Kvalitetssäkring vid svetsande produktion

Polis, detektiv eller domare – ja, revisorn har många roller vid svetscertifiering. Detta budskap presenterades livfullt i form av Tryck och Svets första teaterföreställning någonsin. Inspectas revisionsledare Sofia Eliasson agerade som krävande men välvillig revisor och Prolle Swahn, som utfört ett stort antal revisioner på fältet, var perfekt som den erfarne, men kanske något nonchalante svetsaren.

Här ett antal tips och råd för att svetsföretaget ska klara av sin certifiering med glans i ett gott samarbete med revisorn.

Ur kvalitetssynpunkt är svetsning en speciell, för att inte säga, paradoxal process. Kvaliteten i ett färdigt svetsförband kan inte verifieras i full omfattning om man inte utsätter detta för förstörande provning. För att säkerställa kvaliteten måste därför svetsningens förlopp styras på ett korrekt sätt. Därför ställer till exempel standarden SS-EN ISO 3834 upp ett antal kvalitetskrav för hur smältsvetsning av metalliska material skall utföras samt definierar vilka ISO-standarder som skall användas.

Sofia Eliasson ISO 3834 innehåller ett stort antal standardpunkter som skall gås genom vid en certifiering, till exempel kompetensen hos personalen, själva svetsproceduren, val och förvaring av tillsatsmaterial, kontroll före, under och efter svetsning, validering av svetsutrustning och identifiering och spårbarhet, totalt 14 kravpunkter”, konstaterar Sofia Eliasson.
Sofia Eliasson, Inspecta  

För att lätta upp det hela presenterade Sofia sin 10-i-topplista över förbättringsområden i stället för att schematiskt redovisa de mest frekventa avvikelserna.

Nummer ett gällde själva svetsningen och besläktade aktiviteter. ISO 3834-2 och -3 ställer krav på att man använder sig av kvalificerade WPSer för att styra svetsarbetet. Dessa skall finnas på arbetsplatsen – och om de inte går att följa skall man uppdatera WPSen eller kvalificera om proceduren!

”Allmänt gäller att man behöver öka kunskapen om standardserien ISO 15607 – 15614. De flesta känner till ISO 15613 och 15614, men om det inte finns kundkrav eller standardkrav att dessa skall användas för procedurkvalificering så finns det andra användbara metoder.”

Punkt två på Sofias lista berörde kontroll och provning, speciellt före och under svetsning.

”Ta kontrollen på allvar, implementera den på verkstadsgolvet. Svetskoordinatorn eller annan arbetsledare som fått detta på sitt ansvar bör regelbundet ta stickprov för att granska att angivelserna i WPS på bl.a. ström, spänning och framföringshastighet följs. Dokumentera stickproven och framför allt – åtgärda då något inte fungerar!”

Ta ett helhetsgrepp!

För en lyckad svetscertifiering krävs att man använder sunt förnuft och att de anställda inser vikten av att man själv tar ett grepp både om detaljerna och om helheten. Målet är ju att höja kvalitetsnivån och därmed konkurrenskraften hos företaget.

Förbättringsområde tre på agendan var genomgång av krav och en teknisk genomgång. ”Vilka är acceptanskriterierna, hur ser våra checklistor ut, finns det tillräckliga resurser i form av utrustning, material och personal? Hur skall allt göras, vad är rätt och vad är fel?”

Sofia tipsar om att man lämpligen gör upp egna checklistor med vägledning av Handbok 540, inte kopierar exemplen rakt av. Man kan komma överens med kunden vilken del av ISO 3834 som skall tillämpas – är man certifierad mot del 2 är det Ok att ta jobb med lägre fordringar.
  Sofia Eliasson, Inspecta

Personal för svetsning kom på plats fyra.

”ISO 14731 specificerar de uppgifter och det ansvar som ingår i aktiviteten tillsyn av svetsning. Ledningen skall fastställa kompetenskrav för svetskoordinatorn och upprätta en befattningsbeskrivning, där svetskoordinatorns befogenheter skall ingå. Tillsynen skall vara heltäckande enligt ansvarsfördelningen, inget får falla mellan stolarna.”

Kalibrering och validering av utrustning ingår i förbättringsområde fem.

”Validera utrustningen årligen enligt den relativt nya standarden EN 50504! Validera ett tillräckligt stort intervall, som täcker in de högsta och lägsta värden som används i produktionen.”

Område sex handlar om underleveranser. ISO 3834 avser endast inköp av svetsningsarbete, värmebehandling, kontroll och provning, men inte inköp av material och tillsatsmaterial.

”Kom ihåg att också en svetssakkunnig skall bedöma en underleverantör och inte bara inköparen.”

Slarva inte med materialet!

Kontroll och provningspersonal låg sjua på revisorns lista. ISO 3834 klargör beträffande oförstörande provning att syning inte behöver utföras av examinerad personal enligt EN 473, nivå 2.

Tillverkaren skall dock verifiera personalens kompetens, vilket ofta sker genom att svetskoordinatorn håller en utbildning. Sofia rekommenderar att man verifierar kunskaperna genom ett godkänt efterföljande test.
Prolle Swahn, Inspecta  

Position åtta på listan handlade om något som svetsföretagen ofta slarvar med – hanteringen av tillsatsmaterial.

”Ge oss inte den lätta avvikelsen att notera: Öppen förpackning av OK 48.00 funnen i förråd. Se till att det finns en rutin för hantering och förvaring av tillsatsmaterial enligt ISO 3834-2. Kontrollera också temperaturen i värmeskåpet för mellanlagring av tillsatsmaterial och glöm inte att se om termometern faktiskt fungerar!”

Beträffande passus nio, förvaring av grundmaterial, säger Sofia att de flesta företag är bra på att lagra och förvara sitt material så att identiteten bibehålls och att kontaminering undviks.

”Men, glöm inte att kontaminering av aluminium och rostfritt stål kan ske också under transport och annan hantering. Använd inte samma kapskivor eller andra verktyg till rostfritt, aluminium och svart material. EN 1011-3 och 1011-4 innehåller en del lämpliga rekommendationer.”

Påpekande tio gällde hantering och rapportering av avvikelser.

”Det är mycket viktigt att hantera avvikelser korrekt för att undvika en upprepning. Definiera vad som är en avvikelse – kan vara interna iakttagelser eller reklamationer från kund - och vilka avvikelser som personalen skall rapportera. Hanteringen av avvikelser är ett viktigt mått på kvalitetsnivån i företaget; bedöm vilken åtgärd som är motiverad och kontrollera om åtgärden hade önskad effekt.”

Förbered revisionen!

När revisorn anländer i sina tre roller till företaget är alla mätare nollställda. Resultatet av revisionen är helt beroende av hur företaget förberett certifieringen. Sofia säger att företaget måste implementera kvalitetssystemet i praktiken och gå genom krav och teknik på förhand. All svetsutrustning skall vara validerad i tid, systemet för avvikelsehantering etablerat och dokumentationen i ordning.

”Sist men inte minst viktigt – det ska finnas styrt svetsarbete i verkstaden med krav enligt den del av ISO 3834 som ni vill bli certifierade mot. Annars är vårt besök förgäves!”

När domaren avkunnat sin dom har det ansökande företaget tre månader på sig att svara på avvikelserna till certifieringsorganet.

”Revisorn granskar noggrant innehållet i svaret, särskilt bevisen på stängning av avvikelserna. Glöm inte att själva följa upp om de korrigerande åtgärderna fått önskad effekt. Det underlättar nästa periodiska revision om ett år! Vi revisorer är glada för det goda gensvar vi fått bland verkstäderna och hoppas att vår lista kan leda till snabba och smidiga revisioner.”

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 03 maj 2011