Riskfylld bransch med explosiva miljöer

Korrosionen i Sverige kostar 3,5 % av basbeloppet varje år, vilket innebär cirka 116 miljarder i materialförluster. – Det kräver en god kontroll av anläggningarna, inledde Nils-Olof Hagberg, Inspectas Sverigechef, årets Kraftvärme seminarium.

Ett steg i att ha kontroll av hur anläggningen påverkas är att ha kunskap om vilka ämnen som bränns i pannan. 


Lars Rosengren, Eurofins Environment Sweden AB

Lars Rosengren från Eurofins Environment Sweden AB berättade om sitt arbete med analysering av biobränslen.

– En analys bestämmer bränslets kvalitet och innehåll. Med hjälp av ett prov kan du kvalitetsbestämma bränslet, optimera driften av pannan, undvika problem och korrosion genom att mer exakt veta vad som bränns i pannan eller kanske identifiera ett problem som finns, sa Lars Rosengren.

Inspektioner visade på allvarliga risker i explosiva miljöer

Kraftvärmeverk kan vara riskfyllda miljöer. En som vet mer om riskerna med ATEX, explosiva atmosfärer, är Michael Nilsson, arbetsmiljöinspektör från Arbetsmiljöverket.

– Under 2009 och 2010 genomförde Arbetsmiljöverket ett nationellt tillsynsprojekt kring ATEX där vi riktade in oss på värmeförsörjningsanläggningar och tillverkare av pellets och bricketter, sa Michael Nilsson.

Motivet till den nationella insatsen var de många explosiva händelser inom kraftvärmebranschen som inträffat.

Michael Nilsson, Arbetsmiljöverket

 Under 2010 inträffade cirka 10 stycken explosioner inom kraftvärmebranschen.

– Det finns därför tunga skäl för Arbetsmiljöverket att se till att reglerna är begripliga och att de efterlevs, sa Michael Nilsson.

– 2007 råkade Mälarenergi i Västerås ut för en riktigt otäck händelse då jag verkligen insåg att det här är allvarliga olyckor, som tyvärr inträffar alltför ofta, sa Michael Nilsson.

En traktor körde in en last torv i silon vid Mälarenergi i Västerås. Plötsligt slog en eldsvåg mot traktorföraren som blir omgiven av ett eldhav. Traktorföraren lyckades backa ut och klarade sig mirakulöst. Explosionen var så kraftig att taket på silon for upp i luften. Anledningen till explosionen var att det fanns metallskrot i torven som kom i kläm i en kross. Det räckte med en gnista för att den här dammiga miljön skulle brisera.

Åtgärder vid explosiva atmosfärer

Michael Nilsson har fått signaler om att många tycker att reglerna är otydliga och punktade därför upp vad som gäller vid explosiva atmosfärer:

  • Undersök ämnet – kan ämnet orsaka en explosiv atmosfär?
  • Gör en detaljerad riskbedömning som dokumenteras.
    Riskbedömingen ska:
  • klargöra ämnets explosiva benägenhet
  • bestämma sannolikheten att det uppstår explosion
  • bestämma sannolikheten att ämnet antänds
  • bestämma var atmosfären finns
  • inkludera även de instruktioner som finns idag
  • Upprätta ett explosionsskyddsdokument där det står vilka risker som finns, vilka skyddsåtgärderna är och vad ni gör för att förhindra explosioner.

– Har du gjort det här känner du riskerna och vet hur du ska skydda dig, sa Michael Nilsson.

Riskbedömningar var vanlig brist

Resultatet av tillsynsinspektionerna var att hela 70 av 100 inspekterade arbetsplatser uppvisade brister. Den vanligaste bristen var att ingen detaljerad riskbedömning var gjord. 35 av 100 inspektioner ledde till återanmälan och cirka 15 stycken har blivit bötlagda.

Arbetsmiljöverket och Michael Nilsson drar slutsatsen att grava brister inom ATEX är alltför vanligt, reglerna är relativt okända och en komplex hantering kräver detaljerad analys. Rapporten kommuniceras nu till branschorganisationerna för att medvetandegöra riskerna. Projektrapporten "Explosionsfarlig miljö" finns på Arbetsmiljöverkets hemsida.

– Jag vill inte se fler olyckor. Idag inträffar det nästan en varje månad. Det är ert ansvar att göra den tillsyn och de analyser som krävs för att undvika olyckor i anläggningen, avslutade Michael Nilsson.

Förbränning av olika typer av biobränslen

Dr, -Ing. Norbert Schopf från Saacke i Tyskland höll ett föredrag om de tekniska utmaningarna i att kunna förbränna olika typer av ”nya” bränslen med brännare.


Dr, -Ing. Norbert Schopf från Saacke

Med dagens utveckling där bränslepriserna går upp, miljökraven skärps, och deponikostnaderna för spillprodukter från olika typer av produktion ökar, kommer önskemål från anläggningsägarna att använda restprodukter från sin process och nya typer av bioprodukter som bränsle.

I föreläsningen visades exempel på tekniska lösningar för förbränning av olika typer av ”nya” bränslen, där nog Soja melass, var det mest anmärkningsvärda.

Konvertering av pannor till bioeldning

Tomas Söder från Burmeister & Wein i Danmark berättade om erfarenheter från sina projekt med att konvertera pannor till biobränsleeldning och vad som är viktigt att tänka på under projekt av den här sorten.

Vikten av frågan varför efter haverier

Inspectas experter delade med sig av sina erfarenheter av bland annat tryckprovning med gas, regler vid egenbesiktning, anborrning och särskild utredning och vad som gäller vid ändring och reparationer av tryckbärande anordningar.

Haverier är något som bör undvikas. Inspectas Magnus Aronsson och Bo Wilck tryckte på vikten av att ställa frågan ”Varför?” när något går sönder, havererar eller går på tok.

– Frågar du dig inte varför det blev problem med pannan eller varför korrosionen uppstod, kan du heller aldrig bli av med ursprungsproblemet och undvika att det inträffar igen, sa Magnus Aronsson.

Under föredraget visades också resultatet av ett antal historiska allvarliga totalhaverier som inträffat i Sverige och även erfarenheter från senaste årets besiktningar. Slutsatsen från dessa erfarenheter är att det är viktigt att emellanåt titta på pannans status utvändigt, även om det är jobbigt att iordningställa dessa delar för inspektion.

 

Niklas Sandström från Inspecta visade hur provningsutrustningen för att skanna tuber, T Scan version 2, fungerar. Metoden har hittills används i 40 pannor i Sverige med bra resultat och metoden fortsätter att utvecklas med de erfarenheter som fås från utförda provningar.

Syftet med Kraftvärmeseminariet var tydligt efter två dagars erfarenhetsutbyte.

– Fokus på att vilja bli ännu bättre på att bygga och driva kraftvärmeverk förenar deltagarna vid det här seminariet. Jag hoppas att alla fått nya kunskaper att praktisera, sa Nils-Olof Hagberg, Inspectas Sverigechef.

Av: Helén Kim

Sidan skapad: 09 nov 2011