Haverier, slitage och underhåll i fokus

Till årets Kraftvärmedagar på Hasseludden i Stockholm hade totalt 220 deltagare mött upp från norr till söder. Av dem var 27 utställare vilket var nytt rekord.

Under de två dagarna fick deltagarna ta del av information och nyheter i branschen, men framför allt byttes en hel del erfarenheter.

Dyrköpta erfarenheter av att elda fluff

Iwona Jedrzejewska, Renova
Iwona Jedrzejewska, Renova

Iwona Jedrzejewska från Renovas kraftvärmeverk i Sävenäs i Göteborg inledde med att berätta om sina dyrköpta erfarenheter av att elda SLF, eller fluff som det också kallas. (Läs hela artikeln)

Nya rutiner efter haveri i Biomaltank

Göran Gustafsson från Borås Energi och Miljö AB berättade om ett haveri som inträffade i en av deras anläggningar för ett år sedan. Det var en lagringstank för Biomal som exploderade så att överdelen av tanktaket slungades i väg. Lyckosamt nog skadades ingen. Först i efterhand framkom att flera anläggningar och tankbilar, med koppling till Biomal, drabbats av liknande incidenter.

Direkt efter haveriet startades en lång och noggrann utredning.

Eftersom Biomal – som består av nermalda kadaver och slakteriavfall – har en tendens att jäsa var man först inriktad på att det skett en gasbildning. Till slut kom man fram till att övertrycket kom från tankbilen som använder tryckluft för att skjutsa in köttslurryn in i lagringstanken. En procedur som körs manuellt av chauffören.

– Man kan väl säga att det känns som lite väl mycket handpåläggning när det gäller såna här grejer, påpekade Göran Gustafsson.

Göran Gustafsson, Borås energi och Miljö AB
Göran Gustafsson, Borås Energi och Miljö AB

Efter haveriet har därför nya rutiner för hantering och övervakning införts samt ett antal riskreducerande åtgärder. Bland annat har …

… en större tryckvakuumventil på tanken har installerats som ska klara arbetsluften från tankbilen samt en fläkt för att avbörda eventuell gas.

… onlinemätning av Biomalets PH-värde införts – är det för högt stoppas inmatningen.

… gasdetektorer och tryckvakter satts in som också bryter inmatningen av Biomal.

RBI-verktyg för att planera underhåll och inspektioner

Jürgen Deininger från TÜV SÜD Industrie Service gjorde en översikt över läget i Europa beträffande riskbaserad inspektion (RBI). Han berättade om det europeiska projektet RIMAP som syftar till att utveckla procedurer för RBI och underhåll. Hittills har arbetet resulterat i dokumentet CEN CWA 15740:2008.

Jürgen Deininger, TÜV SÜD
Jürgen Deininger, TÜV SÜD

Kort beskrivet handlar RBI bland annat om att öka kunskapen om den utrustning som är mest utsatt, undvika felinspektioner, minska störningar och driftstopp, effektivisera driften och på så sätt minska kostnaderna samt få ökad säkerhet.

Tanken är också att RBI ska användas som ett verktyg för att planera underhåll av anläggningen. Vilket i förlängningen innebär att antalet inspektioner blir färre och mer riktade.

Nivåvakter som klarar strängare regler

Inför årsskiftena 2012 och 2013 släpps nya utgåvor av produktstandarderna EN 12953 och EN 12952 som innehåller strängare säkerhetsregler vad gäller nivåvakter till ångpannor. Till det kommer även krav om dessa vakter ska vara SIL-verifierade (Safety Integrity Level).

 
Olaf Hadré, Gestra
Olaf Hadré, produktchef på det tyska teknikföretaget Gestra, meddelade att de utvecklat ett helt system som uppfyller hela det nya regelverket.

– Vi har också tänkt på att systemet ska passa så gott som alla pannanläggningar oavsett märke, sade han.

Konsten att upptäcka sprickor i stagbultar

Per Anders Persson, Inspecta, berättade om sina erfarenheter från besiktningar under sina 23 år i yrket. Han började med att den sfäriska formen är den bästa. Den klarar dubbelt så högt tryck som den cylindriska. Men eftersom runda kärl är svårare att tillverka är de flesta tryckkärl cylindriska.

Ofta har de en plan gavel som är säkrade på olika sätt – med stagbultar, dragstänger, stagjärn eller inre förstyvningsjärn. Går en sönder finns risk för att hela pannan skjuts sönder.

– Därför är det bland annat dem vi tittar på under en besiktning, om de är hela. Ett sätt är att se på rökgaserna. Är de vitare än normalt kan det tyda på att en stagbult har gått sönder och att det läcker vatten som sedan förångas.

Men skadorna är ofta svåra att upptäcka, särskilt om de sitter i materialet. Korrosion är en starkt bidragande orsak. En annan är en kombination av utmattningslaster och korrosion då det kan bildas så kallade SICC-skador (töjningsinducerad korrosionssprickning).

– Det finns en rapport om detta som en av våra experter, Jan Storesund, skrivit på uppdrag för Värmeforsk och som jag uppmanar både kunder och kollegor att ta del av.

 
Per Anders Persson, Inspecta
 

Underhållskydd på utsatta komponenter sparar pengar

– Mindre än 10 procent av alla komponenter betraktas som slitdelar och de orsakar mer än 70 procent av alla driftstörningar och avbrott. Det är dem man ska satsa på i förebyggande underhåll.

Med de orden inledde Hans Liljenfeldt från Castolin sitt anförande.

Det finns flera olika typer av slitage i en kraftvärmeanläggning. Det vanligaste är abrasion vilket händer när partiklar som slagg, oxider eller sand rör sig över en yta.

För att öka olika konstruktioners livslängd finns olika beläggningsmetoder: Termisk sprutning, slitplåtar, svetsning med flera. En tumregel är att alltid välja en legering som är hårdare än materialet det sätts på.

Hans Liljenfedt, Castolin
Hans Liljenfeldt, Castolin

– På till exempel gripklor använder vi gärna slitplåtar. Då ökar man livslängden flerfaldigt. Samma med skruvar där vi både använder slitplåtar tillsammans med andra tillsatsmaterial som innehåller volframkarbider och som ger en mycket stark legering, sade Hans Liljenfeldt.

 Materialpåverkan efter rejäl upphettning

– Vad händer med stål som kommer upp i riktigt höga temperaturer – om det utsätts för en intensiv brand eller om man torrkokar en panna?, undrade Jan Wåle från Inspecta.

– De flesta vet att det blir mjukt och hållfastheten sjunker. Men vad händer sen. Blir det en bestående skada? Både ja och nej, fortsatte han och förklarade att vissa stålmaterial som kommit upp i över 750 grader kan ha blivit hårdare och sprödare och därför sämre. Men det finns exempel på stål som fått svalna långsamt och inte fått en bestående skada.

För att veta om materialet påverkats genom exempelvis deformation, materialförtunning, sprickbildning eller försämrad mikrostruktur kan man göra kontroller med hjälp av dragprov, replikprovning och mikroundersökning.

Jan Wåle, Inspecta
Jan Wåle, Inspecta

– Svårast är att kontrollera om materialegenskaperna har påverkats. Då måste man titta på en provbit i ett mikroskåp. Då kan man se att det blivit ett struktursönderfall.

– Ibland kan man leva med att materialet har påverkats, men det måste ändå verifieras.

 

 

Av Lena Wreede

 

Sidan skapad: 06 nov 2012