Årets Gruvdagar med både bredd och djup

Gruvnäringen i dag och i framtiden var huvudtemat på Gruv 2013 som i år hölls på Kulturens hus i Luleå. Totalt 120 personer hade kommit för att lyssna och delta i seminarierna – där bland annat kvalitet, säkerhet och skadeförebyggande avhandlades.

Globalt sett sjunker investeringstakten i världens gruvor. Men i Sverige är situationen mer positiv. Här bryts 90 procent av Europas järnmalm och enligt den senaste beräkningen från IF Metall sysselsätter gruvnäringen 22 000 personer. Dessutom räknar man med att antalet ska fördubblas fram till 2025. Med de orden inledde Inspectas Sverigechef, Jacob Lundberg seminarierna.

Jacob Lundberg, Inspecta
Jacob Lundberg, Inspectas Sverigechef
– Sen saknas det inte utmaningar där energi och finansiering är de största. Internt är utmaningarna lönsamhet och investeringar, men även säkerhet, hälsa och kompetens. Från Inspecta kan vi hjälpa er på alla dessa områden.

Sverige ledande gruvland i EU

Gruvnäringen nu! var rubriken på nästa föredrag. Jan-Olov Hedström, bergmästare och tidigare chef för myndigheten Bergsstaten, förklarade att i Europa bryts bara tre, fyra procent av världens totala produktion. Samtidigt förbrukas inom Europa 20 procent av världens metaller.

– Men utvecklingen har varit enorm i Sverige de senaste 100 åren. I dag har vi 15-16 gruvor och i fjol producerades här i Sverige 71 miljoner ton malm. På väg i tillståndskvarnarna finns ett 20-tal nya gruvor.

Sedan EU-inträdet 1995 har prospekteringskostnaderna, det vill säga antalet satsade kronor för att leta malm, ökat från cirka 150 miljoner kronor till upp emot en miljard kronor per år, sade Jan-Olov Hedström.

Jan-Olov Hedström, fd Bergmästare
Jan-Olov Hedström, fd bergmästare
– I dag är det mer än 100 företag som letar malm i Sverige, hälften utländska och hälften svenska. Men bara en av 190 beviljade undersökningstillstånd leder slutligen till att det blir en ny gruva.

 KUJ 1365 – ett lönsamt projekt

Efter åtta år och cirka åtta miljarder kronor är första etappen av LKAB:s nya huvudnivå KUJ 1365 redo att tas i bruk. Produktionen planeras fortgå fram till mitten av 2030- talet. Om detta berättade Hans Engberg, projektchef på LKAB.

– I vissa gruvor i världen kan man gräva fram malmen. Det är så klart billigare än att bryta den mer än en och en halv kilometer under markytan. Det betyder att vi måste skapa storskaliga brytningsmetoder för att kunna skriva av kostnaden för infrastrukturanläggningen på så stor bit av malmen som möjligt.

Produktionen i Kirunagruvan sker genom skivrasbrytning och ligger i dag på 80 000–85 000 ton malm per dag. Den genomsnittliga halten av järn i malmkroppen ligger på 65 procent, men det finns områden där halten är 72 procent. I vissa järngruvor ute i världen är halten på strax över 30 procent.

Hans Engberg
Hans Engberg, projektchef för KUJ 1365 på LKAB
– Vi bryter närmare 30 miljoner ton per år vilket ligger nära bearbetningskoncessionen. I den nya huvudnivån 1 365 har vi som förutsättning att den ska klara 35 miljoner ton per år. För att kunna utnyttja det måste vi dels ha en ny bearbetningskoncession, dels ett nytt miljötillstånd. Det har vi inte i dagsläget.

Bergvolymen för att bygga infrastrukturen är på 4,2 miljoner kubikmeter eller 11,5 miljoner ton gråberg. 12 kilometer spår har installerats med totalt 38 växlar. Vid full produktion är den utnyttjade effekten 50 megawatt. Projektet sysselsätter i dag 800 personer.

– Till det ska sägas att vi håller totalbudgeten på 12,4 miljarder och vi inte heller är försenade. Vi räknar med ungefär 400 miljoner ton färdiga pellets, det innebär ungefär 400 miljarder i intäkter. Så det är ett mycket lönsamt projekt!    

Från torvmosse till färdig gruva

Från det att första spaden sattes i marken i Kaunisvaara i Tornedalen tog det två år till färdig produktion, berättade Niclas Dahlström, informationschef för Northland Resources.

Skapandet av ett helt nytt gruvområde med anrikning, infrastruktur, tillstånd är komplext och kostsamt. 14 kilometer diken grävdes och cirka en miljard liter vatten pumpades ut från den centrala delen av Tapulifyndigheten. Därefter tog det nästan ett år för sju grävare och 45 dumprar att gräva ur och föra bort all torv och morän. Som mest har över 1 000 arbetat i projektet. Nu finns cirka 200 egna medarbetare i gruvområdet.

Totalt investerades cirka 300 miljoner kronor i prospekteringar och annan förberedande verksamhet. Själva gruvområdet beräknades till cirka fem miljarder kronor.

Niclas Dahlström, Northland Resources
Niclas Dahlström, informationschef för Northland Resources
– Den mycket offensiva tidplanen på två år höll vi, men kostnaden blev högre än planerat vilket försatt oss i en situation där vi behöver få in ytterligare kapital. Det är en stor utmaning men som vi ser som görlig, sade Niclas Dahlström.

Han framhöll fördelarna med att anlägga en gruva i Sverige och pekade på att här finns en politisk och ekonomisk stabilitet som är outstanding i världen, universitet och ett stort kunnande i regionen.

– Det är inte lätt att få alla tillstånd som behövs, och det går sällan snabbt, men när man får dem kan man lita på dem.

I dagsläget bryter man på 10 till 20 meter under jord. Järnhalten ligger på 69–71 procent och man har kunskap om malmkroppen ner till cirka 350 meters djup.

– 2016 tänker vi oss att gruva nummer två i Sahavaara i Kaunisvaara gruvområde ska vara igång. 

Effektivt och säkert med automatiserad drift

Tomas Lagerfelt från ABB inledde sitt föredrag med att beskriva några trender i dagens gruvindustrier: Gruvor tenderar att bli allt djupare samtidigt som malm med lägre halter bryts. Kraven på produktivitet ökar vilket i sig leder till större risk för personskador i utsatta miljöer. Han påpekade att genom att bygga bort de traditionella automationsöarna och integrera hela processen i ett system ges personalen möjligheter att effektivisera sitt arbete samtidigt som arbetsmiljön blir säkrare.

I det system som ABB utvecklat är kärnan dels att samla all information om alla maskiner i ett och samma system, dels att den ska vara tillgängligt för alla oavsett om det är en operatör i kontrollrummet eller en underhållsingenjör med en mobil enhet ute i fält.

Tomas Lagerfelt, ABB
Tomas Lagerfelt, ABB
– Ett exempel är gruvventilationen som är en viktig och energikrävande del i processen. Genom att integrera gruvfordonen i automationssystemet ges möjlighet att ha koll på var de befinner sig och hur mycket föroreningar de släpper ut. Med den informationen går det att behovsstyra fläktarna beroende på föroreningshalten och på det sättet minska energiförbrukningen med 30-50 procent, sade Tomas Lagerfelt.

Rätt rostskydd ökar livslängden

Årligen i Sverige rostar det för miljardtals kronor. Pengar som bara går till spillo. En ytbehandling som görs rätt från början ökar livslängden på materialet, men många slarvar med detta, sade Roger Jäderström, Sandå Sverige AB.

Redan i konstruktionen kan man undvika fickor och spalter där det kan samlas smuts och vatten. Det är också viktigt att känna till användarmiljön. Men oavsett miljön går allt att rostskyddsbehandla.  

Roger Jäderström, Sandå Sverige AB
Roger Jäderström, Sandå Sverige AB
– Grundstenen för när man rostskyddsbehandlar är att ytan ska vara fri från salter och smuts. Kanterna ska vara brutna och så vidare.

Vidare påpekade Roger Jäderström att det är blästringens ytprofil som avgör färgens vidhäftning. Viktigt är också att ytan är fri från blästersand och damm. Enklaste kontrollmetoden är en tejpremsa som trycks mot den blästrade ytan och sedan fästs på ett vit papper.

– Man kanske kan tycka att det är lite löjligt att pensla en massa kanter, svetsar och hål där bultar ändå ska dras i. Men var tror ni att det rostar först? Jo, runt dessa ställen. I era standarder står det precis hur rostskyddsbehandling ska utföras.

Få men matnyttiga standarder för nitade konstruktioner

Ove Lagerqvist professor i stålbyggnad, tog upp frågan Hur göra med gamla nitade konstruktioner.

– Att nita en konstruktion är en ganska dyr process och noggrannheten i bärighetsförmågan kan variera mycket, sade han.

Han påpekade att ett problem med många av dagens regelverk är att de fokuserar på nybyggnad, inte gamla nitade konstruktioner.

Ove Lagerqvist, professor i stålbyggnad
Ove Lagerqvist, professor i stålbyggnad
– Men Banverkets standarder – Bäringsberäkningar av järnvägsbroar och Brottsseghet hos konstruktionsstål i järnvägsbroar är bra. Även i Trafikverket BVS 583.11 finns en del matnyttigt.

Hur förstärka en gammal nitad konstruktion?

  • Undvik att svetsa i gamla stålkonstruktioner
  • Ta bort färg och rost – se efter hur material som finns kvar är.
  • Titta efter sprickor – vilka snitt är kritiska och fokusera på dem.
  • Ersätt dåliga eller saknade nitar med förspända skruvar och injektionsbultar. 
  • Byt ut utdömda komponenter.
  • Man kan förstärka plåtar och balkar genom att limma på kompositmaterial.
  • Lägg på nytt rostskydd.


Av: Lena Wreede

Sidan skapad: 21 maj 2013