Visionen viktig i optimering av äldre avfallspannor

Den tekniska utvecklingen av avfallseldade pannor går hela tiden framåt. En drivande faktor är så klart ingenjörskonsten, men även bränslet vars sammansättning hela tiden förändras. Samtidigt ställer det krav på äldre anläggningar vad gäller ombyggnation och underhåll.

Den tysk-japanska panntillverkaren Steinmüller Babcock Environment GmbH, tidigare Fisia Babcock, har tagit fram statistik över utvecklingen av avfallsförbränningsanläggningar i Europa de senaste sex decennierna. Den visar att cirka 55 procent av Europas avfallspannor är äldre än tjugo år. 75–80 procent är äldre än tio år. Till det ska sägas att många pannor har en teoretisk livslängd på omkring 20–30 år.

Avfallsförbränning

I början av 1960-talet drog byggandet av avfallseldade pannor igång på allvar. Men sedan 1990-talet nybyggnationen avtagit. I dag är drygt hälften av alla avfallsförbrännings-anläggningar äldre än tjugo år. Och behovet av ombyggnation och optimeringar ökar hela tiden.

Avfallsbränslet har förändrats

Parken av avfallseldade anläggningar i Europa börjar alltså bli ganska ålderstigna.

Eftersom vi i Sverige länge varit i framkant vad gäller sopförbränning och energiutvinning ur avfall finns här ett stort spann av både äldre och nyare anläggningar.

Till det kommer det faktum att bränslets, alltså avfallets, sammansättning har förändrats med tiden. Hushållen har blivit bättre på att källsortera vilket i sin tur medfört att halten av olika plaster i många fall ökat. Det ställer krav på pannorna.

Nu handlar det om hur man kan anpassa dem så att de uppnår samma tekniska kvalitet som de nya.

Stor konkurrens och högt pristryck

Precis som vilken maskin som helst har underhållet stor betydelse för hållbarheten. Ju bättre den sköts desto längre kan den hållas i drift. Hit hör årliga revisioner med rosterbyten, rengöring av pannan, kontroll av kanaler, rör och ventiler, med mera.

Men för att öka verkningsgraden och närma sig den nya tekniken krävs större åtgärder.

I många fall är det också den mest lönsamma affären, jämfört med att bygga en ny anläggning. Det menar Michael Mück, projektledare på Steinmüller Babcock. Men han erkänner att valet inte alltid är så enkelt.

Michael Mück, projektledare på Steinmüller Babcock Environment GmbH.
Michael Mück, projektledare på Steinmüller Babcock Environment GmbH
– Det råder stor konkurrens i dag. Företagen som kör avfallsförbränningsanläggningar är under högt pristryck. För tio år sedan fick du 200 euro för ett ton avfall, nu är du glad om du får 60–80 euro. För att få ekonomin att gå ihop måste du hela tiden optimera pannan, å andra sidan måste du vara noga med var du lägger pengarna. Det är inte lätt.

Samarbete mellan tillverkare och kund

På Steinmüller Babcock har man i många år samarbetat med sina kunder i syfte att förbättra deras anläggningar. Det kan handla om allt från rena ombyggnader till finjusteringar i förbränningen. Till sin fördel kan företaget räkna in hög kunskap om pannorna och god insyn i den senaste teknikutvecklingen.

– Men det krävs så klart en del arbete. Först och främst måste man analysera anläggningen, få in data och fakta för att hur den fungerar. Utifrån det går det att fram till olika lösningar, säger Michael Mück.

En viktig åtgärd kan vara att ta fram data över flöden och belastningarna i eldstaden under drift. Ligger temperaturen för högt finns risk för ökat slitage i pannan. Här har bränslets sammansättning stor påverkan. Och påfrestningarna ser ofta olika ut mellan de olika pannorna. Brukaren ser nya fenomen, men förstår inte varför. De tror att de eldar med samma bränsle, men det gör det inte, påpekar Michael Mück.

– Även om designen på anläggningarna är densamma fungerar de olika. Olika pannor kräver ofta individuella lösningar men det finns så klart många gemensamma nämnare också.

Tydliga mål

På Steinmüller Babcock har man också utvecklat en scanningsteknik som går ut på att hela anläggningen mäts in. På så sätt kan ägaren få en uppdaterad ritning i 3D över sin anläggning vilket ofta är en förutsättning vid en eventuell ombyggnation.

Det övergripande målet är att öka pannans kapacitet men även tillgängligheten. På kort sikt kan det handla om stora kostnader, därför är det viktigt att tidigt sätta upp tydliga mål och ha en vision, menar Michael Mück.

– För när du tar fram olika idéer, analyserar data och delar erfarenheter då fungerar det inte om allt bara handlar om pengar, och det gäller båda sidorna, både kunden och leverantören

– Men om du har visioner och tydliga mål går det att genomföra. Då kan du gå in på detaljnivå och ta fram en plan och göra de åtgärder som behövs.

 

 

Av Lena Wreede

Sidan skapad: 06 nov 2014