Aktuella underhållsfrågor - Skog 2011

Ett antal större underhållsprojekt presenterades under seminariet Skog 2011 och även tekniska frågor av mer allmänt intresse.

Byte av matarvattenkvalitet

Lars Lindberg från M-reals bruk i Husum berättade om hur man under perioden 2008-2011 genomfört ett uppgraderingsprojekt för två sodapannor. En viktig del av projektet var att byta matarvattenkvalitet från avhärdat till totalavsaltat.

”Totalavsaltat vatten var en förutsättning för att kunna installera en tredje turbin och öka elproduktionen med 2 MW på befintliga turbiner. Nättrycket höjdes samtidigt från 34 bar till 37 bar.”

Beslutet att byta matarvatten medförde ett stort antal förberedande åtgärder som byte av pumpar, utbyte av alla ångförbrukare/kondensatleverantörer, tätsvetsning av ång- och vattendom etc. Sommaren innan bytet genomfördes kemisk rengöring av pannorna. Redan tidigare hade bytet förberetts genom nya mavaledningar med dubbla matningar till varje panna.

”Vi krävde att den nya avsaltningsanläggningen skulle ha hög tillgänglighet och byggde den därför med två linjer och en stor bufferttank (1.500 m3) för dejoniserat vatten. Det var också viktigt att minimera risken för läckage av regenereringskemikalier. Därför installerades online-mätning av natrium och konduktivitet. Energin stod också i fokus – kemrenat vatten från indunstningens ytkondensor används som inkommande vatten (+ 40 o).”

Bytet av matarvatten förbereddes noggrant. Berörd personal gick genom ett utbildningspaket, externa experter fanns på plats och nya analysrutiner hade inarbetats.

”Vi testkörde under tre veckor off line i full skala. Under en tid hade vi världens renaste kemrenade vatten. Det var ett utmärkt tillfälle att testa allt utan att riskera störningar i driften.”

Själva matarvattenbytet var odramatiskt. Inga befarade större läckor inträffade – totalt kan ett tiotal tryckkärlsläckor relateras till bytet. Testkörningen off-line, noggrann utprovning av all programmering och omfattande utbildning medverkade till att projektet blev lyckat.”

Kemisk rengöring av sodapannor

En arbetsgrupp inom Sodahuskommittén har utarbetat rekommendationer för kemisk rengöring av sodapannor. Bert Flodqvist från ÅF-Industry AB, ordförande i Sodahuskommitténs skadegrupp, presenterade resultaten.

”När skall man tvätta sin panna? Enligt en enkät till anläggningsägarna finns det fyra kriterier: Efter ett bestämt antal år i drift, på basen av en analys av beläggningens sammansättning, då beläggningen är tjockare än 150 μm på punkter med hög belastning eller då vikten överstiger 50 mg/cm2 eller vid kombination av dessa alternativ. Särskild uppmärksamhet krävs då beläggningen innehåller kalcium, magnesium eller koppar. För pannor med högre domtryck än 85 bar skall lägre värden tillämpas. Vissa panntillverkare anger lägre gränser, t ex 20 mg/cm2.”

En annan av arbetsgruppens medlemmar, Sven B.Lahti, säger att trendbedömningen är viktigare än den absoluta tjockleken. ”Skapa en historik. Om det finns problem med tillväxten så finns det orsak att tvätta även om andra kriterier inte uppfylls.”

Sodahuskommittén rekommenderar att man främst kontrollerar högt värmebelastade tuber som kan ge vattenläckage till smältan; nedre delan av väggarna i ugnen, men även screentuberna. Tubprover tas från ugnen och högt värmebelastade områden, helst i närheten av tidigare prov. Längden bör vara minst 600 mm (kapskiva) eller 1000 mm (skärbrännare). Markera riktningen på provet, torka tuben med en hårtork, tejpa igen ändarna och utsätt inte provet för kraftiga stötar som påverkar beläggningsskiktet.

Ny indunstning i Obbola

SCA i Obbola har under perioden 2009-2011 genomfört ett stort projekt med en ny indunstningsanläggning och ett nytt mixeri. Mats Persson berättade att man efter inkörningsproblem med instabil drift och skumbildning äntligen nått upp i önskade prestanda – prestandaprov 2 kört med lyckat resultat - och nu jobbar med processförbättringar och restlistor.

”Nu har vi världens kanske tystaste indunstning. När det gäller mixeriet hade vi ett stort reinvesteringsbehov – en utdömd grönlutstank och korrosionsproblem, låg tillgänglighet och mycket dålig arbetsmiljö… Det nya mixeriet och det nya mesafiltret skall stå klara i maj 2011.”

Praktisk tubprovning

Ivan Falk på Force Technology Sweden är en välkänd matarvattenkemist med lång erfarenhet av bland annat ånganläggningar efter arbete på Studsvik och Vattenfall och nu i samarbete med Inspecta. Jan Wåle är Inspectas egen skadedetektiv som kan klura ut knepiga skademekanismer genom analys av material. Sedan nittiotalet har dessa två specialister samarbetat för att finna svar på kundernas frågor.

”Vi har känt varandra sedan nittiotalet och vår kunskap kompletterar varandra. Jag har kunnat hjälpa honom med materialteknik i laboratoriet och Ivan har ju följt vissa pannor sedan de byggdes på 60- och 70-talen. Han har unik statistik på beläggningar och deras tillväxt och vi utväxlar bilder och diagram”, förklarar Jan Wåle.

Jan och Ivan är ense om att tubernas beläggning påverkar pannornas kondition på flera sätt.

”Det finns många risker – man kan få hetvattenoxidation under beläggningen och vätgasutveckling . Porositeten i beläggningen är avgörande. En porös beläggning gynnar uppkomsten av mikrokorrosiva miljöer invid tubväggen. Tjock beläggning kan leda till överhettning och försvagning av tubmaterialet.”

De både experterna uppmanar att titta på beläggning tidigt, kanske redan efter en säsong och kanske göra en elementanalys.

”Det finns exempel på att man har hittat höga Ca-halter trots att man har totalavsaltning. Kondensat slinker genom in i matarvattnet – kanske inte alla ledningar är rätt kopplade. Om tillväxten verkar rimlig kan man avvakta med nya tubprov några år. Om tillväxten är snabb finns det skäl att titta på orsakerna. En kemisk rengöring är dyr och det uppstår enorma mängder syror som man måste bli kvitt. Långa driftsstopp är dyrt för processindustrin.”

Jan och hans kollegor undersöker representativa prov i mikroskop med avseende på bland annat färg och beläggningar för vattenförande tuber. För ångförande tuber som i överhettare granskar man tvärsnitt med tanke på magnetitskiktets tjocklek och eventuellt struktursönderfall. Beläggning på tuber i kontakt med rökgas undersöks också kemiskt.

”Det är väldigt viktigt att mäta beläggningens tjocklek på rätt sätt, inte för nära kapstället. Man ser direkt om tvärsnittet preparerats fel. Tack vare Ivans statistik kan man se onormala trender och fokusera på att finna orsakerna, kanske ändrade driftsförutsättningar i pannan.”

Den ansvarsfulle sodapanneägaren skall vårda sitt magnetitskikt. Korrosionsangreppen ökar om magnetiten inte är heltäckande, om den är porös eller har dålig vidhäftning.

”Aktiv korrosion på vattensidan i en ångpanna under normal drift är mycket ovanligt. De skador man ser har vanligen uppstått under avvikande förhållanden, längre driftsstopp eller i samband med uppstart.”

 

 

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 14 apr 2011