Paneldebatt Skog: Kompoundtuber och korrosionsproblem

Vårda din sodapanna! Sodapannbottnar blev bokstavligen ett ”hett” ämne på Skog 2011. Åhörarna och experterna i panelen, Urban Forsberg från Sandvik AB, Jan Wåle och Sven B. Lahti från Inspecta diskuterade under ledning av Inspectas Roger Malmström varför skador på compoundtuber i sodapannan ökat så kraftigt den senaste tiden. Debatten blev mycket livlig och det framkom snart ett antal reflexioner som alla tycktes överens om. Debatten blev mycket uppskattad av publiken.

Inspectas besiktningsingenjörer har sett en ökning av korrosion på bottentuber vid inspektioner under de senaste åren. Vissa skador uppträder redan ett år efter ombyggnad, vilket gör att problemet hotar att bli kostsamt både i form av reparationer och av driftstopp. Vad är orsaken och vad kan man göra?


Sven B. Lahti, Urgan Forsberg och Jan Wåle

”Vi har identifierat tre syndare, temperaturen, strömningshastigheten och smältans korrosivitet. Ökat tryck, höjd temperatur och ökad torrhalt på svartluten är exempel på hur villkoren försvårats i sodapannorna”, förklarar Jan Wåle, som undersökt skadorna på Inspectas laboratorium.

”Både korrosion och sprickbildning förekommer – mekanismen är i huvudsak termisk utmattning och spänningskorrosion i kompounddelen. Däremot har vi inte upptäckt några sprickor in i kolstålet. Kring löphålen förekommer enbart korrosion.”

Sven B. Lahti sammanfattade tidigare erfarenheter av skador i sodapannbottnar. En av bovarna är klorider, som löses ut först vid vattentvätt av pannorna och letar sig ner till de heta panntuberna. Vänta med tvätten tills tuberna svalnat.”

Sven påpekade också att en höjning av temperatur och tryck, t ex till 130 bar och 330 C, innebär att man naggar på stålets skyddsmarginaler och alltså riskerar en dramatiskt högre korrosionshastighet.


 Roger Malmström, Inspecta, ledde diskussionen

”Det är väldigt viktigt att ha ett fruset smältaskikt i pannan så att inte tuberna kommer i direktkontakt med flytande smälta.”

Är nya material lösningen?

I takt med den tekniska utvecklingen har pannbottnarnas utseende och material förändrats. Kompoundrör började användas i sodapannor under sjuttiotalet. Lösningen fungerade bra och blev snabbt standard. Men, i mitten av åttiotalet kom de första rapporterna om sprickor i den rostfria komponenten på grund av termisk utmattning och spänningskorrosion.

”För att svara på problemen utvecklade materialleverantörerna nya legeringskombinationer. Vi på Sandvik lanserade Sanicro 38 som hade egenskaper som påminde om kolstålet beträffande värmeutvidgning och beständighet mot spänningskorrosion”, berättade Urban Forsberg.

De första pannorna med hela botten i Sanicro 38 installerades 1996. I Metsä-Botnias bruk i Raumo i Finland finns en panna som vid rengöring år 2005 uppvisade en intakt botten. En ny rengöring skall ske inkommande höst.

”Men, brukens krav på högre prestanda ledde till att vi fick nya skador, t ex korroderade löphål. Lösningen blev en ny legering, Sanicro 67, som är en nickelbaslegering med mycket god motståndskraft mot spänningskorrosion. De första installationerna utfördes kring luftportar under 2009.”

Diskussion och sammanfattning

Röster ur publiken bekräftade att direkt kontakt mellan smältan och tubväggen leder till termiska sprickor. Stora temperaturvariationer i bädden är en indikation på att problem är att vänta. De flesta pannor har få mätpunkter för temperaturen – man nöjer sig med att mäta smältatemperaturen i löphålen. Gamla konstruktioner från 70- och 80-talet börjar nu ha väldigt små marginaler för förändringar i parametrarna.

”Nya löpsystem medför problem. Det är också avgörande hur man förlägger luftströmmarna i bak- och sidovägg och hur man hanterar lutdropparna”, konstaterade Benny Gustafsson från Safe Boiler Control Service, som undersökt ett stort antal skador, främst i Asien.


Thomas Larsson, Håkan Bengtsson, Dan Svensson, Billerud Skärblacka AB.
Bland kommentarerna från publiken noterades att hög nickelhalt tillsammans med svavel leder till mycket svår korrosion. Vid reparationer gavs rådet att överväga alternativ till Alloy 625, som är lätt att få tag på och som används av slentrian trots att hållbarheten i längden kan vara tveksam.

”Det viktigaste för att undvika termisk korrosion är sättet som man kör och eldar pannan. Många pannägare riktar inte fokus mot eldningen utan sodapannan hanteras som en kraftpanna. Installera fler mätpunkter och kontrollera så att inte kemikalieansamlingar förekommer framför löpen. Vårda din panna – annars är risken stor att stora ytor panntuber måste bytas ut!”

 Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 14 apr 2011