Stor teknikutveckling

Utvecklingen har tagit stora kliv framåt och massafabrikerna har växt i både kapacitet och storlek. Sodapannor på 5000 ton är idag verklighet.

 
Montes del Plata, Uruguay,
http://www.montesdelplata.com.uy
Storleken på massafabriker har ökat markant under de senast 10 åren. I Sydamerika, främst Brasilien, byggs fabriker som ska producera 1,5 miljoner ton per år.

Massan kommer från eukalyptus som växer snabbt och kan avverkas efter redan sex-sju år. Eukalyptus planteras i raka rader vilket gör det både effektivt och billigt att avverka.

– Det liknar mer som att skörda ett jordbruk, om man jämför med att avverka barrskog, säger Gunnar Carré, Metso Paper.

Eukalyptus ger mycket god avkastning. Med ny kokeriteknik, Compact Cooking G2, har det blivit möjligt att sänka koktemperaturen vilket både ger högre massautbyte och en bättre massakvalitet.

Även i Ryssland byggs massafabriker. Här är råvaran barrved, som finns i överflöd och därför är billig i Sibirien. Att bygga fabrikerna kan vara problematiskt, likaså att sedan transportera råvaran till fabriken då infrastrukturen i Sibirien inte är utbyggd.


Gunnar Carré, Metso Paper
– Fördelarna i Ryssland är närheten till Kina, när produkten ska transporteras vidare. Kina är en stor marknad där Stora Enso också ska bygga en massafabrik. Här är det ont om råvara så fabrikerna baseras vanligtvis på importerad flis, säger Gunnar Carré. Stora Ensos fabrik är det första undantaget med egna skogsplantager.

 
Större, bättre och mer miljövänliga

Att kunna bygga större, mer effektiva och miljövänliga massafabriker har krävt en utveckling av både processer och utrustning i såväl sodapannor som blekerier och kokerier.  Under drygt 100 år har utvecklingen gått från ren dumpning av svartlut till återvinning av kemikalier i alltmer förfinade och avancerade sodapannor.

– Den första egentliga sodapanna byggdes på 1930-talet men det var först efter andra världskriget som det kom i bruk på allvar, säger Jan Storbacka från Andritz.

Efter de gamla sodapannorna kom de så kallade traditionella sodapannorna där ångtrycket ökade från 60 till 85 bar. Ångtemperaturen ökade från 440 till 480 grader. Kapacitetsutvecklingen gick från 1000 ton torrsubstans per dygn till 2000 tts per dygn. 

– Med de moderna sodapannorna har vi kommit upp i ångtryck över 100 bar och ångtemperaturer över 500 grader. De moderna sodapannorna klarar även av bränslen som metanol, terpentin och beckolja och har en kapacitet på över 4000 tts per dygn, säger Jan Storbacka.

Han tillägger att med temperaturer på 515-520 grader har materialet i sodapannorna nått sin maxgräns. Idag finns inget material som tål högre temperaturer.

Sodapannor på 5000 ton

Men utvecklingen har inte tagit stopp där. Sodapannornas uppgift är fortfarande att ta till vara svartlutet men idag är det större fokus på energisparande, högre effektivitet och ökad säkerhet. Det styr den utveckling vi ser idag med allt större sodapannor. På 1980-talet var en sodapanna på cirka 1000 ton och på 1990-talet på 2000 ton. Idag är det småpotatis.

– I Sydamerika och Indien byggs idag sodapannor som är på 5000 ton och på ritbordet har vi pannor så stora som 10 000 ton, säger Jan Storbacka som tillägger att utvecklingen av vertikala luftsystem har möjliggjort de stora sodapannorna. En 10 000 tons sodapanna är endast 1/3 högre än en 1000 tons sodapanna.

 

Av: Helén Kim
Sidan skapad: 18 apr 2012