Diagnostisering av pappersmaskiner

Pappersmaskinen är en mycket imponerande konstruktion när man ser till storlek, hastighet, och produktivitet. Samtidigt är driftsäkerheten avgörande för lönsamheten då kostnaden vid en produktionsstörning är betydande. Diagnostisering och tillståndsbaserat underhåll är alltså värt en rejäl satsning.

På SKOG 2011 ordnades en speciell session för pappersmaskinsspecialisterna:

Kai Widenius från Savcor Forest och Sverker Bengtsson från Holmen Paper Hallstavik belyste fördelarna med processdiagnos för pappersmaskiner.

”Arbetet utförs i sex steg, där man börjar med att definiera uppgiften och avslutar med att analysera insamlade data och ställa en diagnos. Man omvandlar processinformation till en diagnos, som antingen förklarar vad som skett eller förvarnar om att något håller på att ske. Genom möjligheten till omfattande jämförelser av indata kan man lösa produktions- eller kvalitetsproblem och öka produktiviteten.”

Niklas Sandström från Inspecta beskrev hur man kan utföra automatiserad provning av torkcylindrar. ”Inspektionen av cylindrarna sker med s k ”wedge”-teknik, då man kör en motordriven scanner med magnethjul över valsens yta och mäter från två håll i vinkel mot materialet. Fördelarna är snabb provningshastighet, automatisk kalibrering, bättre täckningsgrad och översiktlig utvärdering tack vare grafiska bilder.”

Infraröd teknik fungerar också på andra ställen än TV:ns fjärrkontroll eller för huttrande rökare på restaurangens uteservering. Stefan Sjökvist från Termisk Systemteknik berättade om hur värmekameror kan användas för att ställa diagnos på pappersmaskiner innan allvarlig skada uppstår. ”Man kan undersöka till exempel lager eller andra roterande delar genom IR-teknik för att se om det finns avvikelser som beror på slitage, lagerskada eller obalans. Termografi är också mycket användbar för samtidig mätning över hela pappersbanans bredd samt för att identifiera brandrisker.”

Produktionsstörningar i en pappersmaskin innebär stora kostnader, och att optimera förebyggande underhåll är värdefullt. Jens Gunnars från Inspecta presenterade en arbetsmodell för att effektivt optimera underhållsaktiviteter och utvärdera olika möjligheter för tillståndskontroll.

”Arbetsprossessen liknar s.k. RCM, men med användning av riskprinciper och utökad analys av alternativa metoder för tillståndsövervakning. Vi har haft fokus på att förenkla arbetsprocessen, men att ändå kunna utnyttja statistik och modellering. Arbetet börjar med identifiering av felmoder för typkomponenter, inlusive identifiering av tänkbara övervakningsmetoder, inspektioner och förebyggande åtgärder. Mycket viktigt är erfarenheten från personal vid underhåll och drift. Det slutliga valet av underhållsaktivitet baseras på utvärdering av risknivå och kostand/nytta. Statistik utnyttjas utifrån tillgång till data för komponenttypen. Modellering av skadetillväxt används för objekt med hög konsekvens, när det är möjligt med en rimlig insats.”

Robert Eriksson från Korsnäs beskrev arbetet med att uppdatera SSGs vibrationsstandard SSG 3030. Han gick sedan igenom olika fall då vibrationsmätning används för att hitta skador på lager i pappersmaksiner.

”I ett fall indikerade frekvensspektrum skador på lagrets innerring. Vid demontage visade sig lagret ha drabbats av fläckvis skalning. Det är viktigt att kunna se en lagerskada så tidigt som möjligt – haveri kan ske snabbt. Lägg upp alla maskiner i en vibrationsmätningsdatabas och kör en referensmätning för alla viktiga maskiner så snart de tas i bruk. Utför en mätning en vecka innan planerat stopp och jämför med referenserna.”

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 14 apr 2011