Branschens utveckling efter Fukushima

Sedan olyckan i Fukushima har kärnkraften och dess säkerhet satts under lupp. I EU-länderna pågår fortfarande arbetet med kärnkraftsnationernas stresstester.

Än så länge saknas fullständiga nationella handlingsplaner från stresstesterna, men exempel på viktiga åtgärdsområden är införande av diversifierad kylning av reaktorhärden från externa vattenkällor samt förstärkning av kärnkraftverkets egen elförsörjning och inre distributionsnät.

Fukushima påverkar än

Under de årliga Kärnteknikdagarna samlades branschfolk från Norden och olika delar av världen. Första seminariedagen ägnades särskilt intresse åt utvecklingen av säkerheten kring kärnkraftsanläggningarna utifrån katastrofen i Fukushima mars 2011.

Inspectas CEO, Kari Aulasmaa, påpekade att olyckan har påverkat branschen på olika sätt: Tyskland har tagit beslut om att inom en tioårsperiod stänga alla sina kärnkraftverk. Även i Baltikum, och då främst Litauen pågår diskussioner om kärnkraftens framtid med ett eventuellt nybygge som ersättare till nedlagda Ignalina.

Ny anläggning

I Norden finns en allt mer åldrande park av kärnkraftverk, och här genomförs för närvarande omfattande moderniseringar, säkerhetsförbättringar och effekthöjningar av anläggningarna med både längre livslängd och ökad säkerhet som mål.

I Finland pågår arbetet med att bygga en ny reaktor och det finns planer på ytterligare två nybyggnationer i framtiden. Den pågående debatten om klimatförändringarna talar också till kärnkraftens fördel.

Kari Aulasmaa, CEO Inspecta Group
Kari Aulasmaa, CEO för Inspecta Group

– Oavsett vad som sker kommer det finnas ett behov av kärnteknik och experter även i framtiden, sade Kari Aulasmaa.

Nationell handlingsplan

Ett givet ämne under seminariedagarna var som sagt de stresstester som alla EU:s kärnkraftsländer genomfört. Efter olyckan i Fukushima fick alla kärnkraftverk inom EU uppgift att stresstesta sin anläggning. Rapporten lämnades sedan vidare till respektive nations myndighet som i sin tur har som uppgift att sammanställa en nationell handlinsplan.

I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som stått för arbetet. Jan Hanberg, enhetschef på SSM, berättade att senast den 31 december ska rapporten vara inlämnad till ENSREG – European Nuclear Safety Regulators Group – som också var den som organiserade stresstesterna i EU-ländernas kärnkraftverk. Därefter kommer ytterligare granskningar genomföras i mars 2013.

Troliga åtgärder som väntar

Jan Hanberg, SSM
Jan Hanberg, enhetschef på SSM

– Arbetet som SSM gjort med kärnkraftverken med stresstesterna har inte kommit så långt som jag trodde. Men för att ge en hint om hur våra tankar går: Extrema naturfenomen, till exempel isstorm, är något som vi kommer att ställa krav på. Främst behöver man se över metodiken för att på ett bra sätt peka ut vilka förväntade frekvenser som råder baserat på de mätningar som finns.

Vidare påpekade Jan Hanberg att när det gäller vattenförsörjningen kommer myndigheten att fatta beslut om oberoende inpumpning och extern vattenkälla.

– Och på elsidan går våra tankar mot att ställa krav på att man ska ha minst ett stråk separerat från de andra vad gäller elmatningen till säkerhetsobjekten.

Behov av alternativa kylsystem

Rolf Janke, Areva
Rolf Janke, Areva

Den tyske kärnteknikforskaren Rolf Janke från Areva menade att en av de viktigaste lärdomarna från Fukushima för de svenska, franska och tyska kärnkraftverken är vikten av att ha alternativa kylsystem som drivs av egna och oberoende energikällor.

Han pekade också på behovet av säkerhetshöjande åtgärder i kärnkraftanläggningarna beroende på konstruktion och rådande risker i den specifika anläggningen. Som exempel nämnde han tätare dörrar och motorer som klarar av att arbeta under vatten.

Andra nödvändiga åtgärder som Rolf Janke lyfte fram var en förlängning av tidsfristen då en anläggning efter en allvarlig händelse säkert ska kunna stängas ner och därefter vara självgående utan manuella insatser. Ett mål som har diskuterats i Tyskland är att denna tidsfrist ska vara tre dygn. Följande fyra dagar ska anläggningen kunna köras med hjälp av mobil utrustning. 

Säkerhet med passiva system

Anders Andrén från Westinghouse i Västerås redogjorde för företagets arbete med förstärkning av säkerhetssystem i befintliga kärnkraftsanläggningar. Han beskrev även hur Westinghouse reaktortyp, AP1000, som nu byggs på flera platser i världen, klarar SBO (Station Black Out) i kombination med en BDB-översvämning (Beyond Design Basis). Och det passiva säkerhetssystemet klarar att hålla en tidsfrist på mer än sju dagar vid händelse av en allvarlig olycka.

Anders Andrén, Westinghouse
Anders Andrén, Westinghouse

– I praktiken betyder det att operatörerna kan lämna anläggningen i tre dagar utan att vidta några åtgärder. Därefter finns tillräckligt med befintliga kylmedel och dieselbränsle för att kyla både härd och bränslebassänger i ytterligare minst fyra dagar. Efter sju dagar kan befintliga fasta och mobila system användas för att fortsätta föra anläggningen till kall avställning.

När det gäller säkerhetsförbättringar i befintliga anläggningar undersöker Westinghouse bland annat fem olika system för alternativ härdkylning.

  1. Mobilt system som kan tillföra vatten till reaktorn via förberedda anslutningar.
  2. Permanent installerat system i eller intill reaktorbyggnaden.
  3. Ett bunkrat system likande det som finns i exempelvis Tyskland och Schweiz.
  4. System med en ångdriven turbinpump.
  5. Hjälpkondensor.

– Det finns många olika lösningar för ytterligare förstärkning av säkerhetssystem. Val av lösningar, på en lämplig säkerhetsnivå, pågår för varje enhet.

Passiv kokreaktor från GE-Hitachi

Det amerikanska teknikföretaget GE-Hitachi har utvecklat en passiv kokvattenreaktor med säkerhetssystem som enligt Christer Dahlgren, utvecklare av nya energisystem på GE Hitachi, klarar av att kyla reaktorhärden i mer än sju dagar efter en extrem yttre händelse. Det är den passiva reaktorn ESBWR (Economic Simplified Boiling Reactor).

Christer Dahlgren, utvecklare av nya energisystem, GE Hitachi
Christer Dahlgren, utvecklare av nya energisystem, GE Hitachi

– De stora fördelarna med ESBWR är att hjälpkondensatorer flyttar värmen från reaktorhärden och transporterar den till bassänger placerade utanför reaktorinneslutningen, påpekade han.

 
Av Lena Wreede

Sidan skapad: 15 jan 2013