Utveckling och samarbete ledord när kraftvärmebranschen möttes

Klimathot, flisstackar som självantänder och inspektionsrutiner. Men också framgångsrika effekthöjningar, reduktion av NOx och vikten av ett gott samarbete. Om det och mycket mer handlade 2014 års kraftvärmeseminarium.

”Sverige långt fram i att utnyttja smart teknik”

Hur kan vi hejda klimatkrisen, och ställa om till en mera rättvis värld? Det frågar sig författaren Stefan Edman. Genom åren har han skrivit ett 40-tal böcker. De flesta inom området miljö, natur och hållbarhet. Han har också varit utredare åt Göran Persson-regeringen i ämnet hållbar konsumtion, vilket resulterade i slutbetänkandet ”Bilen Biffen Bostaden”.

Enligt Stefan Edman går utvecklingen i världen i två riktningar där den ena är minskad fattigdom och fler friska. Och den andra ett större resursutnyttjande, användning av fossila bränslen och med det ett ökat klimathot.

Stefan Edman
Stefan Edman, biolog, miljödebattör och författare

– Den goda utvecklingen hänger ihop med baksidan av allt. Det vi behöver göra är att satsa mer på förnybara bränslen och utnyttja den smarta tekniken. Det kan göra skillnad. Fjärrvärme i all sin enkelhet är exempel på detta.

– Sverige är långt fram här. Därför borde vi berätta mer om vad vi gör. Skryta och missionera.

Mölndal Energi trimmar pannan och ökar tillgängligheten

På kommunalägda Mölndal Energi har man de senaste åren jobbat hårt för att utveckla sina produktionsanläggningar. Peter Maksinen, fjärrvärmechef på Mölndal Energi, förklarar att det i stora drag handlat om att höja kapaciteten och samtidigt få ner CO2-halten genom att fasa ut torven och oljan och ersätta dem med biobränslen.

Man har trimmat och stegvis höjt effekten från 70 MW, 73 MW och är nu uppe i 77 MW. Målet är att nå 80 MW.

Drifttiden har utökats genom flera åtgärder och ligger nu på 7 000 timmar. Tillgängligheten har ökats till 99,96 procent.

– Jag får ofta frågan på hur man kan mäta om man har en bra anläggning. Jag tycker att tillgängligheten kan fungera som ett bra mått på det.

Filosofin bakom utvecklingen har enligt Peter Maksinen varit målet att alltid uppnå ”Top Notch” (toppklass) i allt. Från att hålla rent och snyggt i anläggningen, till att ständigt hålla utkik efter flaskhalsar och alltid åtgärda grundorsakerna och inte skylla på andra.

Peter Maksinen, fjärrvärmechef, Mölndals Energi
Peter Maksinen, fjärrvärmechef på Mölndal Energi
– Att hålla en god stämning på arbetsplatsen är viktigt. Och om alla är med och bidrar till att hålla arbetet på en hög nivå blir det både självförstärkande och roligare.

Minskad nedbrytning i porösa flisstackar

Självantändning i flisstackar är ett problem som länge gäckat oss – inte minst de bioeldade kraftvärmeverken. Varför det sker och så klart vad som kan göras för att förhindra att det sker, är något som Björn Zethraeus, professor i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet, tillsammans med Katarina Rupar-Gadd, forskar i.

Fenomenet kan delas in i olika steg där nedbrytning är ett av dem. I stora drag handlar det om ett samspel mellan flera faktorer – värme, vatten, näring och tillväxten av mikroorganismer. Studier har visat att svampars nedbrytning av materialet kan minska energivärdet i en flisstack med tio procent på bara tre månader. Om däremot stackarna hålls låga och porösa kan förlusterna minskas och i vissa fall kan energiinnehållet öka.

Under nedbrytningen frigörs värme men för att det ska ta eld krävs det mera, säger Björn Zethraeus. Till exempel kan kemiska processer ta över när den biologiska processen avklingat

Björn Zethraeus, professor i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet.
Björn Zethraeus, professor i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet.
– Vi försöker nu identifiera olika reaktiva ämnen. Det finns gott om sådana i exempelvis kåda. Fettsyror, terpener och hartser är goda kandidater, men sökandet fortsätter.

Arbetsmiljöverket satsar på korta stickprovskontroller 

Under en inspektion av trycksatta anordningar utgår Arbetsmiljöverket främst från sina föreskrifter: Användning av trycksatta anordningar och Besiktning av trycksatta anordningar. 

Enligt Sabiha Hajdarevic, inspektör på Arbetsmiljöverket, tittar man främst efter om arbetsgivaren har en förteckning över sina tryckbärande anordningar och att det gjorts en riskbedömning. Det ska också finnas rutiner för hur anordningarna sköts, att de som är besiktningspliktiga blir besiktade och att det finns program för fortlöpande tillsyn och underhåll.

En förändring den senaste tiden är att Arbetsmiljöverket gör kortare inspektioner, stickprovskontroller, för att se hur arbetsgivarna följer upp arbetsmiljölagen.

Sabiha Hajdarevic, inspektör på Arbetsmiljöverket.Sabiha Hajdarevic, inspektör på Arbetsmiljöverket

Bland kommande nyheter när det gäller tryckbärande anordningar nämner Sabiha Hajdarevic arbetet med att försöka sammanställa 2002:1, 2005:2, 2005:3 och 2006:8 till en föreskrift, i syfte att göra dem enklare.

En annan nyhet är Arbetsmiljöverkets projekt Marknadskontroll för enkla tryckkärl. Innebörden i den är att om en produkt inte uppfyller kraven som gäller på marknaden kommer det att ställas krav på tillverkaren.

Allt fler ser fördelar med plast i rökgasmiljöer

Möjligheterna att använda plast i rökgasmiljöer är fler än vad många kanske tror. Johan Samuelsson på forskningsinstitutet Swerea KIMAB förklarar att plasten med hjälp av olika tillsatser kan få en mängd olika egenskaper. På så sätt är det mer ett begrepp, precis som stål.

– Det är inte ett material utan en materialgrupp med tusentals varianter. I grund och botten är plaster polymerer med olika tillsatser, till exempel medel för att göra det hårdare, mjukare, mer tåligt mot nedbrytning och så vidare.

I kraftvärmesammanhang används plast mer och mer, förklarar Johan Samuelsson. Som exempel tar han glasfiberarmerad plast, GAP, vars egenskaper gör att materialet lämpar sig bra i rökgaskondensorer och skrubbrar.

Fördelen med att använda GAP i stället för stål är att det är billigt, lätthanterligt, korrosionståligt och går förhållandevis lätt att reparera. Utvecklingen går hela tiden vidare, men fortfarande finns en del frågetecken kvar. Hit hör värmepåverkan och korrosion i olika miljöer samt hur man bör bedöma olika skador.

Johan Samuelsson, forskare på Swerea KIMAB.
Johan Samuelsson, forskare på Swerea KIMAB.
– Tanken är att skapa en skadeatlas över olika defekttyper, hur de ser ut, orsaker, hur man mäter och bedömer dem och vilka åtgärder som krävs.

 

Delaktighet och tydliga mål bakom minskade NOx-utsläpp

Steg för steg har Vattenfall Heat AB lyckats sänka NOx-utsläppen med 20 procent i sin avfallseldade panna i Uppsala. Det utan några ombyggnationer.

Projektet leddes av Mia Åberg, processingenjör på Capee Group AB, tillsammans med operatörer och ingenjörer på Vattenfall. Hon förklarar att de började med en metodisk insamling av driftsdata – ångflöden, sekundär- och primärluft, med mera. Olika intressanta tidsperioder i processen har sedan zoomats in och analyserats.

För att följa upp och förankra resultaten har en rad olika testkörningar genomförts. Successivt har man kommit allt närmare målet att få ned NOx-halten.

Anledningen till att arbetet lyckades så väl beror enligt Mia Åberg kanske främst på att man i projektgruppen varit noga med att ha med olika kompetenser – och då med fokus på driften – vilket gett en fullständig bild av processen. På regelbundna möten har resultaten sedan spridits till alla inblandade.

Mia Åberg, processingenjör på Capee Group AB.
Mia Åberg, processingenjör på Capee Group AB.

– Att alla haft samma mål har varit väldigt viktigt. Genom testkörningarna har alla också kunnat känna att de bidrog i arbetet. Till det har det hela tiden funnits ett aktivt stöd från cheferna vilket har varit ett stort plus.

 

Av: Lena Wreede

 

Sidan skapad: 05 nov 2014