Tryck & Svets med fokus på kvalitet och konkurrenskraft

Inspectas seminarium Tryck & Svets hade i år ett högaktuellt program med kommande regeländringar och uppdateringar av direktivet för tryckbärande anordningar. Seminariet samlade150 deltagare från en mängd branscher med det gemensamma intresset teknik, tryck och svetsfrågor.

Föreläsare från bland andra Kemira Kemi AB, KTH, Outokumpu Stainless AB, Future Pipes, Lunds Universitet, Valmet, och Tetra Pak diskuterade ändrade regelverk, svetskrav och hur risker med tryckkärl hanteras. Med en hårt konkurrensutsatt marknad och tuffa lönsamhetskrav för industrin krävs verksamhetsutveckling och ständigt fokus på kvalitetssäkring och drifttillgänglighet.

Direkt avgörande för att vara konkurrenskraftig och kunna exportera är att CE-märka sina produkter. Ulva Ervenius från Purac Puregas och Fredrik Olsson från Dynasafe berättade om sina erfarenheter.

CE-märkning avgörande för export

DynaSafe tillverkar destruktionsanläggningar och behövde en CE-märkning av de sprängbelastade delarna av anläggningen för att kunna leverera till Frankrike. De hamnade i ett ingenmansland då PED inte tar upp impulsbelastade kärl men med rätt hjälp av Inspecta kunde de lösa problemet.

Fredrik Olsson, DynaSafe
Fredrik Olsson, DynaSafe
– EN 13445-3 ger via annex D tillräckligt normstöd för att kunna utföra beräkningskontroller på ett impulslastat kärl. Det blev vår biljett att kunna exportera till Frankrike, säger Fredrik Olsson från DynaSafe.

Purac Puregas tillverkar uppgraderingsanläggningar för rening av rötgas från koldioxid till ren biogas. Företaget levererar sina CApure-anläggningar till bland annat Tyskland där det är ett krav att anläggningen är certifierad enligt EU-standarder. Ulva Ervenius, produktionschef vid Purac Puregas, berättar att företaget nu CE-märker moduler av anläggningen före exporten.

Ulva Ervernius, Purac Puregas
Ulva Ervernius, Purac Puregas
– Att CE-märka modulerna när vi tillverkar dem i Sverige är mer tids- och kostnadseffektivt än att CE-märka hela anläggningen på plats. Det innebär en kortare installationstid och en smidigare hantering.

Certifiering enligt EN-1090

Den 1 juli 2014 gäller CE-märkning för alla bärverksdelar i stålbärande konstruktioner men redan 2012 bestämde sig Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB att certifiera sig enligt EN 1090.

Emil Borgman, Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB
Emil Borgman, Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB
– Vi såg en stor konkurrensfördel och ville höja kompetensen inom företaget. Nu är vi certifierade enligt EN-1090, har en certifierad tillverkningskontroll och våra produkter uppfyller de krav som ställs i Byggförordningen (CPR) och EN 1090 för bärande stål och aluminiumprodukter, säger Emil Borgman, som gläds över att både kunder och leverantörer är nöjda med deras kvalitetshöjning.

Svetsstandarder ändras

Per-Åke Petterson, Inspecta, berättade om nyheter inom svetsstandardisering där flera nya Europastandarder ersätter gamla upplagor. Det sker även uppdateringar av standarder för kvalificering av svetsare framöver där SS-EN ISO 9606-1:2013 ersätter SS-EN 287-1, SS-EN ISO 14732:2013 ersätter SS-EN 1418 och SS-EN ISO 13585:2012 ersätter SS-EN 13133:2001.

Att hantera risker med tryckkärl

Standarder, regler och föreskrifter syftar alla till att upprätthålla säkerheten i våra konstruktioner och tryckkärl. Trots det finns det alltid risker i processer och anläggningar med tryckutsatta objekt som är svåra att reglera bort. Ebba Lindgren, riskingenjör vid Inspecta Technology, gav en inblick i hur SIL (Safety Integrity Level) ger ett strukturerat sätt att kontrollera säkerhetsfunktioner i en process.

– SIL handlar om hantering av risk.  Du har tre val i hur du att hanterar risker:

  • Du minskar eller eliminerar risken genom att ha en inbyggd säkerhet
  • Du minskar sannolikheten att risken inträffar genom en eller flera barriärer
  • Du minskar konsekvensen om en risk inträffar genom konsekvens reducerande barriärer

Med en riskanalys som grund klassas riskerna i SIL från 1 till 4, utifrån vilken riskreducerande faktor säkerhetsfunktionen har.  Det är främst tre typer av fel som uppstår i säkerhetssystem. 70% beror på systemfel eller systemautomatiska fel, 18% beror på handhavande fel och 12% är slumpmässiga fel.

Ebba Lindgren, Inspecta Technology
Ebba Lindgren, Inspecta Technology
– Systemautomatiska eller systemfel är extra farliga då det har byggts in i systemdesignen. Det är viktigt att ha tillräckligt med separation av säkerhetssystemen från processen eftersom det är i processen det kan gå fel, säger Ebba Lindgren.

Synkrotonsljusanläggning

Brian Norsk Jensen, Lunds Universitet, berättade om bygget av Sveriges genom tidernas största infrastrukturprojekt inom forskning; Synkrotronljusanläggningen MAX IV. 

Max IV
Synkrotronljusanläggningen MAX IV

MAX IV är ett svenskt nationellt laboratorium för kärnfysik, acceleratorfysik och forskning med hjälp av synkrotronljus.

 

 

Brian Norsk Jensen, MaxIV LabBrian Norsk Jensen,
MaxIV Lab

– Nästan 1000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt. Med en ny, större och ännu modernare anläggning kommer det även bli möjligt att ”röntga” jord för att bedöma halten av föroreningar och även cancerforskningen kommer ha nytta av synkrotonljus, säger Brian Norsk Jensen.

 


 Av: Helén Kim

Sidan skapad: 19 maj 2014