Dyrköpta erfarenheter av att elda fluff

Att elda SLF, eller fluff som det också kallas, innebär stora påfrestningar på pannan. Men att de var så stora var det nog få som anade. Iwona Jedrzejewska på Renova inledde årets Kraftvärmedagar på Hasseludden med att berätta om sina erfarenheter av fluff.

SLF (shredder light fraction) eller fluff som det också kallas är ett avfall som till största delen kommer från bilindustrin. Det består till största delen av tyger, stoppning, gummi och plast – delar som inte går att sortera ut utan i stället mals ner till ett hanterbart fluff. En närmare analys visar att fluff även kan innehålla en hel del metaller som zink, järn, koppar, bly samt klorider.

Eftersom plasthalten är hög innebär det även ett högt energivärde vilket gör att SLF passar bra för just kraftvärmeverk. Nackdelen är den höga askhalten som på grund av sin sammansättning både är giftig och mycket korrosiv.

Mer SLF i industriavfallet

Att det var ett smutsigt bränsle visste Iwona Jedrzejewska av erfarenhet. Sedan 1994 har hon arbetat i branschen med början på driften. Sedan två år tillbaka är hon biträdande verkstadschef på Renovas avfallseldade kraftvärmeverk Sävenäs i Göteborg vars huvudsakliga bränsle består av avfall. På senare år har mängden industriavfall ökat och med det även mängden SLF.

Detta har dock hanterats varsamt med stor uppblandning av andra bränslen. Men för ungefär ett år sedan ökade graden av SLF drastiskt. Hur mycket är dock svårt att säga exakt. 


Tonvis med stelnade och skiktade askor satt fast i eldstaden. Ofta satt de så hårt att de var tvungna att bilas bort.

Beläggningarna bilades bort

Redan efter en månad såg de en drastiskt ökad nedsmutsning i pannan och fler rengöringar sattes in. Inne i eldstaden kunde det sitta tonvis med påbakningar av skiktade askor som stelnat.

– De satt så hårt att vi var tvungna att bila bort dem, berättar Iwona Jedrzejewska.

Driften fortsatte ändå fram till sommaren då man beslutade att göra en kontroll och Inspecta kallades in. Då uppdagades också vilken förödande effekt nedsmutsningen hade haft på anläggningen.

– Konsekvenserna av att elda det här avfallet, visste vi. Men hela svaret fick vi när vi började mäta. Och det var inte bra, säger hon.
 

Iwona Jedrzejewska, Renova
Iwona Jedrzejewska, Renova

”Det var en chock. Vissa dagar var man nästan gråtfärdig rent ut sagt. Tuber som hållit sen 1994 hade blivit fullständigt förstörda. Man kan säga att det är ett fluffmonster som tagit dem”, säger Iwona Jedrzejewska.

Kraftig godsförtunning

Inspektionerna visade att elfiltret som används för att rena rökgaserna var drabbat och helt igensatt av stelnade askor. Tuberna i rökgasåtervärmarna var belagda av en gulgrön gegga som efter analys visade sig innehålla höga halter klorid och zink. Tillsammans bildar de zinkklorid som är väldigt korrosivt. Efter provtryckningar fann man stora sprickbildningar. Det trots att materialet hade legering SAF2707 som är det bästa som marknaden har att erbjuda.

Förutom rökgasåtervärmaren var drag 2 värst drabbat av godsförtunning. Materialet hade minskat till mindre än hälften och flera meter tuber var tvungna att kapas och bytas ut.

– Tidigare år har minskningen varit nån tiondels millimeter, men nu pratar vi om millimetrar, säger Iwona Jedrzejewska. 

Rengöringen tre gånger dyrare

Även om SLF har ett högt värmevärde är det högst tvivelaktigt om det lönar sig att elda detta. Iwona Jedrzejewska förklarar att bara rengöringen av en panna blev tre gånger dyrare än vad som var normalt. Till det kom kostnaden för reparationer och byten av olika delar.

Samtidigt känner hon sig osäker på om det verkligen bara var fluffet som orsakade hela nedsmutsningen, att det inte är nåt som hon har kunnat bevisa.

– Men det jag vet är att det var väldigt mycket mer fluff i avfallet. Så mycket lutar mot det ändå.


På tuberna i rökgasåtervärmaren satt en gul gegga som efter analys visade sig innehålla en mängd ämnen, bland annat stora mängder klorider och zink.

Stopp för SLF

I dag tar man på Sävenäs det säkra före det osäkra och SLF har helt stoppas. De balar som finns kvar i lagret blandas noga upp med annat avfall med en halt på runt tre procent.

Samtidigt är det ett problem som finns över hela Europa. Sedan 2005 är det förbjudet att lägga SLF på deponi och eftersom det är i princip omöjligt att materialåtervinna är energiutvinning det som återstår.

– Kanske handlar det om att vi måste ändra vårt sätt att elda, att vi får en helt annan eldningsfilosofi. Den som kommer på hur kommer antagligen bli en rik person.

 

Av Lena Wreede

Sidan skapad: 06 nov 2012