Succé för Kärnteknik 2014

Med 250 deltagare och 16 utställare blev Inspectas 22:a internationella seminarium om kärnteknik en formidabel succé. Spännvidden på föreläsningsutbudet är enorm, från globala trender och säkerhetsregelverk till avancerad materialteknik och kompetensförsörjning. Här ett sammandrag av några intressanta föreläsningar.

Framtidsutsikter, kompetensförsörjning, riskhantering

Jacob Lundberg, VD, Inspecta
Jacob Lundberg, VD, Inspecta
Kärnteknik 2014 samlade deltagare från många olika delbranscher inom kärnkraftsindustrin. Gemensamt för alla är frågor som framtida investeringar, ett allt mer komplext och internationaliserat regelverk, säkerhetsfrågor och behovet av att få in ny kompetens för att säkra framtida drift. Dessa ödesfrågor delar branschen med övrig tung och kapitalintensiv processindustri som stålverk, pappers- och massabruk etc. enligt Jacob Lundberg, VD för Inspecta, som inledde seminariedagarna.

Förutsättningar för att ersätta befintlig kapacitet

För att modernisera och ersätta 437 befintliga reaktorer behövs en triljon euro. Det ger en uppfattning om de dimensioner som kärnkraftens andel står för i vår globala infrastruktur. Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall, säger att inom 25-35 år från nu har de flesta av dagens reaktorer i drift nått sin planerade livslängd.

”Utfasningen av sjuttiotalsreaktorerna beräknas ske åren 2024-2034, I dag svarar kärnkraften för 40 % av Sveriges energibehov. De alternativa källorna ur hållbarhetssynpunkt är vatten- och vindkraft, gas och bioenergi. Vattenfall anser att vi inte kan bygga ny energiproduktion på basen av fossila bränslen.”

”I Sverige antar vi att vi har tillgång till el varje dag och varje ögonblick. I andra länder är elförsörjningen instabil. I Asien är priserna låga, i Europa på väg upp. Elproduktionen och konsumtionen beräknas öka fram till år 2050. Det förutsätter 80—100 nya reaktorer. Tysklands beslut att stänga sina kärnkraftverk, ”Energiewende”, kommer att kosta 20 miljarder € per år. Om man jämför Tyskland med Storbritannien är den tyska energiproduktionen delvis lokal och småskalig samt mycket differentierad med en betydande andel vind- och solkraft medan den brittiska försörjningsstrukturen är storskalig och oflexibel.”

Internationellt är nya reaktorer på gång i ett dussin länder, från Kina och Ryssland till Finland, Slovakien, Bulgarien, USA och Turkiet. En flaskhals i Sverige är energidistributionen – el produceras inte då den behövs (vind, el) eller där den behövs. I Mellansverige där den största förbrukningen finns opererar i dag 10 reaktorer. Om denna produktion skärs ner till noll kommer det att belasta elnätet oerhört och Sverige blir importberoende för elkraft. För att lösa energiförsörjningen stöder Vattenfall att man tillsätter en bred energikommission.

Framtida trender

Hur kan vi vara säkra på att kärnkraften är säker också i framtiden? Anna Borg från Sweco har sammanställt fakta från en undersökning om trender och händelser i omvärlden på uppdrag av SSM och E.On Nuclear Sweden AB.

”SSM uppdaterar regelverket för kärnkraften och den politiska synen på denna energiform är kritisk. Vilka är då de avgörande faktorerna för att kunna driva anläggningarna på ett säkert sätt?

  1. Tillgång till expertis och kompetens
  2. Hantering av åldrande enheter i form av uppdatering och nya säkerhetsinstallationer
  3. Analoga styrsystem ersätts av digitala, stora system ersätts av mindre, intelligenta säkerhetssystem
  4. Ett regelverk som harmoniseras globalt, både för drift och för komponenter
  5. Pris och tillgänglighet för bränsle och andra material

”Vi får se mer formalism och hårdare ekonomisk styrning. Kärnkraften hotas inte så mycket av tekniska problem som av lönsamhetskrav från ägarna och ovilja att avsätta kapital för uppdatering och nyinvesteringar.”

SKC arbetar för kompetensförsörjning

Behov av kompetent personal är alltid en viktig fråga för kärnkraftssektorn. Inom SKC, Svenskt Kärntekniskt Centrum, samarbetar kraftsindustrin och tre universitet/tekniska högskolor för att främja utbildning och forskning för att på långt sikt tillgodose industrins behov av kvalificerad personal.

Farid Alavyoon, som sedan januari 2014 är föreståndare för SKC, säger att insatserna riktas främst mot studenter och forskare på universitet och högskolor. Inom forskningen prioriteras tre områden; Kärnkraftsteknologi och säkerhet, reaktorfysik och termisk strömningsteknik, samt materialteknologi och kemi.

”Den viktigaste faktorn för hög säkerhet inom vår industri är kunnig personal. Därför är SKCs mål att attrahera, utveckla, och behålla den kärntekniska kompetens som krävs för fortsatt säker och effektiv drift av våra kärnkraftverk”.

Effektiv process för riskhantering

Begreppen kvalitet och riskhantering är kopplade till varandra. Kvalitet är att uppfylla de mål vi eller kunden sätter, riskhantering är att ta reda på och eliminera alla faktorer som kan hindra oss från att nå målet. Ebba Rundbom och Lisa Larsson från Inspecta Technology hjälper till vardags företag att hantera sina risker.

Ebba Rundbom, Inspecta Technology
Ebba Rundbom, Inspecta Technology
”Ledningen identifierar behovet av att hantera risker. Förbättrad säkerhet är alltid på första plats, att öka tillgängligheten och konkurrenskraften samt uppfylla regelverk ingår också i riskhanteringen, som är ett utmärkt verktyg för att ta fram beslutsunderlag.”
Lisa Larsson, Inspecta Technology
Lisa Larsson, Inspecta Technology
Ledningens attityd påverkar resultatet av riskhantering. De bästa resultaten nås då verksamheten är regelbunden, när den inte är för omfattande för att hantera och när man uppmuntrar de anställda att rapportera riskfaktorer och incidenter så snart de noteras – kommunikation är enormt viktig för att bra riskhantering.

Växelverkan människa-teknik

Interaktion mellan människa, teknik och organisation (HTO, på svenska MTO) förekommer överallt, men den blir särskilt kritisk då man hanterar komplexa system som i kärnteknikindustrin, på sjukhus, i flyg- och rymdbranschen, i avancerade trafiksystem eller till exempel offshoreindustrin. Lena Kecklund på MTO Säkerhet säger att det finns många former av interaktion.

Lena Kecklund, MTO Säkerhet
Lena Kecklund, MTO Säkerhet
”Om man försöker skapa felsäkra system och glömmer bort människan är inte systemet säkert. Exempel är Fukushima eller Costa Concordias haveri. Beteendevetenskap används för att utforma utrustning, kontrollsystem, arbetsprocesser och arbetsplatser, som bygger på professionell kunskap om vårt beteende.”

Lena Kecklund säger att ju tidigare man kan applicera HTO/MTO desto lägre blir kostnaderna för eventuella korrigeringar. Dåligt utformade system kan leda till onödig tidsåtgång, risk för olyckor eller skador och stress på arbetsplatsen. Dessutom kan man kanske inte tillgodogöra sig teknikens alla möjligheter.”

Hållbara företag för framtida tillväxt

Hållbarhet är en omtyckt term, men den måste fyllas med innehåll. Anders Kjellström från organisationen COEX säger att ur ekonomins synpunkt är hållbarhet att skapa tillväxt utan att tära på ändliga resurser.

”Hållbarhet är sedan Romklubbens dagar okontroversiellt inom politik och vetenskap. I dag säljer man inte en vara utan en hållbar lösning. Man kan inte göra affärer på en död planet…”

Enligt Anders Kjellström har all verksamhet men inte minst kapitalintensiv industri mycket att vinna på att öka andelen återbruk, återvinning och uppgradering, något som passar in på dagens läge inom den svenska kärnkraftsindustrin. Tillfredsställelse är den snabbast växande faktorn när man minskar stressen på människa och miljö. Samtidigt ökar vinsterna i bokföringen eftersom man når högre effektivitetstal.

 

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 08 dec 2014