Viktiga lärdomar från små tillbud och allvarliga haverier

Under årets Krandagar avhandlades allt från nya regelverk och branschnyheter till erfarenheter från haverier i vardagen.

 

Thomas Krüger, Inspecta
Thomas Krüger, Inspecta.
I vanlig ordning välkomnade Thomas Krüger deltagarna som i år uppgick till 340 stycken varav 33 utställare.

Optimerad maskin ställer krav

Nils-Olof Hagberg från Inspecta inledde seminariet med att berätta om kranens flera tusen år långa historia, från grekernas trävariant som kunde lyfta runt 150 kilo till dagens högteknologiska skapelser. Det som begränsar vad som kan byggas är kostnaden.

– Det betyder att dagens maskiner är optimerade för att klara jobbet de är konstruerade att göra – inte mer. Det ställer krav på beställarna, som måste bli mer noggranna i sin kravspec. På tillverkarna, som måste se till att de förväntade egenskaperna uppfylls och på användarna, som måste bli duktigare på att underhålla och kontrollera utrustningen.

Nils-Olof Hagberg, Inspecta
Nils-Olof Hagberg, Inspecta
 

– Under de här dagarna har vi möjlighet att dela med oss av våra kunskaper, det är också det främsta syftet med krandagarna.

Tillbud på Ringhals

Därefter tog Thomas Hagman från Ringhals vid och berättade om ett tillbud som skedde på kärnkraftverket 2011 i samband med ett planerat turbinbyte. Efter nio intensiva dagar kunde kranen åter tas i drift. Läs hela artiklen.

Olyckor i samband med lyft av betongbjälklag

När det går snett beror det inte bara på maskiner eller redskap utan även på lasten. Per Christensen från Inspecta redogjorde för två olika tillbud där betongbjälklag lossnat i samband med ett lyft. Vid ena tillfället skadades en man svårt.

Utredningar har visat att det i båda fallen berodde på att hållfastheten i betongen varit för låg i förhållande till den kraft som de utsattes för i samband med lyftet. Detta berodde i sin tur på att kontaktytan mellan redskapet och lasten blev för liten på grund av tillverkningstoleranser och redskapsutförande.

Per Christensen, Inspecta.
Per Christensen, Inspecta.

– Betong är bra i många sammanhang, men det har sina gränser, sade Per Christensen och påpekade att vid ett lyft ska man först se till att säkra bjälklagen ordentligt och att man under själva lyftet ska vara ordentligt ur vägen.

Andra tillbud i vardagen

Kjell Andersson från Inspecta fortsatte på ämnet Vardagshaverier varav några handlade om allvarliga tillbud med personkorgar för tillfälliga personlyft.

Därefter tog han en rad exempel som kunder och besiktningsmän varit med om. Allt från schackel och kättingar med oklar klassning, elinstallationer som mest liknar härvor, felfungerande gränslägen samt tveksamma montage och utförande vid upphängningar och säkring av kroklåsningar.

 Kjell Andersson, Inspecta
Kjell Andersson, Inspecta

– Det man kan säga om dessa är att när det sker ett tillbud blir konsekvenserna ofta omfattande, påpekade han.

Friare handel med nytt regelverk

Nya regler handlar inte alltid om att enbart öka säkerheten. Ulf Gardemyr från Inspectas kontor i Örnsköldsvik redogjorde för det nya regelverket av stålkonstruktioner – EN 1090 och Eurokoder – som ska vara helt genomfört 1 juli 2014. Syftet är främst att förenkla tidigare regelverk samt öka handeln av stålkonstruktioner inom Europa.

Ulf Gardemyr, Inspecta
Ulf Gardemyr, Inspecta

Bland förändringar finns nya dimensioneringsstandarder och standard för CE-märkning.

– Jag tror att det är många ståltillverkare som inte noterat detta och är tagna på sängen.

Lättillgängliga temasidor hos Arbetsmiljöverket

Runt 700 lyftarbetsskador inrapporteras varje år. Av dem inträffar de flesta vid tillverkning av metall, därefter kommer byggbranschen samt transport och kommunikation.

En myndighet som arbetar för att få ner olyckstalen är Arbetsmiljöverket. Ett sätt är genom att informera om vilka regler som gäller vid arbete med lyftanordningar, vad de innebär och hur lyftolyckor kan förhindras.

Anders Åsén, Arbetsmiljöverket
Anders Åsén, Arbetsmiljöverket
Anders Åsén från myndighetens teknikenhet gjorde en genomgång över verkets webbplats – som vänder sig både till arbetsgivare, tillverkare och till arbetstagare.

Här finns till exempel alla föreskrifter som dessutom är uppdaterade med eventuella ändringsföreskrifter. En nyhet sen i våras är temasidan Lyftanordningar och lyftredskap.

Arbetsmiljöverkets temasidor – Det är en sida som kan vara bra att botanisera lite i. Det är ett sätt att göra informationen lite enklare. Många tycker till exempel att våra föreskrifter är ganska komplicerade men på temasidorna kan man få svar på en del av frågorna.

Drifttidsanalys på gamla kranar

Att bestämma den återstående livslängden på lyftmaskinerier kan vara knepigt, särskilt när det är fråga om äldre utrustningar som saknar driftjournaler och drifttidsmätare. Så var fallet när 16 av Fortifikationsverkets kranar skulle drifttidsanalyseras. Anders Persson från Inspecta i Jönköping berättade att det som återstod att göra var att intervjua personal om kranarnas drift.

– Men på grund av att flera dem var från sent 1950-tal var det ganska svårt att få fram uppgifter, säger han.


Fortifikationsverket

I sammanställningen antogs de högsta uppgivna talen vad gäller lyftsträckor och antal lyft. På grund av osäkerheten utökades den beräknade drifttiden med den empiriska faktorn 1,4. Orsaken till att driftuppgifterna överdrevs var att minska sannolikheten att en kran har passerat sin konstruktiva livslängd. Efter genomgång jämfördes antalet förbrukade fullasttimmar med kranens konstruerade fullasttimmar.

Anders Persson, Inspecta
Anders Persson, Inspecta

– Trots svårigheterna att få fram alla uppgifter lyckades man drifttidsanalysera tolv kranar. Ingen av dem hade passerat sin konstruktiva livslängd. Fyra av objekten utgick dock på grund av bristfälliga driftuppgifter, sade Anders Persson.

Reparera delar med termisk sprutning

Slitage på utsatta delar drabbar alla på ett eller annat sätt. I många fall byts hela komponenten ut, men med hjälp av olika ytbeläggningsmetoder kan man förhindra detta. En avancerad metod är termisk sprutning och enligt Hans Liljenfeldt från teknikföretaget Castolin kan det både användas i förebyggande syfte och för att reparera och återställa slitna detaljer. Exempel på sådana detaljer är linhjul, lintrummor, kulventiler med mera.

Principen går ut på att man har ett tillsatsmaterial – metaller, keramer, plaster eller karbider (en blandning av metaller och kol som är mycket slitstarkt) – i form av en tråd eller ett pulver som sedan sprutas på komponenten. Metoderna som används delas in i kall- och varmsprutning, där den kalla sprutningen sker vid max 80–90 °C och de varma vid cirka 1 000 °C.

Hans Liljenfeldt, Castolin
Hans Liljenfeldt, Castolin

– När man pratar om termisk sprutning handlar det oftast om kallsprutning. Vid så låga temperaturer finns ingen risk för deformationer, förklarade Hans Liljenfeldt.


Låga underhållskostnader med elektromagneter

Den första elektromagneten uppfanns för snart 200 år sedan. I dag finns tekniskt avancerade magneter som kan lyfta mer än 50 ton – allt från järnskrot till laster som måste hanteras mycket varsamt.

Elektromagnet

De höga säkerhetskraven för bland annat magneter regleras av den europeiska standarden EN 13155. Enligt den måste det bland annat finnas ett så kallat backupsystem – till exempel en extern batterimatning som kan hålla lasten i minst 10 minuter vid bortfall av den ordinarie matningen.  

Dessutom måste kraften som magneten genererar vara minst två gånger den maxlast som anges av tillverkaren.

Thomas Benner, Evertz Magnetbau 
Thomas Benner, Evertz Magnetbau

– Men fördelarna med lyftmagneter är många, framhöll Thomas Benner från tyska magnettillverkaren Evertz Magnetbau, och tog som exempel den låga risken för skador på lasten, den höga arbetstakten och de låga underhållskostnaderna.


Av Lena Wreede

Sidan skapad: 22 nov 2012