Fukushima - en katastrof med stora konsekvenser

Den 11 mars 2011 inträffade en kraftig jordbävning utanför Japans kust. Den uppmättes till 9,0 på Richterskalan och raserade både hus, skolor och vägar. Knappt en kvart senare svepte den 15-20 meter höga tsunamivågen in över kusten och dränkte det som var kvar efter jordbävningen. Kärnkraftverken i Fukushima skadades allvarligt och följderna blev katastrofala.

En akut kris rådde under flera månader med fruktlösa försök att rädda reaktorerna vid Kärnkraftverket i Fukushima. Över 100 000 människor tvingades evakuera. Under Kärnteknikdagarna diskuterade experter från Japan, USA, Sverige och Finland Fukushimaolyckan och dess konsekvenser.

Nedkylningssystemet stängdes av

Olle Nockert från KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning) frågar sig om det verkligen var oundvikligt med härdsmälta av reaktorerna och följande vätgasexplosion. Han har tittat närmare på händelseförloppet.

Klockan 14.46 registrerades jordbävningen utanför Japans kust. Reaktorerna i Fukushima skadades och stängdes ned automatiskt. All strömtillförseln försvann och nöddieselgeneratorerna gick igång. Trycket steg i reaktorerna men i reaktor 1 fanns ett nödnedkylningssystem, ett passivt Isolating Cooling System (IC) som inte behöver eltillförsel. Trycket började sjunka i reaktor 1 tack vare nedkylningen men redan efter 10 minuter stängdes IC-systemet av manuellt.

När reaktor 1 lämnades utan nedkylning steg trycket i reaktorn. Efter några timmar hade vattennivån i reaktorn sjunkit ner till härden, som kollapsar och en vätgasexplosion inträffar. Dessförinnan hade en extern eltillförsel kopplats till reaktor 2 för att kunna kyla ned den. Vid vätgasexplosionen i reaktor 1 slogs även eltillförseln till reaktor 2 ut och hoppet var ute för reaktor 2.
Olle Nockert, KSU

– Om man låtit IC systemet fortsätta kyla ned reaktor 1 hade den kunnat klara sig, och då också reaktor 2. Det finns aldrig ett bra skäl till att stänga ner det sista fungerande nödsystemet som gjordes med IC, säger Olle Nockert.

Fyra viktiga lärdomar

Operatören som stängde ned IC-systemet följde de riktlinjer som fanns säger Akira Omoto från Atomic Energy Commission of Japan. Den Japanska regeringen rapporterar nu till IAEA om vad utredningarna efter olyckan visat. Akira Omoto lyfte fram fyra viktiga punkter där förbättringar krävs. Bättre och tydligare säkerhetsregler och säkerhetskultur, en väl fungerande och mer effektiv ledningsprocess vid allvarliga olyckor, en bättre krisberedskap och mer genomtänkt konstruktion av kärnkraftverken.

Säkerhetskulturen i fokus

Akira Omoto ser behov av en väl fungerande krisledning och kommunikation. Det var otydligt vem som var ansvarig och informationen var bristfällig.

Akira Omoto menar att det i konstruktionen av ett kärnkraftverk måste finnas säkerhetsmarginaler för tsunamiscenarier. Kritiska säkerhetssystem bör placeras säkert i anläggningen och han anser att passiva och pålitliga system för nedkylning ska användas.

Jordbävningsrisker

Idag går det att relativt väl förutse var större jordbävningar kommer att inträffa och ungefär hur ofta. Men det går inte att förutse exakt när det kommer att inträffa. Roland Roberts från Uppsala Universitet berättade hur och med vilka metoder det går att förutse, mäta och bedöma risker för seismologiska rörelser. I Fukushima visste man att det fanns risk för jordbävningar av storleken 8 på richterskalan.

– Troligtvis trodde ingen att en sådan stor jordbävning som 9 skulle kunna inträffa. I alla fall var den statistiska risken så liten att den var otrolig och inte behövde tas hänsyn till, säger Roland Roberts.
Roland Roberts, Uppsala Universitet

Även om Sverige inte ligger nära några aktiva jordplattor går det inte att bortse från risken av jordbävningar. För 100 år sedan inträffade en kraftig jordbävning på 5,7 M i Norge. I Sverige har man hittat spår efter en så kraftig jordbävning som 8 M. Statistiskt sett inträffar en sådan kraftig jordbävning i våra trakter bara var 10 000 år.

– Vi har ännu inte sett det värsta. Man måste ta hänsyn till det mest osannolika, säger Roland Roberts som konstaterar att det nu gått 10 000 år sedan den stora 8 M jordbävningen drabbade norra Sverige.

– Arbetet med att förbättra säkerheten kommer att fortsätta och fokus kommer att ligga på säkerhetskulturen, säger Akira Omoto, Atomic Energy Commission of Japan och tillägger att det just nu pågår stabiliserings- och saneringsåtgärder i och omkring kärnkraftsanläggningen i Fukushima.


Av: Helén Kim

Sidan skapad: 21 dec 2011