Processindustridagarna i Göteborg

Processindustridagarna har vuxit i omfång och flyttat till Göteborg. Västsvenska handelskammarens VD Johan Trouvé framhöll i sitt öppningsanförande att det finns processindustriföretag i världsklass i Sverige och att många av dem är ett föredöme inom både teknik och hållbarhet. Under två dagar ventilerades teknik, miljö, energi, riskhantering, kompetensförsörjning och många andra viktiga frågor.

Femton år med specialseminarier för processindustrin

Kent Larsson, Inspecta
Kent Larsson, Inspecta
”Att det står en välhållen Husqvarna på podiet bredvid mig beror på att processindustridagarna nu har uppnått moppeålder, femton år”, påpekade Inspectas Kent Larsson, moderator för seminariets första dag, när han hälsade deltagarna och de 21 utställarna välkomna.

John Trouvé från Västsvenska handelskammaren slängde in en brandfackla i debatten:

John Trouvé, Västsvenska handelskammaren
John Trouvé, Västsvenska handelskammaren
”Centrala frågor för branschen är kompetensförsörjning, att locka skolelever och praktikanter att arbeta i en av Sveriges mest investeringsintensiva industrier med mycket ny spännande teknik. Vi får inte bara skylla på tidsbrist och slimmade organisationer, utan för vår egen överlevnad satsa på den unga generationen. Det är talande att bara 12 sökte till linjen för kemilärare i fjol medan 422 ville bli historielärare!”

Hantera dina risker på rätt sätt!

Inspecta är ett kunskapsföretag med fokus på säkerhet, kompetens och ökad tillgänglighet. Riskhantering är en central faktor när man driver ett modernt industriföretag. Men vad är då risk och varför kopplas begreppet samman med kvalitet? Lisa Larsson och Ebba Rundbom från Inspecta Technology har ett svar:

Lisa Larsson, Inspecta
Lisa Larsson, Inspecta
”I standarderna sägs att risken skall analyseras, men det beskrivs inte hur. Kvalitet är att göra det man lovat åstadkomma på ett lönsamt sätt. En risk är ett hinder som leder att vi inte når detta mål. Ledningen i framgångsrika företag välkomnar observationer om potentiella risker och tillbud och belönar inte enbart dem som släcker bränderna utan också dem som ser till att det aldrig börjar brinna. Idealet är att riskhantering är en naturlig del av den dagliga verksamheten.”

Jonas Roosberg från det internationella storföretaget AON, som arbetar med risk management, försäkringsförmedling och HR-lösningar, anlägger försäkringsvärldens syn på riskhantering.

”Ur försäkringsbolagets synvinkel bedöms konsekvens kontra sannolikhet. Om konsekvensen är ringa och sannolikheten låg kan ni spara in försäkringspengarna. Om konsekvenserna är stora och sannolikheten låg lönar det sig att försäkra. I övriga fall skall man förebygga eller eliminera riskerna.”

Tillståndskontroll – en trend i tiden

Många inom industrin talar i dag om tillståndskontroll, men vad är det de avser? Mats Bergman från Inspecta har en bred erfarenhet av den teknik och den metodik som ingår i begreppet.

Mats Bergman, Inspecta ”Det är framförallt tre drivkrafter som gör att man vill använda tillståndskontroll, som helt enkelt är regelbundna mätningar för att övervaka tillståndet hos en viss utrustning eller anläggning:
  1. Man önskar längre intervall mellan underhållsstoppen
  2. Man vill ersätta invändig provning av tryckkärl med provning från utsidan
  3. Man vill kunna utföra provning under drift, också på roterande utrustning

Resultatet blir högre tillgänglighet med bibehållen eller ökad säkerhet.”

Mats Bergman säger att utvecklingen av teknik för oförstörande provning (OFP) är nyckeln till ökningen av tillståndskontroll, som ju inte är en standardiserad provning. Metoderna är bland annat digital röntgen med digitala detektorer för rörledningar (också av armerad plast), ultraljudsprovning - Phased Array ultraljud för tryckkärl, short range ultraljud för icke åtkomliga ledningar, long range ultraljud för längre sträckor med avseende på korrosion under isolering.

Skador och replikprovning

Det bästa sättet att undvika egna misstag är att lära av andra som råkat ut för dem. Jonas Höwing, som arbetar med besiktning på Inspecta Technology, säger att många skador kan undvikas redan i konstruktions- eller tillverkningsskedet.

Jonas Höwing, Inspecta
Jonas Höwing, Inspecta Technology
”Ett exempel är systemspänningar i rörsystem. Kritiska komponenter som kan drabbas av krypning är böjar, stutsar och påstick, svetsar och ut- och inlopp. När en böj spricker fläks hela ytterkanten upp, vilket kan ge upphov till svåra haverier. Spänningarna kan komma av dålig passning mellan delar –tvinga inte samman komponenter – systemets egenvikt, termisk påverkan, bristfälliga eller fel placerade upphängningar.”

Jonas Höwing slår ett slag för replikprovning som metod att analysera sprickor och andra defekter.

”Vid replikprovning gör man ett avtryck av den metallografiskt preparerade materialytan. Avtrycket analyseras i mikroskop och ger underlag för bedömning av skadans status, om ett eventuellt utbytesbehov eller för att fastställa att anläggningen fortfarande är driftsäker. Man behöver inte vänta till ett driftsstopp för att kunna skära ut ett metallprov. Metoden är utmärkt för analys av krypskador, där man kan använda en skala som tagits fram av Nordtest i ett finsk-svenskt samarbete.”

 Smarta värmeväxlare sparar energi och utrymme

Värmeväxlaren är processindustrins tåliga betjänt, som sparar energi varje dag, gömd på något oansenligt ställe i de stora anläggningarna. Anna Ljungqvist på Alfa-Laval berättar att det finns mycket energi att spara, till exempel i industrins absorptions- och strippersystem genom att byta skrymmande och känsliga tubvärmeväxlare mot moderna och kompakta plattvärmeväxlare.

”Orsaken är att temperaturkurvorna i plattvärmeväxlarens in- och utloppssystem kan ligga närmare varandra. Det sparar primärvärme. Om en kompakt värmeväxlare i snitt har en 8 grader lägre utloppstemperatur innebär det en inbesparing på 1 miljon euro i en anläggning som är i drift 8 000 timmar per år och förbrukar 0,45 kg/MJ ånga.”

Anna Ljungqvist säger att det ofta är platsbristen som är dörröppnare för nya värmeväxlare, men att kunden på köpet får en anläggning med minskat rengöringsbehov, minskad förbrukning av ånga och el för pumparna, att det inte krävs så stabila stativ för värmeväxlaren och att den faktiska driftsäkerheten ökar.

Cisterner berörs av nytt regelverk

Cisterner är lika typiska för processindustrin som silos för mjölkvarnar. Eftersom regelverket för ej trycksatta behållare ändrats finns det skäl att sätta sig in i vad det hela betyder. Mikael Rehn från Inspecta berättar att Boverket år 2013 gav ut en ny föreskrift, EKS9, som inkluderar de senaste europeiska konstruktionsföreskrifterna.

”Tyvärr har det uppstått oklarheter om konstruktions och dimensioneringskrav, material, provning av svetsning och om rörledningar omfattas av EKS 9. Vi i inspektionsbranschen inväntar resultatet av diskussioner mellan Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Arbetsmiljöverket.”

Nyheter inom svetsstandarder

I Sverige finns cirka 270 företag som är certifierade mot ISO 3834. Antalet ökar stadigt. Per-Åke Pettersson från Inspecta Sweden berättar att alla kontrollorgan i Sverige erbjuder certifiering för svetsare enligt ISO 9606-1, men att man under en övergångstid fortfarande erbjuder certifiering enligt ISO 287-1:2011. Orsaken är att 9606-1 ännu inte är harmoniserad mot tryckkärlsdirektivet.

”Det händer hela tiden mycket i det omfattande regelverket kring svetsning. Senast har vi sett förändringar inom reglerna för tillsatsmaterial, svetsarprövning, beteckningar på ritningar, kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser samt specialområdet hårdlödning, där ISO 13585:2012 ännu inte är implementerad i Sverige.”

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 18 dec 2014