Tryggt arbete på hög höjd

Krandagarna 2014

Femtonårsjubilerande Krandagarna i Växjö har aldrig inletts med ett föredrag på så hög nivå som i år. Inspectas besiktningsingenjörer Mattias Nilsson och Patrik Wallgren hade perfekt överblick över de 300 deltagarna när de hängde i sina linor sex meter ovanför scenen. Industriell klättring, inom branschen också kallat ”Rope Access”, är en metod som ökar i popularitet av flera skäl, snabbhet, åtkomst på svåra objekt etc. Tryggheten vid höghöjdsarbete stod också i övrigt i fokus vid Krandagarna.

Linklättring för räddning, inspektioner och reparation

Problem med vingarna på vindkraftverket? Ingen tid att bygga ställningar? Skyliften får inte plats på innergården. Akut behov att kontrollera trycktankens insidor?

Rope Access eller industriell repklättring är en snabb metod för att klara av inspektioner eller reparationer på objekt, där konventionella ställningar eller liftar inte lämpar sig på grund av tidsbrist eller trånga utrymmen. Inspectas besiktningsingenjörer Mattias Nilsson och Patrik Wallgren har certifikat för professionellt reparbete.  I dag finns det två internationella organisationer som övervakar verksamheten inom industriell linklättring, IRATA (International Rope Access Trade Association) och SPRAT (Society of Professional Rope Access Technicians).

Ända sedan våra anfäder klev ner från trädtopparna har vi försökt klättra tillbaka. I stället för lianer använder människan i dag rep. På åttiotalet föddes den moderna reptekniken ur metoder för grottklättring och bergsklättring. I Sverige har Rope Access använts som arbetsteknik sedan mitten av nittiotalet, men verksamheten tog fart på allvar efter 2005. Det som kännetecknar dagens industriella repklättring är hög säkerhetsfokus – man använder till exempel alltid dubbla rep, ett arbetsrep och ett säkerhetsrep som back-up.

Patrik och Mattias berättar mer om klättring som arbetsmetod:

”Från början användes Rope Access vanligen på oljeplattformar, där det är mycket svårt att utföra arbete med hjälp av andra hjälpmedel. Tekniken lämpar sig också för slutna utrymmen, till exempel en tank, där man kan komma in enbart via en manlucka uppe och nere och alltså inte kan bygga ställningar utan stora ansträngningar.”

”Ett bra exempel på hur man kan använda Rope Access är Friends Arena, fotbollens nationalarena i Solna. Från taket till gräsmattan är det 62 meter. Över läktaren och arenan finns ett antal tekniska installationer för ljud, information, belysning etc. För underhåll eller riggning av ny utrustning är repklättring perfekt – man behöver inte köra in en skylift som gör djupa sår i gräsmattan eller bygga ställningar som blir dyrt och tidsödande. Cirka 90-95 % av alla objekt kan nås via linor. Det som krävs är en stabil ankarpunkt ovanför den punkt man vill arbeta i. När jobbet är klart firar inspektören eller montören snabbt ner sig, kopplar ur linorna och avslutar sin uppgift. Ett arbete som tar två dagar med ställning eller en dag med skylift kan klaras av på tre timmar med klättringsteknik!”

Ledklättring med rep är en arbetsmetod som påminner mer om traditionell bergsklättring med karbinhakar och sprintar. Patrik har använt den bland annat vid inspektion av korset högst uppe på Riddarholmskyrkans genombrutna torn i Stockholm, ett mycket komplext jobb om man skulle använda sig av lift eller ställning.

”Moderna arkitektkonstruktioner med stor byggnadshöjd och välvda ytor som Globen eller Turning Torso i Malmö tillåter inte fasta fasadhissar, utan där är rep den enda vettiga lösningen. Man kan göra hål för sprintar i betong med en slagborrmaskin om det inte finns andra sätt att ta sig upp. I Storbritannien finns det i dag 4 000 heltidsanställda personer som arbetar med Rope Access. Det är till exempel godkänt att utföra svetsarbete i samband med repklättring. Räddningsarbete är en annan viktig tillämpning, till exempel vid olyckor eller stopp i linbanor.”

Safety first!

Ända sedan äpplet föll från trädet i Edens lustgård har vi vetat att tyngdkraften alltid vinner över människan. Säkerhet är därför ett absolut måste för professionella repklättrare.

”Utrustningen består av en mängd komponenter, starka rep av polyester eller kevlar, firningsdon, sele, hjälm, handskar, karbinhakar, räddningssele, block och talja etc. Vi besiktigar vår egen utrustning. Utbildning är en annan central faktor. Grundutbildningen är fyra dagar ute hos kund eller hos Inspecta. Sedan finns det tre olika nivåer för certifikaten beroende på erfarenhet och krav på arbetet. I Sverige är det AFS 2006:4 som styr professionell repklättring.”

Men, det är inte bara vid linklättring som säkerheten vid höghöjdsarbete måste vara absolut. Sebastian Friedrich Mohrwind från det österrikiska företaget Innotech har många goda råd för dem som arbetar på tak eller höga konstruktioner.

”Det är sex delar som alltid måste gås genom när man planerar ett höghöjdsarbete. För det första måste man testa och kontrollera alla infästningar i tak eller konstruktioner – använd enbart godkänd utrustning. För det andra skall utrustningen monteras korrekt, rätt skruvar, genomgående bultar, kontrollerade svetsar etc. För det tredje skall man dokumentera allt arbete och varje enskild produkt, både skriftligen och med fotografier. Om man vet vilka borrhål som använts kan man aldrig välja fel bultdimensioner.”

Sebastian säger att planeringen är A och O.

”Om fästpunkterna på taket är felplacerade kan fallhöjden mer än fördubblas, vilket kan leda till ett svårt falltrauma eller i värsta fall att något ger vika vid en olycka – kraften i infästningspunkten kan uppgå till mer än 600 kg.”

Bristande kunskap om personlig skyddsutrustning är en vanlig orsak till ”onödiga” skador. Utbildning är det bästa sättet att eliminera risker.

”Lösa grenskydd eller säkerhetslinor som löper över skarpa kanter är bra exempel på fel som kan undvikas med rätt träning. Och om olyckan är framme så skall det finnas en räddningsorganisation som inte bara finns på papper utan som har testats i praktiken. Om man uppfyller alla sex villkoren talar vi inte om pseudosäkerhet utan om äkta säkerhet vid arbete på hög höjd.”

 

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 18 nov 2014