Borde man gruva sig?

Sverige står för den överlägset största delen av all järnmalm som produceras inom EU och är också ledande inom produktionen av bly och guld samt en viktig aktör bland zink-, silver- och koppargruvorna. Nettobidraget till BNP är betydande. Men, får branschen den uppskattning den är värd?

Gruvligt många fördomar om svenska gruvor

Bilden av gruvbranschen är för många svenskar lika diffus som många skolbarns uppfattning om varifrån maten kommer. De flesta ser framför sig en miljöstörande, ålderdomlig verksamhet i fuktiga och mörka gruvgångar, där finskbrytande gruvkarlar muttrar om nästa strejk. Att berätta om att verkligheten är annorlunda är en uppgift för organisationen Georange och en av dess eldsjälar, Lennart Gustavsson.

Lennart Gustavsson, ordförande Georange
Lennart Gustavsson, ordförande Georange
-Vad är ett modernt samhälle utan metaller? Utan gruvorna har vi ingen tunnelbana, inga mobiltelefoner, inga diskmaskiner och ingen Volvo framför villan. Återvinning är fantastiskt, koppar lever 30 år i systemet och kan återvinnas till nästan 100 %, men denna mängd täcker bara en tredjedel av behovet. Sverige är lyckligt lottat att ha stora malmresurser, men det ställer stora krav på oss som jobbar inom gruvbranschen att tala om vad näringen står för – att det är en modern, högteknologisk och nationalekonomiskt mycket viktig verksamhet!

Georange är en ideell förening som funnits i femton år och som förenar ett sextiotal företag och två universitet i kampen för att utveckla bilden av gruvnäringen, att höja regionens konkurrenskraft och att skapa en internationell mötesplats, EuroMineExpo, som senast hade 216 utställare från 32 länder och mer än 3000 besökare.

- Frågor som ständigt kommer upp är markanvändning, miljöhänsyn, arbetsplatsernas uthållighet och rättigheten till malmtillgångarna. Om man ser på arbetstillfällen så har få industriella verksamheter den uthållighet som gruvbranschen har. En gruva ligger där den ligger och varje gruvarbetarjobb skapar halvdussinet andra jobb, transport, handel, underhåll och service, byggnad etc. Det viktiga är att skapa långsiktigt hållbara samhällen, fly-in och fly-out får inte vara mallen. Där kvinnorna väljer att bo bor också männen och Pajala av i dag är ett lysande exempel.

Lennart Gustavsson säger också att gruvbranschen inte tillräckligt kommunicerar sitt positiva miljöarbete.

- Svensk miljöteknik kan bli en viktig exportprodukt och en konkurrensfördel som ytterligare förstärker sektorns bidrag till den svenska tillväxten.

Vems är bergets rikedomar?

Vi har alla sett rubrikerna i pressen – lokalbefolkningen protesterar mot gruvplaner, renbetet störs, marken skövlas, fisket förstörs, uråldriga rättigheter kränks. Enligt Lennart Gustavsson kan alla dessa motstående intressen hanteras om man pratar med dem som inte tycker lika och inte talar om dem, att man försöker förstå varandras val. Det är inte en unik fråga för Sverige utan den förekommer överallt där naturresurser utnyttjas.

- En allmän uppfattning är att gruvnäringen stjäl våra gemensamma tillgångar. Malmen attraherar riskvilligt kapital och investerare, men vad lämnar man efter sig som mervärde? ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) har tagit fram exempel på hur gruvnäringen skapar resurser för samhällsbyggande på sikt; jämför gärna med den norska oljefonden. Branschen måste ha en social acceptans – utbildning, konsulter och tjänster sysselsätter lokalt i regionen och får ungdomen att stanna kvar i bygden.

Skall man då gruva sig för den svenska gruvnäringen?

- Ja, kanske litet grann, men det finns något att göra åt saken. Det är viktigt att förmedla branschens betydelse för samhällsutvecklingen, att gruvbranschen är en central del av basindustrin och att det teknologiska kunnandet skapar hitechföretag, som exporterar utbildning och tjänster för den internationella gruvindustrin. Vi har också sett ett ökat internationellt samarbete mellan svenska, finska, ryska och norska företag, vilket skapar ett starkt nordiskt gruvkluster – vårt tekniska, logistiska och administrativa kunnande är i världsklass.

 

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 29 apr 2014