parametrarna för att höja effekten. Och visst kan du göra det. Men innan du höjer temperaturen, gör en ordentlig status- och livslängdsanalys av din utrustning så att du vet hur utrustningen kommer att påverkas och om den klarar den högre påfrestningen.

– Se till att du har så mycket fakta på bordet som möjligt så att du kan ta ett väl underbyggt beslut för att undvika ödesdigra konsekvenser, både ekonomiska och säkerhetsmässiga, säger Jonas Höwing.

 

Av: Helén Kim

Sidan skapad: 21 apr 2015