Underhåll är en god investering

Sveriges malmgruvor slog ett nytt rekord 2013 med 10 % högre utvinning av malm. För att säkra produktionens nivå krävs dock att maskiner och utrustning fungerar. På Gruv 2014 stod det systematiska underhållet i fokus – branschen har allt att vinna på att öka sin kunskap på området. Ett nyckelord är e-underhåll, som utvecklas vid Luleå Tekniska Universitet.

Underhåll är en god investering

Gruvindustrin är en viktig del av Sveriges ekonomiska ryggrad. Varje förlorad produktionstimme avspeglas direkt i BNP. Säker drift och säker arbetsmiljö är intimt förknippade med ett välskött underhåll – här några aktuella röster från gruvbranschen.

Gruvornas underhåll tar steget in i e-världen

Efter e-handel och e-hälsa är det nu dags för e-underhåll eller e-Maintenance. Sverige har intagit en ledande position på området tack vare den forskning som bedrivs vid avdelningen för drifts- och underhållsteknik vid institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå Tekniska Universitet, LTU. Här finns också landets första högskoleutbildning inom underhållsteknik i samarbete med industrin med 34 doktorander och 12 forskare.

Ramin Karim

Ramin Karim, LTU

- Underhållet är en del av det hållbara samhället och det bidrar till reell nytta och värdeutveckling – det är inte en kostnad. Internationellt har vi den största forskargruppen på området, dubbelt så stor som tvåan Cincinnati i USA. Gruvteknik är ett av våra huvudfokusområden, förklarar Ramin Karim, biträdande professor och ansvarig för e-laboratoriet.

Vad är då e-underhåll?

- Det handlar om hur man använder informationsteknologi inom underhållet. På LTU har vi fyra forskningsgrupper: Strategi för förebyggande underhåll, underhållsperspektiv vid konstruktion, interaktionen mellan människa och maskin och så e-underhåll. Inom e-underhåll undersöker vi dels tekniska frågor, t.ex. vilka sensorer och hur många som behövs, vilka data som skall processas, men också de förändrade affärsmodellerna – vilka aktiviteter skall köpas in, vad kan göras på distans etc.

Övergången till e-underhåll innebär en förskjutning från produktfokus till kundfokus.

- Underhållet blir leverantörernas huvudvärk, men samtidigt släpper man från sig en del kunnande om hur anläggningen fungerar.”

En e-underhållsprocess beaktar skillnader i ålder och utnyttjandegrad för utrustning och komponenter. Huvudmålet är att uppnå driftssäkerhetsmålen. Då krävs en strategisk planering där man lägger in förebyggande åtgärder vid sidan av resurser att åtgärda problem när de dyker upp.

- Vi försöker mäta tillståndet på en komponent eller ett system enligt de ställda kraven. Det innebär en underhållsfilosofi som förverkligas i en underhållsprocess enligt fastställda riktlinjer. IT-stödet används för att visualisera informationen i en praktisk tillämpning genom arbetsorder och instruktioner. Vi är duktiga på att samla in data om tryck, temperatur, vibrationer etc, men hur skall alla dessa data integreras för att sammanställa det totala underhållsbehovet i den komplexa struktur som en gruva utgör. Svaret är strukturerad informationslogistik, e-underhåll.

En nyckel i Ramin Karims arbete är laboratoriet e-Maintenace LAB, som finns i Kiruna. Här experimenterar man med olika plattformar för e-underhåll i industriell skala och olika hjälpmedel som intelligenta glasögon, kamerasystem och smarta hörlurar.

- Vårt mål är en effektivare hantering av anläggningens livscykel med hjälp av den senaste teknologin. Det gäller hela kedjan från konstruktion till det dagliga underhållet i gruvan.

Tre stora underhållare

LKAB, Boliden och Northland Resources är de tre största aktörerna inom svensk gruvdrift. Alla tre gav sin syn på underhållet under Gruv 2014.

- KUJ 1365 är namnet på Kirunagruvans nya huvudnivå. Den står för 25 % av produktionen och drifttagningen innebär att underhållet flyttar neråt, bland annat till en helt ny underjordisk verkstad, berättar Per Brännman, sektionschef PNU (avdelning med ansvar för alla vertikala anläggningar) på LKAB.

- I vårt underhållsår arbetar vi med fyra delar, planeringsprocessen, utförande, uppföljning och avvikelser. De olika avdelningarna, t.ex. PNG (gruvplanering) och PNB (bergstransport) överlägger om hur man skall klara av de budgeterade produktionsmålen och vad som skall göras vid varje stopp.

Preliminärt läggs 6 kortare stopp á 18 timmar in per år. Då står all produktion och underhålls- och inspektionsarbete utförs enligt ett exakt avställningsschema.

- All utrustning bedöms enligt fyra kategorier, från klass A, som är komplex utrustning väsentlig för produktionen och där ett haveri får stora konsekvenser, till klass D för utrustning som medför obetydliga konsekvenser vid ett haveri. Ingenjörer, besiktare och underhållspersonal samarbetar. Helst vill man ha förebyggande underhåll, men organisationen har beredskap för akuta reparationer.

För varje enskild anläggningsdel finns listor med bestämda intervall för kontroll och service. För komplexa system som tågsätt och räls görs ett omfattande schema upp, där säkerheten prioriteras. Normalt är 7 tågsätt i drift och 2 på planerat underhåll, men vid de stora stoppen utförs ett omfattande arbete på hela transportsystemet.

Avvikelser tas upp på regelbundna möten mellan avdelningarna varje torsdag – klarar man tillgängligheten enligt plan? Varje morgon går man genom säkerhet, produktion och störningar.

- Är störningarna återkommande, kan de påverkas underhållsmässigt? De fem största störningarna listas och vi jobbar bort dem enligt en plan med ansvarsperson och tidtabell, säger Per Brännman.

Bandet är en kritisk punkt i Aitik

På Boliden Minerals gruva i Aitik är den kritiska punkten transportbanden, som för den krossade malmen till lagret. Jonas Jänkänpää berättar att de sju km långa banden har en kapacitet på 8000 ton per timme.

- Transportband, kvarnar och flotation har ingen redundans. Om de stannar står produktionen. Målet är därför att inte ha oplanerade stopp. Det kan innebära att vi byter en slitplåt långt innan den är slut bara för att undvika haveri. Operatörerna ronderar och håller rent – vi kan genast se läckage etc, världsklass.

På Aitik arbetar man med en systematisk planeringscykel. I den ingår gemensamma möten, slitageberäkningar, säkerhetsgenomgångar, planering och genomförande av stopp, säkerhetsanalyser, kostnadsberäkning etc.  

För varje del av stoppet upprättas en plan med tidtabell, utförare och ansvarsperson. Anläggningen besiktas senast två veckor innan stoppet med vibrationsmätning, värmekamera, fiberkamera etc. Våra system avslöjar både om givaren är trasig och var felet sannolikt finns.

Boliden använder sig av ett verktyg som kallas Maximo, där protokollen läggs in i en app. Avvikelser klassas som akuta eller ej akuta. Oljan hanteras med hjälp av programmet Tribologen och regelbunden analys utförs. Om oljan inte behöver bytas sparas tid och pengar. En RFID tag programmeras med all information för den aktuella smörjpunkten.

Också nytt måste underhållas

Kjell Johansson, projektledare för linje 2 vid Tornedalens gruva i Kaunisvaara, hade tagit sig till Luleå tillsammans med Northlands informatör Niclas Dahlström. De redogjorde för hur man redan i planeringsfasen beaktat underhållet. Underhållsansvariga sitter också med i företagets ledningsgrupp.

- Vi valde ett underhållssystem redan tidigt. Intelligenta ställverk, som ger direkt information till underhållsavdelningen, och direktdrivna primärkvarnar utan växellådor skall underlätta det systematiska underhållet och minska antalet felkällor. Eftersom det inte finns lokal kompetens i tillräcklig utsträckning har vi avtal med leverantörerna i form av kronor per timme eller kronor per ton, allt från hissar, ställverk och traverser till svetsning av truckflak och underhåll av borrmaskiner.

Northlands egen personal begränsar sig till elektriker, däcksunderhåll och vägunderhåll.

- Se över vägarna – man sparar in otroliga mängder drifttimmar genom att däcken skonas!

Anders Mattsson, seniorkonsult på Idhammar AB, betonar också att man vid köp av ny utrustning också förvärvar ett underhållsbehov, som kommer att kräva resurser i form av pengar och personal.

- Ett föredömligt underhåll förlänger livslängden och minskar sannolikheten för fel. Upp till 75 % av alla resurser som används för utveckling av verksamheten går normalt förlorade. Mellan 50 och 60 % av gruvindustrins tillgångar består av fysiska anläggningar. Det innebär stora värden som skall underhållas.

Anders Mattsson säger att element som kommer fram i en riskanalys är säkerhet, miljö, goodwill/badwill och tappade intäkter.

- Svenska företag har ofta dålig koll på i vilken fas utrustningen befinner sig. De flesta verksamheterna har någon form av underhållsskuld. Ett ökat internt samarbete är en kärnpunkt för ökad driftssäkerhet och därmed högre produktivitet. Den dag man bestämmer sig för att köpa en anläggning skall man också ha en underhållsplan klar.

Anders Mattsson konstaterar att de flesta företag planerar med backspegeln.

- Reaktivt underhåll är inte optimalt – det är först när ledningen engagerar sig i underhållsarbete på längre sikt som resultaten kommer. Ett bra exempel är Underhållslyftet på LKAB, som gav 200 miljoner kronor i ökad intäkt per år.

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 29 apr 2014