Barriärer hett samtalsämne på Process 2010

Västkustens gränslösa havshorisont utanför Stenungsund utgjorde en del av inramningen för Inspectas återkommande seminarium Process 2010 för den svenska processindustrin.

Ett hundratal deltagare följde uppmärksamt med i föredragen.

Gunnar ThoressonOrdet barriär förekom ofta i både föredragen och diskussionerna – säkerheten står alltid i fokus inom processindustrin och alla i branschen har ett gemensamt intresse av att utveckla metoder för förbättrad person- och driftsäkerhet.

Gunnar Thoresson, Inspecta, inledningstalade under Process 2010 

Säkerhetskultur i teori och praktik

Christian Bjursten Carlsson och Ivan Mares från Scandpower, ett norskägt företag som arbetat med riskanalyser sedan 1971, fick publiken med sig när man gjorde en rejäl genomgång av säkerhetskultur och våra vanligaste vanföreställningar om mänskliga misstag kontra systembetingade risker.

”Det finns tekniska, mänskliga och organisatoriska risker. Mycket är en attitydfråga. Det mänskliga felet är ofta bara en indikation på att det finns ett djupare fel i organisationen – man kräver en syndabock.” Säkerhetskultur fungerar bara om folk verkligen förstått vad det handlar om. Vi bygger upp ett antal barriärer, t ex i form av procedurer och instruktioner, alarmsystem, design av anläggningen och inspektioner och kontroller. Man skiljer mellan personsäkerhet och processäkerhet – i det senare fallet är stegen fler innan skada uppstår och barriärerna fler.

Process 2010”Varje enskild barriär skall underhållas och betraktas som om den behövs varje sekund. Nödfallsberedskap brukar vara den sista barriären som fallerar; alla vet vad som skall göras i ett skarpt läge”, förklarar Ivan. ”Man brukar skilja mellan släpande nyckeltal, som indikerar när något gått fel eller är på väg att hända, och ledande nyckeltal, som förebygger händelser, också kallat barriärvård”, säger Christian.

Organisatoriska barriärer är t ex tydlighet i instruktioner, att regler efterlevs och ett korrekt beteende. ”Det är viktigt att lära sig ett riskbaserat tänkande. Kontrollera alla avvikelser och undvik långa perioder med ”temporära” förändringar. Lär av incidenter och ”near misses”. Utför regelbundna internrevisioner av barriärerna.”

Som ett exempel på vad som kan göras redovisade Christian och Ivan för ett praktiskt exempel då man formaliserat värderingen av arbetsprocesser. Antalet avvikelser sjönk från 70 % ner till under 10 %. ”Vi besökte frekvent varje arbetsställe under halvtannat år. Varje vecka samlades 20-30 personer under en kvart, då man gick genom förbättringsförslag. Bästa avdelning belönades. Viktigt är att komma ihåg säkerhetsloopen: Vad säger man <–> vad tror man <–> vad gör man <–> reell säkerhet.”

Barriärer förhindrar olyckor

”Den människa som är närmast risken är ofta bäst lämpad att berätta om den. Människan har en central roll vid förebyggandet av olyckor, men man måste också beakta teknik och organisation, som alla tillsammans bildar barriärer som förhindrar att en händelse får en olycka som konsekvens. Vid en dödsolycka brister i snitt 15 barriärer, vilket sker 50-60 gånger per år i Sverige.”

Anders Johansson AtomaAnders Jansson från Atoma Extended har studerat mänskligt beteende i sitt säkerhetsarbete ute på fältet.

”Vår hjärna styr vårt beteende. Vissa saker går automatiskt som att skala räkor och när rutinen tar över att börja lägga räkskalen i fel skål, den med de skalade räkorna. Vårt bakhuvud kan få oss att bryta mot givna instruktioner. Stress förstör signalsubstanser, nya bilförare börjar göra fel efter tio minuter. Samma sker på en arbetsplats, men motion och natur kan bota symptomen från överbelastning.”
Anders skiljer på tre former av säkerhet:

  • Rutinbaserad säkerhet, som lägger all vikt på värdering som sannolikhet och konsekvens med standardiserade matriser
  • Beteendebaserad säkerhet, som anpassas enligt situationen på den egna arbetsplatsen
  • Kulturbaserad säkerhet, som bygger på en riskbedömning för varje moment och där åtgärder följs upp med styrning och goda exempel.

”Kulturbaserad säkerhet kräver ett närvarande ledarskap. I MTO-modellen (Människa/Teknik/Organisation) är ledning en del av säkerhetsarbetet. Svensk säkerhetskultur tenderar mot ett samverkanssystem. Vi har exempel på en kulturbaserad riskbedömning t ex i Elsäkerhetsverkets normer för arbete med och utan spänning eller i kärnkraftverket OKG, där man tagit fram en bra, enkel modell för riskhantering. Också standarden ISO 31000 är kulturbaserad.”

Anders pekar på några enkla åtgärder som ökar säkerheten: ”Skyddsronder, både generella och riktade, fäster uppmärksamheten på vilka barriärer som fungerar och var eventuella defekter finns. Kontrollera dokument och ritningar med tanke på avvikelser och gränsdragningsfrågor eftersom det krävs mycket mer resurser om felen upptäcks senare i projektet. Gör alltid en riskbedömning, i komplexa projekt vid ett arbetsplatsmöte för varje dag eller minst varje vecka! Redovisa avvikelser så att alla får lära sig – en avvikelse är tolerabel, två av samma slag är en för mycket.”

Granskning av SIL-klassade systemMats Dahlrot

”En riskanalys har en väldigt stor inverkan på valet av SIL-nivå (Safety Integrity Level), men detta har hittills fått föga uppmärksamhet vid SIL-bedömningar”, förklarar Mats Dalrot, en av Inspectas specialister på SIL

SIL definieras ju som den grad av riskreduktion som en viss säkerhetsfunktion eller en kombination av dessa medför. Säkerhetsintegritetsnivå 1 är den lägsta och 4 den högsta nivån.

”Riskanalysen utvärderar instrumenterad säkerhetsutrustning (SRMCR) – vilken grad av fara, vilka konsekvenser? Ett antal skyddsbarriärer, LOPA (Layer of Protection Analysis) reducerar SIL-nivån. Tredjepartsgranskningen har ingen koppling till SIL-klasserna som inte heller återfinns direkt i AFS 1999:4, tryckkärlsdirektivet PED eller harmoniserade standarder. Ett säkerhetssystem enligt ovanstående skall konstrueras enligt principerna i IEC 61508.”

Mats säger att det lönar sig att göra en avvägning. Beprövade komponenter skall jämföras med nya, oprövade SIL-certifierade motsvarigheter. ”Anläggningsägaren måste ta ställning till vad en tolerabel risknivå är och hur barriärerna skall hanteras. Riskgrafen måste kalibreras med tanke på personskador.” SIL-klassning kan ge komplicerade beräkningar och det är lätt att räkna bort sig trots bra dataprogram. En annan konsekvens är långa provningsintervall, som inte finns implementerat i AFS 2005:3.

”Under 2011 räknar IPS, Intresseföreningen för Processäkerhet, med att färdigställa en vägledning för hur man skall bygga och implementera säkerhetskritiska instrumentkretsar, ”SIL i praktiken”. Man får inte missa separationen mellan säkerhetssystemet och driftsystemet; det måste finnas en barriär inlagd!”
 

Sidan skapad: 16 dec 2010