Livslängdsanalys av ångpannor

Tips & Råd

Nästan alla typer av skademekanismer kan uppstå i en ångpanna. Efter en lång tids drift av en ångpanna är det svårt att veta i vilket skick den befinner sig i. Inspecta Technologys materialexpert Jan Storesund ger här sina bästa tips och råd.

Jan Storesund, Inspecta
Jan Storesund, Inspecta
– En ångpanna består av många olika komponenter, som också utsätts för olika laster och miljöer. Därför kan nästan alla typer av skademekanismer uppstå i en ångpanna. Last och miljö, design och materialval påverkar om det uppstår skador, var de växer till och i vilken takt det sker, säger Jan Storesund, Inspecta Technology.

Livslängdsanalys ger mycket

Jan Storesund ger exempel på flera olika fall där livslängdsanalys har gett svar på avgörande frågor t. ex. vid förändring av driftsättning eller vid konvertering av pannan till biobränsle/fastbränsle.

– Vi kan ta reda på vilka kostnaderna blir för underhåll och reinvesteringar för att hålla en panna i drift ytterligare 10 år. Vi kan ge råd om en panna kan fortsätta i drift 15 år till utan stora reinvesteringar eller om det är bättre att bygga en ny. Pannans designade livslängd är kanske slut men genom en livslängdsanalys kan vi räkna ut den reella återsående livslängden och peka ut åtgärder för hur livslängden ska förlängas ytterligare.


En livslängdsanalys måste alltid föregås av en noggrann statusundersökning av pannan. Det ger ett gott beslutsunderlag för planering av inspektion, underhåll och investeringar. Dessutom ger det kunskap om vilka komponenter som har brister och vad du behöver åtgärda för att säkra drift och säkerhet.

Så här går en livslängdsanalysanalys till

Första steget är en nulägesanalys.

  • All tillgänglig information som design, drifthistorik, skador, haverier, resultat av inspektion och provning sammanställs.
  • Sammanställningen visar vilka skademekanismer som kan vara aktiva hos respektive komponent i pannan.
  • Då går det att bestämma hur och i vilken omfattning olika komponenter bör inspekteras och provas samt vilka material- och hållfasthetsanalyser som behöver göras.
  • Livslängdsanalysen detaljplaneras.

Nästa steg är att genomföra planerad oförstörande provning, laboratorieundersökning och analys.

  • Genom resultaten fastställs vilken status komponenterna har i jämförelse med nyskick.
  • Sedan analyseras tillväxthastigheter av observerade skador samt skador som kan initieras under framtida driftförhållanden.
  • Till sist fastställs vilken grad av skada eller degenerering som är acceptabel, dvs. då komponenten behöver bytas ut.

Det resulterar i en slutlig bedömning av den återstående livslängden av ångpannan.

Jan Storesunds råd

Tänk ständigt pågående livslängdsarbete
Påbörja livslängdsarbetet redan på konstruktionsstadiet och innan idrifttagande.
  • Gör komponenter åtkomliga för oförstörande provning
  • Gör så kallade 0-mätningar så att du vid senare mätningar kan få ett exakt utgångstillstånd att jämföra med.
Använd analysen i dina inspektions- och underhållsplaner
Använd resultaten från uppföljningarna till att uppdatera livslängdsanalysen. Det ger med tiden förbättrad precision i livslängdsarbetet genom ett bättre underlag på faktisk skadetillväxt och genom utvecklingen av provnings- och analysmetoder.

 

– Livslängdsanalys är kostnads- och tidseffektivt och värdefullt även ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur använder vi resurserna på bästa sätt? Hur ser vi till att ångpannan håller i så många år som möjligt? säger Jan Storesund.

 

Vill du veta mer eller har frågor?
Kontakta gärna Jan Storesund, Senior Materialexpert på 08-5011 3093

Sidan skapad: 23 sep 2014