Fokus på säkerheten i fastigheten

Som fastighetsägare gäller det att hålla koll på nya regler och föreskrifter. Fastighetsseminarium i Jönköping, Växjö och Göteborg har diskuterat bland annat hissäkerhet, brandsäkerhet och elsäkerhet – både nyheter och förändringar.

I det inledande seminariet belystes även vikten av att se över sina försäkringar. För samtidigt som säkerhetsarbetet främst är till för att minska antalet skador och olyckor, kan det även hjälpa till att sänka fastighetsägarens försäkringspremie.

Noggrann kontroll A och O för säkra hissar

Regler för hissar har funnits i nästan exakt 100 år. I begynnelsen handlade om ett antal säkerhetsbestämmelser som rymdes på några sidor. Sedan dess har regelverket både utökats och förändrats vid flera tillfällen.

Ulf Bengtsson, hissbesiktningsman på Inspecta drog igenom några av de senaste och viktigaste. Hit hör noggrann kontroll över nödtelefonen/nödsignal i hissen vilket inte alla har. Bland annat påpekade han att ungefär 34 procent av alla hissar får anmärkningar vid besiktning, av dem står nödtelefon/nödsignal för fem procent.

– Till detta ska sägas att cirka tio procent av bristerna åtgärdas i samband med besiktning varav de flesta är byte av nödbatteri.

Betydande varningsskylt

En åtgärd som betytt mycket är den skylt som varnar för klämrisk i de hissar där en innerdörr saknas, menar Ulf Bengtsson.

– Innan den kom klämde folk ihjäl sig precis som bilden visar. Det var en dödsolycka vartannat år. Sedan 2007 är det ingen. Man har blivit medveten om riskerna.

En förändring som just nu diskuteras flitigt, inte minst i fastighetsbranschen, är att hissar som huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska förses med skydd i korgöppningen. Fristen för att åtgärda detta gick ut vid årsskiftet men fortfarande saknar fler detta skydd, påpekar Ulf Bengtsson.

Korgdörr säkrast

Samtidigt har man i Boverkets författningssamling 2012:11 H14 gjort det lättare att acceptera fotocellridå i stället för korgdörr genom att man även kan åberopa oskäliga kostnader på den motordrivna anordningen och inte bara på fastigheten. Ulf Bengtsson pekade dock på att fotocellridåer ej är ett rekommendera på alla hissar. Till exempel nämnde han hissar som har för hög hastighet och därmed för lång bromssträcka.

Ulf Bengtsson, Inspecta
Ulf Bengtsson, hissbesiktningsingenjör, Inspecta
– Fotocellerna har alltid en viss reaktionstid. Innan skyddet hinner sätta in kan man hunnit klämma sig rätt rejält innan hissen har stoppat. I en korgdörr finns inte den risken eftersom man inte kommer i kontakt med schaktväggen.

Sedan varningsskylten sattes upp har klämolyckorna sjunkit.

Mer detaljkrav med nya brandskyddsregler

Näste talare för dagen är Tomas Rantatalo från FSD Malmö AB. Han berättade om BBR 19, Brandskydd i Boverkets byggregler, som efter årsskiftet gäller fullt ut.

– Generellt har man gått tillbaka till att ha mer detaljkrav för att synliggöra samhällets säkerhetsnivå, förklarar Tomas Rantatalo.

Beroende på vilken verksamhet som bedrivs i fastigheten är kraven mer eller mindre stränga. De olika verksamhetsklasserna är – arbetsplatser, samlingslokaler, bostäder, hotell och vårdlokaler.

– Är det en byggnad där man sover eller har svårt att själv sätta sig i säkerhet behövs lite tuffare krav för till exempel utrymningen.

Ökat ansvar och vissa lättnader

Särskild uppmärksamhet har lagts vid utrymningsplatser och den så kallade ”frångängligheten” för funktionshindrade.

– Hur hanterar man om nåt händer i ett väldigt högt hus? Hissar eller trappor? Brandceller? Oavsett vad har ansvaret ökat på den som gör dimensioneringen att visa att man kan klarar en utrymning för alla.

Boverket har i nya BBR 19 också listat ett antal avsteg man kan göra för att få lättnader i kraven. Har man till exempel installerat sprinklers behövs ingen utrymningsplats, gångavstånden kan vara längre och så vidare. Sammantaget måste säkerheten ändå bibehållas och verifieras.

Rutin viktigt för ett fungerande SBA

I den avslutande delen av sin föreläsning tog Tomas Rantatalo upp vikten av Systematiskt brandskyddsarbetet, SBA. Ansvaret för att detta görs ligger dels på ägaren, dels på nyttjaren.

Tomas Rantatalo
Tomas Rantatalo, FSD Malmö AB.
– När vi kommer ut för att hjälpa folk att dra igång sin SBA blir det ofta ett kattrakande – ”Det kan inte jag ta hand om”. Det har jag inte tid med”. Den enklaste gränsdragningen är att dela upp så att fasta installationer som sprinkler och brandlarm ligger på fastighetsägaren medan lösa delar som brandsläckare men även att ha ordning och reda faller på verksamheten.

– Det som är avgörande för att SBA verkligen ska fungera är att det finns rutin i arbetet.

Viktigt med rätt attityd till elen

El är en nödvändighet och en tillgång i våra fastigheter. Samtidigt är det något av det farligaste som finns. Varje år inträffar en mängd elrelaterade olyckor.

De vanligaste personskadorna är strömgenomgång och ljusbåge vid knivsäkringsbyte. Även fallskador vid elstöt är vanliga.

Överbelastade kablar

När det gäller materiella skador handlar det vanligtvis om bränder som har sin orsak i glödande lysrörsändar i belysningsarmaturer, att det är glappkontakt i till exempel elcentralen eller kablar som blivit överbelastade och har dålig kylning.

– Jag har jag hittat flera såna fel vid besiktningar. I de flesta fall med värmekameran, förklarar Bosse Johansson, auktoriserad elbesiktningsingenjör på Inspecta.

Skapa en säkerhetskultur

Men genom ett systematiskt elsäkerhetsarbete, kunskap och utbildning kan riskerna minimeras och olyckor kan förhindras. En viktig del i arbetet är standarden Skötsel av elektriska anläggningar SS-EN 50 110-1. utgåva 2 . 

Men framför allt handlar det om att skapa en säkerhetskultur hos anläggningsägare, innehavare, elansvariga och de som arbetar på elanläggningar menar Bosse Johansson:

Bosse Johansson, Inspecta
Bosse Johansson är auktoriserad elbesiktningsingenjör på Inspecta.
– Försök få en förståelse för faran med el och inte minst ha rätt attityd till elen och inte ”jag ska bara”. Då kommer man långt.

 

Av Lena Wreede

Sidan skapad: 08 apr 2013