Åldrade kärnkraftsanläggningar stor utmaning för branschen

Årets kärntekniksymposium, den 21:a i ordningen, samlade runt 250 deltagare från branschens alla områden – tekniker, konsulter, leverantörer och representanter från myndigheter. Fokus bland många talare handlade om åldrade anläggningar och långtidsdrift.

Jacob Lundberg, Sverigechef för Inspecta, inledde seminariedagarna med att påpeka att kärnkraftsindustrin i Sverige men även i andra delar av världen står inför stora utmaningar: Majoriteten av anläggningarna byggdes under 1970-talet vilket innebär att de i dag börjar gå mot slutet av sin livslängd, om inget görs. Fukushima har inneburit en rad åtstramningar i regelverken. Till det kommer ett ofta pressat tidsschema och en pressad budget.

Jacob Lundberg, Inspecta
Jacob Lundberg, Inspecta
– Därför behöver vi också mötas, få chans att dela med oss av våra tankar och vidga våra nätverk, sade han.

IAEA:s regelverk bygger på samlad erfarenhet

Inte bara Sverige dras med ålderstigna kärnkraftverk. Över en tredjedel kärnkraftsanläggningar, 162 av världens totalt 437, är över 30 år gamla. Av den anledningen bedrivs nu ett intensivt arbete i olika länder för att se till att dessa anläggningar är säkra, ofta med målet att förlänga drifttiden.

Oleksiy Polyakov från FN:s Internationella atomenergiorganet, IAEA, berättade att de deltar i arbetet framför allt genom att sammanställa sina medlemländers erfarenheter och kunskap på området.

De sker i bland annat två program: IGALL – International generic ageing lessons learned program (Internationellt åldringshanteringsprogram) och SALTO – Safe long term operation (Säker långtidsdrift).

I rapporten har mer än 20 medlemsländer deltagit däribland svenska Strålsäkerhetsmyndigheten.

Oleksiy Polyakov, International Atomic Energy Agency, IAEA.
Oleksiy Polyakov arbetar för International Atomic Energy Agency, IAEA.

– IAEA:s regelverk är inte bara samlad erfarenhet av experter utan väldokumenterad och analyserad information, sade Oleksiy Polyakov.

Fokus på säkerhet i SSM:s nya regelverk

Den 17 juni 2010 beslutade riksdagen att det ska vara möjligt att bygga nya reaktorer i Sverige. Två år senare kom den första ansökan från Vattenfall.

Anders Hallman från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, menar att det därför blivit mer angeläget att också uppdatera regelverket. Och nybyggnation är ett bra tillfälle att få säkrare reaktorer.

På myndigheten är arbetet med de nya föreskrifterna i full gång. Planen är att de ska vara klara i början av 2015. Utgångspunkten är att kraven både för nya och befintliga reaktorer ska finnas i samma föreskrifter.

I processen tas hänsyn till bland annat erfarenheter från incidenter och forskningsrön, men även från moderniseringar av befintliga anläggningar.

Anders Hallman, SSM
Anders Hallman, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
– Områden som vi behöver arbeta särskilt med är I&C och reaktorskyddssystem. Där har vi sett att det varit problem vid nybyggnation på andra håll, bland annat i Finland och Frankrike. Där behöver vi få djupare insikter när vi ställer våra krav, sade Anders Hallman.

Öppen dialog är A och O för framtida kärnanläggningar

Sedan slutet av 1980-talet har Svensk kärnbränslehantering, SKB arbetat med att hitta en plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Till slut hade totalt åtta kommuner anmält sitt intresse. 2009 föll valet på Östhammars kommun.

Erfarenheter av urvalsprocessen ledde till att ett antal grundvillkor identifierades. Saida Laârouchi Engström, direktör på SKB, sade att det första är att processen måste vara transparent och valet av plats måste bygga på säkerhet och frivillighet. Ansvarsfördelningen mellan parterna ska vara tydlig. Och processen måste få ta den tid det kräver.

– När det gäller frågan om att eventuellt bygga nya kärnanläggningar är dialogen mellan forskare, politiker och invånarna den viktigaste hörnstenen. Det gäller i Sverige och resten av världen.

Saida Laârouchi Engström tryckte även på att dialogen måste utgå från det faktum att vi, oavsett vad vi tycker om kärnkraftens framtid, har ett kärnavfall som måste tas om hand. En fördel för Sverige är att här finns en stor andel urberg som lämpar sig bra för slutförvar av kärnbränsle.

Saida Laârouchi Engström, direktör på Svensk kärnbränslehantering, SKB.
Saida Laârouchi Engström, direktör på Svensk kärnbränslehantering, SKB.
– Vi har en teknik och ett system för att ta hand om kärnavfall på ett säkert sätt. Samtidigt måste vi ha en öppen attityd gentemot allmänheten vilka utmaningar vi står inför. Det är en förutsättning för vårt uppdrag.

Forsmark leder undersökning av backventilmodeller

Datorprogrammet Relap5 används i Sverige för att beräkna belastningar som genereras av vatten- och ånga i rörledningar. Men modellerna av backventilerna, bland dem swing and tilting disc check valves, har inte en fullgod kvalitet vid dynamiska analyser.

Jerzy Marcinkiewicz på Forsmarks Kraftgrupp AB berättade att de därför har startat ett projekt där en ny modell ska utarbetas. Projektet är beställt av Beräkningsgruppen som består av representanter från Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och finska Teollisuuden Voima Oyj. Experimenten har genomförts på Institutet för Fluid Flow Machinery i Gdansk, Polen.

Efter att testmatrixerna analyserats på Forsmark ska de valideras och verifieras innan den kan användas.

Jerzy Marcinkiewicz påpekade också att en del av de experimentella data kommer att vara tillgänglig för intresserade företag, men en begränsad del av data från mätningarna kommer att användas för att utföra blindtest av modeller av backventiler.

Jerzy Marcinkiewicz, Forsmark
Jerzy Marcinkiewicz, Forsmark
– Vi räknar också med att de validerade och verifierade modellerna av backventiler kommer att finnas tillgängliga för medlemmarna i Beräkningsgruppen, sade han.

Ringhals utvecklar metod för åldringshantering

Den ursprungligen tänkta livslängden för Ringhals bägge reaktorer närmar sig sin gräns i rask takt. Ägaren Vattenfall har beslutat att kärnkraftverket ska planera för en förlängd livslängd. Rasmus Waginder, projektledare för LTO (long term operation), det vill säga drift utöver ursprungligen analyserad och konstruerad drifttid på 40 år. Syftet är att verifiera så att anläggningarna även är fortsatt säkra ur ett åldringsperspektiv.

Rasmus Waginder redogjorde inledningsvis kort för Ringhals nuvarande system för åldringshantering.

Inom LTO–projektet utvecklas en metod för verifiering av åldringshanteringen. Metoden utgår från IAEA:s säkerhetsrapport No57.

– Om vi gör en annan tolkning eller ett avsteg från IAEA:s metodik ska det framgå. Det kommer vara beskrivet hur vi genomför arbetet för varje område.

I LTO-arbetet pekade Rasmus Waginder på ett antal strategiska utgångspunkter där fokus ligger på säkerheten.

Rasmus Waginder, projektledare för LTO på Ringhals
Rasmus Waginder, projektledare för LTO på Ringhals
– Hit hör också att vi i hög grad ska nyttja egen personal. Det eftersom det är vi som har ansvaret och som måste ha kunskapen om programmen. Men vi måste också ta hjälp utifrån om det bedöms som lämpligt.
Sidan skapad: 08 jan 2014