Ångloken tuffar säkert med pannbesiktning

På Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle och i Ängelholm finns stora delar av Sveriges järnvägshistoria samlat. De gamla ångloken gläder många entusiaster när museet erbjuder turer. För att loken ska få köras för egen maskin måste de gamla ångpannorna besiktigas.

– Ångpannan är en av lokets viktigaste delar. Det är avgörande att den fungerar, säger Sten Holm, ansvarig för Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

I Gävle finns i dagsläget 5-10 körbara ånglok som används vid olika Ånglokevenemang vid museet. Museet stoltserar med ett 60-tal ånglok i den egna verksamheten från 1850-talet och framåt. Museet har även en stor samling av lok, vagnar och föremål med koppling till järnvägens historia.

Ett av museets trafiktåg, det vackra ”Årgångståget”, lämnar museet några gånger per år och kör sträckan Stockholm-Gävle med hjälp av eldrivna lok. – Det är resurskrävande att köra med ånglok en sådan lång sträcka. Det finns inte längre möjlighet att fylla på med vatten eller bränsle varken vid Stockholm Central och vid andra platser, berättar Sten Holm.

Säkra ånglok får godkänt

Transportstyrelsen ger tillstånd att köra lok och vagnar ur en trafiksäkerhetsaspekt medan Arbetsmiljöverkets föreskrifter reglerar besiktningen av pannorna. – Det är en väldig kraft i de här ångpannorna så det gäller att de är säkra, säger Per Mattsson från Inspecta, som tillsammans med kollegorna Berndt Berntson och Rolf Järnfors besiktigar museernas ångpannor.

Besiktning omfattar flera steg

Stagbultar
Korroderade stagbultar


Vid en besiktning av en ångpanna är det flera bitar som ska kontrolleras för att den ska kunna godkännas. – Jag börjar med att titta på konstruktionen av pannan. Jag letar efter skador och brister på kända ställen, exempelvis vid stagbultar som kan korrodera.

- Eldstaden är gjord av koppar. Då stål och koppar inte trivs ihop rostar därför stålet i stagbultarna lätt.

Om stagbultarna visar korrosion måste materialet bytas ut vilket är en stor operation, berättar Per Mattsson.
– Det är svårt att besiktiga sådana här objekt. I en vanlig industripanna finns det inspektionsluckor men i en ånglokspanna är det bara små öppningar att kika in genom för att söka efter sprickor, korrosion eller annat som kan innebära risker.

Efter den okulära besiktningen monteras pannan ihop igen. Den fylls med vatten och tänds på. – När pannan är igång kontrollerar jag tryckmätaren så att den visar värden inom tillåtna gränser. Jag provar även säkerhetsventilen så att den har rätt öppningstryck och att funktionaliteten är bra. Per Mattsson kontrollerar också injektorerna för matarvatten. Injektorerna trycker in vatten i ångpannan och det är viktigt att den funktionen fungerar, då det annars kan bli torrkokning och överhettning av pannan.

Reparerar gamla ångpannor

Gamla ånglok kräver givetvis underhåll och huvudsakligen utförs reparationerna av museets personal eller med hjälp av stödföreningen till museet.

– Vid större och tyngre underhåll kan vi lämna loket till speciella verkstäder för reparation, säger Sten Holm.

– Vid en reparation av en gammal panna kan det vara bäst att behålla det gamla nitade förbandet. Eventuellt kan man göra påsvetsningar i förbandet men då är det givetvis viktigt med kvalificerad svetsning, säger Sten Holm.

Nya pannor byggs i stål

– I Sverige byggs det jämförelsevis få nya pannor idag. I England däremot är ånglok betydligt vanligare. Där finns också verkstäder som enbart sysslar med nytillverkning av ångpannor och underhåll, berättar Sten Holm. Sten Holm
Sten Holm

– Just nu har vi två lok här på museet som har stora reparationsbehov av pannorna. Planer finns på att eventuellt skicka någon av dem till England för reparation.

En ny ånglokspanna tillverkas idag av stål, istället för i koppar som förr i tiden. Koppar har en betydligt längre livslängd än stål vilket innebär att stålpannorna kräver mer underhåll.

Kompetensen får inte försvinna

– Tack vare att vi har varit förskonade från krig har vi i Sverige många ånglok kvar. Vi har vi ett par hundra ångloksenheter vilket är förhållandevis många.

– Vi har även ånglok som står inplastade i beredskapsreserven som inte varit i trafik under de senaste 50 åren. En intressant fråga vi har att ställa oss är vilken syn vi ska ha på de gamla pannorna när vi plockar fram dem, med tanke på ålder och säkerhet, säger Sten Holm.

– Det är viktigt att kompetensen för underhåll, reparationer och besiktning av gamla pannor vidmakthålls och att vi breddar vår kunskap genom erfarenhetsutbyte med de länder där det finns fler ånglok och aktörer, säger Sten Holm.

Sidan skapad: 17 jun 2009