Väl planerat underhåll en god försäkring

Är man fattig lönar det sig att köpa dyra kvalitetskläder och att vårda dem väl – det blir billigast i längden. Den gamla visdomen gäller också i princip för processindustrin. Om man ägnar tid och resurser åt att planera sin anläggning och sedan genomför ett systematiskt underhållsprogram minskar riskerna för haverier, driftsstopp och dyra panikreparationer. Process 2013 bjöd på ett intressant informationspaket om vikten av underhåll.

Underhåll för säkerhet, ekonomi och hållbarhet

Erfarenheter av driftanalys

Björn Lundgern, Inspecta
Björn Lundgern, Inspecta
”Felkällor förekommer i alla system, också de enkla. Det är vanligast med felaktiga inställningar, men det förekommer också tekniska fel samt dimensioneringsfel eller andra konstruktionsfel, inte minst eftersom felkällorna påverkar varandra och det kan vara svårt att förutse alla eventualiteter. Därför är processkunskap så viktigt!”, förklarar Björn Lundgren på Inspecta.

Driftanalys är ett praktiskt hjälpmedel när man vill studera hur känslig en process är för driftavbrott, kvalitetsproblem, miljökriterier eller dålig driftekonomi, till exempel hög energiförbrukning eller dåligt utbyte av insatta råvaror och processkemikalier.

”En enkel reglerkrets för flödeskontroll kan ha tjugo olika felkällor, från fel börvärde eller en kärvande reglerventil till en feldimensionerad rörledning. Har man tolv olika reglerkretsar får man minst 240 felkällor som interagerar med varandra. Det behöver inte sägas att den metodik som används vid daglig felsökning av enskilda komponenter inte skall användas i komplexa system – det leder bara till misslyckande!”

Björn säger att framgångsrik driftanalys består av tre faser: Avgränsning, analys och dokumentation.

”Man behöver kompetens för att bedöma alla driftdata. Utse en tvärkompetensgrupp med kunskap om vilka enskilda kretsar som har störst påverkan i komplexa system och ge den rätt att fatta beslut. Analysen skall upprepas till beslut kan tas eller målet är nått. Dokumentation är viktig inom processindustrin, där många anläggningar lever länge och kvaliteten och formen för informationen varierar – kanske helt nya dokument måste upprättas.”

Driftanalys är också en nyckel till optimering av processen och därmed högre produktion.

”Förutom direkta vinster finns det indirekta vinster att hämta hem. Anläggningens prestandadata är ett bra underlag för kommande investeringar. En annan vinst är att personalens kunskaper och motivation förbättras”, konstaterar Björn.

Outsourcing av underhåll

Pär Melin, Akzo Nobel
Pär Melin, Akzo Nobel
”Finns det lyckade äktenskap mellan kund och leverantör när processindustrin outsourcar sitt underhåll? Företagsledningen fokuserar på kostnadseffektivitet, minskad kapitalbindning och renodling av kärnverksamheten medan den lokala organisationen hoppas på högre tillgänglighet, bättre kvalitet och kanske också ökad säkerhet”, säger Pär Melin, Site Manager för Stockviksverken, ett företag inom AkzoNobel.

”En grundlig analys av underhållsverksamheten med inriktning på tjänster, behov och organisation är ett nödvändigt krav för att lyckas. Anlita gärna tredje part för att få en objektiv syn på det hela, gärna indelat i funktioner som enkelt kan läggas ut som snöskottning, måltidstjänster etc., avskiljbara funktioner som el- och mekanikunderhåll, komplexa stödfunktioner som konstruktion och automation och avskalat av allt detta själva kärnverksamheten, d v s produktionen. På Stockvik hade vi en vision om en störningsfri drift. För att förverkliga denna krävs ett nära partnerskap med leverantören, där man ger varandra insyn i arbetsprocesser med ett bibehållet affärsmässigt förhållande.”

Dokumentationen är som alltid viktig och en av de viktigaste personerna i organisationen är beställarens ’gate keeper’, som håller koll på prioritering och filtrering av arbetsorder. En central del är den Gyllene kvadraten, en arbetsfördelning mellan UH-avdelningen, planerarna och UH-grupperna ute på fältet, där alla strävar till en ständig förbättring av underhållsarbetet.

”Börja inte med kompromisser, slå fast en plan och håll er till den! För en lyckad outsourcing krävs nätverk på alla nivåer, ingenjörer, underhållschefer, platsansvariga etc. En bra lärdom är att satsa på kompetenshöjning; långsiktigt blir underhållet bättre med högre kompetens. Leverantören måste få tjäna några kronor – om dessa plöjs ner i bättre kompetens blir kvaliteten på underhållet bättre. Det första året är trycket på kostnaderna störst; man får en puckel i totalkostnaden. Kolla också hur mycket egen tid ni lägger ner och jämför siffrorna på längre sikt.”

Hur nå UH-resultat bättre än enskilda delars summa?

”Lysande resultat kan presteras av vanliga människor om arbetsprocesserna är enastående. Vanligare är dock medelmåttiga eller usla resultat i dåligt hanterade processer som utförs av lysande personer.”

Med detta citat av den brittiske professorn Daniel T. Jones satte Ludwig Hjalmarsson från Coor, Nordens ledande service managementföretag, ramarna för sin presentation av koncept för utveckling av underhållet.

Ludwig Hjalmarsson, Coor
Ludwig Hjalmarsson, Coor
”Vi har infört en gemensam process som alla våra enheter följer. Ärenden hanteras i fem steg från mottagning till avrapportering och uppföljning. Genom ett stödsystem, Maximo 7, har vi hela tiden överblick över varje ärende.”

Coor använder sin erfarenhetsbank för att samla alla delar i UH-verksamheten. I modellen, Coor Maintenance Way, ingår planläggning av arbetet, riskanalyser, reservdelsstyrning, nyckeltal, arbetsfördelning etc.
”Jag vill gärna framhålla vårt schema över avhjälpande underhåll respektive förebyggande underhåll, samt den modell som vi utvecklat för att genomföra förbättringar i arbetet som förbättrad väntetid och minskad felfrekvens. Vi är också duktiga på att ta fram nyckeltal som stöd för besluten.”

Ludwig berättar också att Coor som bäst bygger upp utbildning för underhåll inom Coor Maintenance Academy, bl.a. tillsammans med Högskolan i Skövde.

Vibrationsmätning och analys del av UH-verksamheten

Den bästa skadan är den som aldrig inträffar. Genom metoder som upptäcker mekanismer som leder till utmattning eller för stora spänningar i materialet kan underhållsavdelningen göra förebyggande utbyten av komponenter eller föreslå ändringar av konstruktionen, t ex för ett fordon.

Magnus Dahlberg från Inspecta Technology säger att det finns flera saker att ta hänsyn till:

Magnus Dahlberg, Inspecta
Magnus Dahlberg, Inspecta
”Finns det en osäkerhet i metoden för oförstörande provning och med vilken precision kan man ta fram resultaten? Kan man finna kritiska belastningsnivåer exakt på de punkter där de uppstår? Har man tillgång till data för skadetillväxten? Hur är det med kunskapen om det använda materialet, brottseghet, flytgränser, har konstruktionen förändrats i efterhand jämfört med de ursprungliga ritningarna?”

Om man kan höja noggrannheten är det lätt att öka kontrollintervallen. Om belastningsnoggrannheten sänks till 10 % spridning kan inspektionsintervallet fördubblas!

”Kombinationen mätning och analys ger utmärkta möjligheter för förebyggande UH-verksamhet. Det lönar sig att ha bra kontroll på lastnivåerna.”

Underhåll som del av en hållbar värld

Anders Källström, SMGC
Anders Källström, SMGC
Underhåll ute på fältet handlar mycket om teknik och mindre om en ideologi. Anders Källström styrelseordförande för organisationen SMGC, Sustainability and Maintenance Global Center, vill dock sätta in underhållet i ett större sammanhang, som en byggsten i ett hållbarare samhälle.

”Tekniken ligger mellan människan och naturen. Alla börsbolag pratar hållbarhet, produkterna är en bärare av tanken. Men, hållbarhet är ett ord som ropar på handling och ni tekniker och ingenjörer kan lösa det. Ni måste bara lära er att tala om för andra att ni kan lösa problemen!!! Ingen lyssnar till tysta ingenjörer, som reparerar det som går sönder utan att berätta vad man gjort för att undvika skador i fortsättningen…”

Modularisering är ett steg på vägen mot ett hållbart och resurseffektivt samhälle. Man byter bara ut delar som inte längre är säkra eller ekonomiskt hållbara eller som inte fungerar.

”Status ökar på underhållet, t ex vid Chalmers. Det är inte längre slit och släng, ja inte ens att återvinna som är modellen utan en noggrann livscykelanalys. I dag gör man en hållbarhetsräkning, Sustainability Statement. I den innefattas metoder med förebyggande underhåll och ständiga förbättringar för att undvika att anläggningens naturliga åldrande leder till haverier och olyckor. Komponenter är från början planerade för återvinning eller återanvändning.”

Anders hävdar också att hållbarhetsteknologi ger konkurrenskraft.

”Efterfrågan ökar på teknik som är enkel och kostnadseffektiv att underhålla och modifiera, också på lång sikt. Om man slänger pengar i soporna är den ekonomiska redovisningen inte korrekt. Vi måste ta hänsyn till de delar av isberget som inte syns, kunder som försvinner, kompetens som dräneras ur företaget, miljön, hälsan, säkerheten och inte minst trivseln på arbetsplatsen. Om man underlåter att underhålla sin anläggning uppstår en utvecklingsskuld i förhållande till omvärlden, som ständigt strävar framåt. Eller som Goethe sade: ’Det visar sig att meningen med livet paradoxalt nog är att bevara framtiden.’”

 

Av: Tage Erikson

Sidan skapad: 03 dec 2013