Den allvarsamma leken – riskbedömning av lyftutrustning

HAGS AB i småländska Aneby har sedan drygt sextio år glatt barn i Sverige och utlandet med lekplatsutrustning av hög kvalitet och med en markerad säkerhetsprofil. För att klara av kraven i lagarna och föreskrifterna om lyftutrustning inom sin produktionsenhet vände man sig till Inspecta för kvalificerad hjälp.

Glöm inte lyftredskapen när lyftutrustning riskbedöms!

Glada och trygga barn är väl alla föräldrars dröm. När HAGS AB grundades år 1948 var målsättningen att förse kommuner och skolor med modern lekutrustning, som fyller alla tänkbara krav på säkerhet. En del av konceptet är utbildning i säkerhetsfrågor, där HAGS på ett föredömligt vis utbildat certifierade besiktningsmän som har kompetens att bedöma riskerna ute på lekplatserna.

När det gäller HAGS egen produktion och distributionsverksamhet har man insett behovet av att en utomstående part utför en riskbedömning beträffande företagets lyftutrustning.

Våge Malmström, arbetsledare på HAGS distributionsavdelning, och Christer Lundberg, underhållsansvarig på samma avdelning, är två av de personer som varit mest involverade i processen på anläggningen i Aneby.

”Vi tittade på de nya lagarna och föreskrifterna och kände att vi inte hade egen kompetens för att utföra riskanalyserna. En uppdatering var högst nödvändig. Vår fabrikschef föreslog en kontakt med Inspecta. Grundtanken var att vi ville veta vad vi behövde fokusera oss på.”

Johan Allarvéus på Inspecta fick ansvaret för att hantera HAGS beställning: ”Kunderna hinner inte läsa på och sätta sig in i regelverket. För att göra en riktig riskbedömning räcker det inte med att pricka av en checklista. Den som kommer utifrån har en annan överblick och drabbas inte av hemmablindhet.”

Både dokument och material granskas

På HAGS gick Inspecta in tillsammans med de skyddsansvariga och granskade lyftdonen och berättade vad som var godkänt och inte.

”Man ville att vi skulle ta fram identitetshandlingar för truckar och visa upp loggböcker och journaler. På maskinerna granskade man om säkerhetsutrustningen, t ex tvåhandsfattning, fungerade. Vi har ett enormt stort varuflöde räknat som kubikmeter och ton. Så finns till exempel ett tjugotal stapeltruckar och ett halvdussin större lastmaskiner förutom alla redskap och annan utrustning,” förklarar Våge och Christer.

”Vi insåg att det är viktigt att den dagliga kontrollen dokumenteras och att vi sätter upp rätt prioriteringar för utrustningen. Utbildningen är en annan central faktor – de som använder t ex en travers måste förstå hur den används. Kunskapen ska också vara dokumenterad.”

En riskanalys utgör en bra helhetsinventering. Ibland har företaget en dålig uppfattning om antalet lyftredskap som ska underställas riskbedömning trots att regelverket funnits sedan 1968,” konstaterar Johan, som ägnat de senaste elva åren åt säkerheten inom lyftsidan.

”När vi talar om dokumentation är det viktigt med konstruktionsunderlag, som innehåller uppgifter om t ex maximala laster, att CE-märkningen är korrekt utförd och att all annan skriftlig information följer regelverket. Vi på Inspecta står till tjänst med upplysning och information om rutiner eller säkerhetskrav. Så ska till exempel den ansvariga arbetsledningen ha utbildning i kraven för de lyftredskap som används. Detta ansvar ska finnas angivet skriftligt i vederbörandes arbetsprofil.”

Glöm inte lyftredskapen!

Johan säger att det är svårt för många företag att förstå vad regelverket betyder konkret ute på arbetsplatsen.

”Det händer att jag vid en inventering hittar lyftutrustning, t ex lyftbord, som används dagligen utan att man inser att det är något som måste kontrolleras och riskbedömas. I sämsta fall kan företaget åläggas ett vite i intervallet 30-75.000 kronor från en arbetsmiljöinspektör om inte en riskbedömning utförs. Arbetsmiljöverket har fokuserat på lyftrisker de senaste åren och här finns mycket att göra.”

Lyftredskapens skick och dimensionering är en fråga som engagerar Johan mycket.

”Det är inte bara den tekniska lyftanordningen som ska bedömas. Om man har en ny, fin lyft och använder gamla rep eller slitna remmar i stället för professionella lyftredskap missar man hela idén med säkerhetskonceptet. Det förekommer också att företagen inte har koll på CE-märkningen – att man har köpt in redskap som inte är godkända för lyft av tillverkaren! Det kanske fungerar väl tills en olycka sker, men då kan hela ansvaret falla på användaren.”

Lägg krutet på rätt åtgärder

Efter besöket fick Våge och Christer en rapport om lyftutrustningens risker från Inspecta.

”Vi upplevde att den graderade riskbedömningen med poäng och färgkoder var lättöverskådlig och lätt att använda. Vi anser att analysen utfördes korrekt och objektivt på ett professionellt och snabbt sätt. Nu har vi ett avtal att Inspecta ska sköta besiktningar och inspektioner tillsammans med oss och det känns som om vi fått en bra personlig kontakt.”

För HAGS del har de nya lyftföreskrifterna tagit tid att tillämpa, kanske 30-40 timmars extra arbete plus löpande insatser för att hålla systemet vid liv.

”Men, vi vill ligga i framkant med regelverket och för att kunna leva upp till den målsättningen måste vi lägga mer ansvar på arbetsledarna på respektive avdelning.”

Johan håller med om att riskanalysen bara är en början.

”Vi talar inte om ett statiskt läge där allt är oföränderligt. Nu har HAGS en mall för kontinuerlig uppdatering och man kan på egen hand göra enklare riskbedömningar. Företaget har fått ett bra grepp om var man står, om vad man ska lägga krutet på och hur säkerhetsriskerna kan reduceras med en rimlig arbetsinsats.”

Av: Tage Eriksson

Sidan skapad: 25 feb 2009