Krandoktorerna ställer diagnos

Att en arbetsplats är säker är något vi numera tar för givet. Men, den höga säkerhetsnivån uppkommer inte per automatik, utan den förutsätter ett systematiskt arbete. Ett exempel är den konditions- och livslängdsanalys som Inspecta nu utför på cirka 90 kranar för ABB Machines i Västerås.

Oberoende granskning ger säkrare kranar

ABB Machines i Västerås är en världsledande tillverkare av synkrona och asynkrona växelströmsmaskiner för motordrifter och generatorer, likströmsmotorer och traktionsmotorer. I verkstäderna finns sammanlagt ett nittiotal kranar av olika slag. Sedan början av år 2010 har ABB gett Inspecta uppdrag att genomförs en konditions- och livslängdsanalys, där man utnyttjar en bred kompetens.

”Vi är ju vana att inspektera och bedöma lyftanordningar i alla slags miljöer, gjuterier, stålverk, kraftverk gruvor och pappersbruk. Här på ABB får våra besiktningsmän arbeta i en så fin, ren och tyst högteknologisk verkstad att de nästan baxnar. Men, kraven är desamma, man utgår från standarderna och normerna för livslängds- och konditionsanalys av lyftanordningar, SS-ISO 12482-1, och kranstandarden EN13001. Det innebär att en stor mängd data ska tas fram och verifieras och detta sker till stor del på plats,” berättar Magnus Dahlberg, projektchef.

Arbetet inom Inspecta fördelas så att Ivan Edvardsson är specialist på de mekaniska komponenterna, Jim Järn bedömer elektriska komponenter medan Roger Wibert svarar för beräkningar och rapporter.

”Eftersom det handlar om ett stort antal kranar, där de äldsta är från sjuttiotalet och det förekommer många olika konstruktioner, mindre pelarsvängkranar, telfrar på balk och ett tiotal traverser, så började vi med att ta fram en metod, där det inte förutsätts att man har tillgång till ett komplett underlag för varje enskild kran. Vi tillämpar ett öppet standardiserat sätt att ta emot data och tillämpar beräkningsmetoder som överensstämmer med standarderna, men som inte behöver alla ursprungliga indata. Vår metod ger en god noggrannhet oberoende av på förhand tillgängliga data."

Elementärt att finnas på plats

Närvaron på plats är en elementär del av Inspectas arbete. Alla kritiska områden studeras, t ex görs okulär besiktning av svetsar och funktionsprov av elektrisk och mekanisk utrustning som motorer, linor, bromsar etc. – vid behov används instrument som värmekamera etc.

Livslängden hos stålkonstruktionen är dimensionerad för ett antal lyftcykler. Maskineriet är dimensionerat för tiden i drift, vanligen runt tiotusen timmar, då det genomgår många cykler under varje lyft. Maskineriet är dock mer svårbedömt på grund av att det finns färre parametrar att tillgå.

”Men, det viktigaste är att samla in information om hur kranarna används, till exempel användningsfrekvens, vilka laster som förekommer och andra kritiska punkter. Vi intervjuar driftoperatörerna, som har en väsentlig roll vid bedömningen av kranens kondition. Särskilt viktigt är det för traverser som är hårt belastade och har ett flertal kritiska punkter som skall bedömas”, säger Magnus.

De första besöken gjordes redan i mars efter att metoderna utarbetats. Generellt har resultatet varit gott, men ibland får Inspecta göra en ny granskning av data. Kvalitetssäkring av fakta är viktigt och det är genom en dialog med den berörda personalen som många data kan verifieras.

”När vi frågar på nytt hur många timmar kranen verkligen används kan svaret bli ett annat, eftersom man då kanske beaktar faktisk driftstid i minuter och inte hur många timmar kranen stått till förfogande.”

För varje objekt finns en rapportmall. Längst framme finns huvuddata om respektive kran, t ex klassning, längst bak detaljer om teknik, drift etc. I rapporten bedöms hur lång den beräknade återstående livslängden är för kranen samt vilka insatser som bör göras med tanke på säkerhet och driftsekonomi.

”Vi har jobbat mycket med formulär och rapportmallar. Kunden skall med rapportens hjälp få en tydlig bild av konditionen hos varje enskild kran, ett underlag för att budgetera det nödvändiga underhållet eller att planera ett eventuellt utbyte”, säger Roger. ”Vi tror att den nya metoden är lyckad och att den kan användas som förebild också vid motsvarande andra konditionsbedömningar och livslängdsanalyser”, konstaterar Magnus.

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 09 dec 2010