Mycket matnyttigt på Krandagarna

Krandagarna 2014

Årets krandagar i Växjö innehöll en spännande blandning av användbar information och fakta - allt från säkerhet vid komplexa kranlyft, det senaste inom teknik och konstruktion, regelverk och standarder, riskbaserat underhåll och en nyttig föreläsning om hur försäkringen kan kompensera kostnader vid haverier.

Verklighetsnära föreläsningsmeny

”Direktkontakt till vardagen var ett ledmotiv när vi ställde samman programmet för årets Krandagar. Vi har utnyttjat Inspectas kunskapsbas i hela Sverige för att finna föreläsningsrubriker, som ger användarna något matnyttigt när de arbetar med sina kranar och andra lyftredskap”, säger Lisa Larsson, som ställt samman och organiserat Krandagarna 2014 tillsammans med utbildningschef Helejna Larsson och hennes kollegor från Inspecta Academy.

Här utvalda delar av programmet:

Samordning och säkerhet vid komplexa kranlyft

Bakom den torra rubriken döljer sig en spännande verklighet. Dennis Johansson och Erik Lundquist från Havator, ett av Nordens största lyftföretag, har stor erfarenhet av tunga lyft. Riskerna kan indelas i tre grupper: Före lyftet (ex. kommunikationsproblem, brist på ytor för uppställning), under lyftet (ex. väder, lyftpunkter, lyftledare) och efter lyftet (ex. demontering, dokumentation).

”Undvik många risker genom att ha ett bra ritningsunderlag, en tydlig kommunikation under hela projektet och att göra en noggrann bedömning av uppställningsplats och omgivning.”

Utnyttja 100 % av kapaciteten vid tandemlyft

Under specialblocket Hamn berättade Peter Muller från det danska företaget Port Trade Aps om hur man bättre kan utnyttja kranarnas fulla kapacitet vid tandemlyft. Hemligheten är synkronisering av hastighet och position, t ex via direkt radiolänk mellan kranarnas PLC, sofistikerad säkerhetskontroll och laststyrning och att man undviker lateral belastning av kranbommarna.

”Om man inte gör korrekta riskbedömningar får man inte utnyttja kranarnas hela kapacitet – två kranar med en max kapacitet på 200 ton per enhet får lyfta bara 300 ton = - 25 %!”

Aktuella olyckor i Norge

Hans Christian Elmholt
Hans Christian Elmholt
Hans Christian Elmholt, norrman och författare till bland annat böckerna ”Säkra lyft och lasthantering” och ”Handbok för lastkopplare”, som Inspecta gett ut på svenska, gästade Kt fel och varför det gått fel. Antalet välta mobilkranar i Drammen visade sig vara förbluffande stort…

”I Norge har man sedan 1976 arbetat aktivt med säkerhetsutbildning för alla som hanterar lyftredskap och kranar. Den norska modellen med modulbaserad undervisning är en förebild också för svenska förhållanden. Ansvaret för säkerheten vilar på många axlar, från arbetsgivare till arbetstagare, den som hyr in arbetskraft, den som låter utföra arbete, kontrollanten, utbildaren etc. Det krävs samordning, bra kommunikation och ansvarsfördelning för att minimera riskerna.”

Skador och försäkringar

Anders Croon, Brim
Anders Croon, Brim
Deltagarna i Krandagarna fick en rejäl dos kunskap om säkerhetsaspekter och impulser att arbeta vidare för att eliminera risker vid lyft. Men, om olyckan trots allt är framme är försäkringsbolaget en viktig partner för att inte konsekvenserna skall bli större än nödvändigt. Anders Croon från försäkringsförmedlaren Brim AB har lång erfarenhet av hur skador kan regleras via ett gott försäkringsskydd.

”Vid entreprenader delar man in skador i skador i skada på omgivningen, fysiska entreprenadskador, avbrottsskador och merkostnader. De vanligaste försäkringsformerna är egendomsförsäkring allrisk, som täcker in bland annat brand, felmanöver och maskinskador, samt ansvarsförsäkring. Vid en egendomsskada är det viktigt att minimera konsekvenserna, att dokumentera så väl som möjligt och att vara behjälplig vid utredningen. Vid en ansvarsskada skall man inte ta på sig ansvaret på plats! Försäkringsgivaren är den som skall utreda ärendet. Det finns också en bestämmelse om vinstförbud – försäkringstagaren skall inte tjäna på olyckan.”

Konditionsanalys av kranar

”Utan kranar stannar Sverige!” Magnus Dahlberg från Inspecta är säker på sin sak. Olika typer av kranar och lyftredskap är en nödvändighet för att det moderna samhället skall fungera. Och självklart skall kranen fungera, vara driftsäker och trygg att använda. Konditionsanalys är ett utmärkt hjälpmedel för ett systematiskt underhållsarbete som kan leda till livstidsförlängning.

Magnus Dahlberg, Inspecta Technology ”Konditionsanalysen bygger på flera element: genomgång av kranens historik (driftdata m m), en grundlig och systematisk inspektion, inte minst av den växande delen elektriska komponenter, samt en avslutande livslängdsanalys. Inspecta har på basen av gällande standarder tagit fram en unik scanningmetodik, som gör livslängdsberäkning möjlig med en mycket begränsad tillgång på dokumentation.”

Riskbaserat underhåll

SSAB är en av Europas ledande ståltillverkare. I verksamheten förekommer mycket tunga lyft, till exempel av skänkar med flytande stål, av stålämnen, plåtar, valsar vid underhåll etc. Det behöver inte ens sägas att företaget är mycket beroende av sina kranar. Peter Ek, ansvarig för traversunderhåll vid fabriken i Oxelösund, berättade hur man tack vare riskbaserat underhåll fick bukt med en accelererande haverifrekvens.

”Modellen för RCM (Reliability Centered Maintenance) kommer från det militära flyget. På svenska kan man säga funktionssäkerhetsinriktat underhåll.  Principen är att man undersöker vilka komponenter som påverkar funktions- och säkerhetskrav och vilka fel som gör att kranen inte fungerar. Man gör en vägd analys av personrisker och ekonomiska risker och får en riskanalysmatris. För varje lyftredskap upprättas en schematisk översikt, där kontrollpunkter och åtgärder samt frekvenser anges.”

Resultatet är förbluffande. Antalet stopp och haverier har nära nog halverats på sju år. Det finns mer tid för personalen att utföra förbättringar – bättre tillgänglighet utan ökade kostnader för underhåll!

Framtidens krankonstruktioner

Sedan 1960-talet har krantekniken utvecklats snabbt, både materialmässigt och med tanke på styrning och säkerhetsfunktioner. Hur ser då morgondagens krankonstruktioner ut? Jonas Kjerrman från Midroc Electro AB arbetar dagligen med dessa frågor.

”Dagens krankonstruktioner styrs av ett stort antal internationella standarder, t ex SS 766 30 07 för elektrisk utrustning till kranar. Framtidens kranar kommer att bli allt säkrare tack vare ny teknik. Roterande givare med integrerad avståndsmätning gör det möjligt att utesluta mekaniska gränsbrytare. Anti-svaj-funktion för lasten blir vanlig liksom hastighetsberoende gränslägen för mjukare inbromsning.  Funktioner utanför standarden är bland annat skydd mot ofrivillig frånkoppling (lastkännare), ryckdämpning och automatiskt kollisionsskydd.”

Jonas Kjerrman tror mycket på nya PLC-baserade styrsystem med backup i minneskort, inbyggd webbserver och bättre inbäddad diagnostik.

”Nya kommunikationssystem som Profinet möjliggör trådlös teknik, som är mindre störningskänslig. Den nya bussen Drive-Cliq minskar mängden kablage, har högre kapacitet och är mindre störningskänslig. Framtidens kran blir också grönare, återmatning av energi till nätet, smart positionering, då alla rörelser blir klara samtidigt, samt LED-belysning och motorer enligt IE3/IE4.”

Effektivare sanktioner – bättre arbetsmiljö

Anders Åsén från Arbetsmiljöverket (AV) presenterade en viktig nyhet. För att effektivisera arbetsmiljöarbetet antog riksdagen år 2013 en ändring av arbetsmiljölagen med målet att ersätta straff med sanktioner. Varför denna förändring?

”Processen med sanktionsavgifter är mycket snabbare och mindre byråkratisk än det tidigare förfarandet, som krävde åtalsanmälan och involverade polis, åklagare och åtminstone tingsrätt. Inspektören konstaterar en överträdelse av en bestämmelse och AV utfärdar ett avgiftsföreläggande, som skall godkännas inom en viss tid.  Den som använder en anordning i strid med AFS 2003:6 § 4 för kranar eller AFS 2006:7 för tillfälliga personlyft med kranar eller truckar eller släpper ut en maskin på marknaden utan att beakta AFS 2008:3 § 6 skall betala sanktionsavgift.”

Anders Åsén påpekar att det är mycket viktigt att hålla reda på sina besiktningsintyg. Den lägsta avgiften är 40 000 kronor, den högsta 400 000 (för AFS 2008:3 en miljon!), pengar som kan användas bättre.

”AV vill inte dela ut sanktionsavgifter som går direkt in i statskassan. Vi vill minska antalet skador genom ökad tydlighet.”

På tal om AFS 2006:7 finns nu en övergångsregel från tidigare föreskrifter om tillfälliga personlyft. Under en övergångstid fram till 1 juli 2015 kan arbetskorgar som besiktats enligt AFS 1983:5 användas. För övriga gäller § 17 som förutsätter besiktning av ackrediterat organ och ställer specifika krav för användning.

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 18 nov 2014