Livstidsförlängning och tekniska tips

Gruvindustrins utrustning är dyr i inköp – därför är det värdefullt att förlänga användningstiden. Längre teknisk livslängd går i bästa fall hand i hand med ökad tillgänglighet och bättre driftskontroll. Gruv 2014 bjöd på många praktiska tekniska tips för livstidsförlängning.

Kunskap om utrustningen innebär win-win läge

Kontroll av utrustningen och kunskap om regelverk är viktiga delar av systematiskt underhåll och ett medvetet, långsiktigt säkerhetsarbete. Erfarenheterna visar att man kunnat fördubbla livslängden för enskilda komponenter på till exempel tåg – äntligen kan ekonomer och ingenjörer dra åt samma håll.

Magnus Dahlberg, Inspecta Technology AB
Magnus Dahlberg, Inspecta Technology AB
- Jag har aldrig upplevt något fall då kontrollerad livslängds-förlängning inte fungerat. Säkerhetsnivån kan höjas genom bättre kontroll. Ett bra tips är att mäta laster och att inte gissa. Kontrollera deformation, tryck, accelerationspåverkan; försök finna den dominerande faktorn. Minns också att korrosion inte är någon exakt vetenskap – det finns många osäkerhetsfaktorer, förklarar Magnus Dahlberg från Inspecta.

Kontrollprogrammet skall innehålla flera moment som kombineras. Exempel på metoder är FEM-beräkning av spänningar och töjningar, oförstörande provning (OFP) i form av magnetpulverprovning, virvelströmsprovning, penentrantprovning m fl. Spricktillväxten kan beskrivas med matematiska modeller. Kravbilden innehåller regelverk, för gruvbranschen t ex Brags.

Inspectas Kontrollprogram

- Livslängden avgörs också av hur maskinerna körs. En duktig operatör och en konsekvent upprättad driftlogg är viktiga faktorer. En förlängd livslängd skall också vara en säker livslängd!

Richard Långh, Inspecta
Richard Långh, Inspecta
Digital röntgen är en allt populärare metod för oförstörande provning i fält. Richard Långh på Inspecta har de senaste åren varit full sysselsatt med att utföra provning med digital röntgenutrustning under drift.

 

- Metoden lämpar sig för att upptäcka godsförtunningar, till exempel på grund av korrosion, att undersöka svetsfogar med tanke på rotfel och motsvarande, att kontrollera dysor med tanke på funktion, blockeringar etc. En fördel är att man kan undersöka utrustning i andra material än metaller, t.ex. GAP eller termoplaster.

Den känsliga bildplattan kräver kort exponeringstid och möjliggör undersökning under drift. En begränsning är att den tål högst + 50 oC, men man kan isolera själva plattan, som inte behöver ligga dikt an mot objektet. Ingen framkallning behövs – bilderna arkiveras och justeras digitalt och kan skickas för ytterligare analys till experter på annan ort.

- När man upptäckt något misstänkt kan felet verifieras till exempel med ultraljud. Digital röntgen kan användas också genom isolering, den ger lägre stråldoser och metoden stör inte driften. Jag har till exempel upptäckt blockeringar och lösa föremål inne i rörledningar – mycket värdefullt för anläggningsägaren.

Bekämpa slitage och korrosion

En gruvanläggning är både ett enormt byggnadsverk under och på jord, men också en fabrik som drivs hårt dygnet runt och året runt. Med tanke på driftssäkerheten är korrosion och slitage två saker som måste beaktas.

- Mellan 1 och 4 % av BNP förbrukas i form av slitage. Hela 10 % av all förbrukad energi, 60 miljarder kronor per år, går åt för att övervinna friktion och nötning. Tio procent av komponenterna i en gruva förorsakar 70 % av alla haverier. Vad kan man göra för att minska problemen? frågar Hans Liljenfeldt på Castolin Scandinavia.

- Slitplåtar, påsvetsning och termisk sprutning är tre metoder för att hantera slitaget. Inom gruvindustrin man nämnas matarbord för malm, transportskruvar, slussmatare, kedjetransportörer, fläktblad, skopor och skovlar, där slitplåtar eller andra tekniker förlänger livslängden betydligt.

Ett annat problem i gruvorna är korrosion. Man kan välja att skydda stålet genom aktivt skydd, ytbeläggning med zinkpreparat, passiverande skydd som zinkkromat eller blymönja eller isolerande skydd som epoxy och polyuretan.

- De flesta industrikunder har dålig kontroll på sina befintliga målningssystem. Det är fortfarande möjligt att använda blymönja på tidigare målade objekt – säljförbudet gäller enbart privatpersoner. Allt löst material måste dock tas hand om som problemavfall, berättar Bo Jonsson på Introteknik AB.

- Moderna målningssystem som vårt yttoleranta alkydsystem kan appliceras på rostiga ytor. Man tvättar med hett vatten under högtryck, förseglar rostens porer med en grundfärg, skapar en tät barriär mot funktinträngning och lägger på en täckfärg med järnglimmer, som fungerar som fiskfjäll. Resultaten är förbluffande.

Stålarmerad betong förekommer på många platser i gruvor, inte minst ovan jord. Stålet korroderar genom inträngning av kloridjoner eller genom karbonatisering av betongen.

- Vanliga faktorer som ökar korrosionsrisken är sprickor, t.ex. frostskador i betongen. Katodiskt skydd kan upphäva pågående armeringskorrosion eller förebygga korrosion på nya konstruktioner. Exempel är pelare, armering i tunnlar eller kylvattenvägar, berättar Bror Sederholm på Swerea KIMAB.

Skall gruvmaskiner CE-märkas?

En aktuell fråga, som berör många i gruvbranschen, är vilka maskiner och anläggningar under jord som skall CE-märkas enligt maskindirektivet.

Bertil Forsberg, Inspecta
Bertil Forsberg, Inspecta
- Samtliga maskiner som faller under definitionen för maskin i maskindirektivet skall CE-märkas med undantag för lindrivna gruvspel. Maskiner som inte CE-märks hanteras enligt nationella regler, t ex Brags. För bärande delar hänvisas till eurokoderna. Väljer man att inte följa Brags skall säkerheten uppnås på ett alternativt sätt, förklarar Bertil Forsberg på Inspecta.

- Riskerna är annorlunda vid arbete under jord. Vilka risker som skall hanteras bestäms i en riskanalys. Användningen regleras enligt AFS 2006:4, AFS 2006:6 och AFS 2010:01 Berg och gruvarbete medan den första besiktningen sker enligt AFS 2003:6. Den som bygger om eller byter ut delar av en CE-märkt maskin är att betrakta som tillverkare för den ombyggda delen.

 

 

 Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 29 apr 2014